Sammanfattning

På hälften utav skolorna i undersökningen finns det viss prioritering av NO. Lärarna på de övriga skolorna upplever inget stöd för NO:n, utan vi kan snarare se en tendens till att det betraktas som ett oviktigt ämnesområde. Vi kunde i de lokala arbetsplanerna se att alla skolor hade med årskurs 6 under målen som ska vara uppnådda i årskurs 5. På de skolor som har specificerat vad som ligger just under årskurs 6 ser vi att det ofta är ljud & ljus, men även ellära som hamnar där. Det är alltså inte bara som Skolverket (2004) skriver att lärare anser att vissa av målen för årskurs 5 kan vänta till sexan, utan det finns dessutom nerskrivet i de

lokala arbetsplanerna att vissa mål för årskurs 5 kan vänta till årskurs 6. Vidare kan vi se att mål som ofta inte är förtydligade i de lokala arbetsplanerna är målen om berättelser om naturen, kännedom om fysikaliska upptäckter och existentiella frågor. Vi kan dock inte dra några slutsatser om huruvida eleverna får någon kunskap kring detta eller inte, då det kan hända att dessa delar tas upp under elevernas skolgång även om de inte finns specificerade i de lokala arbetsplanerna.

Ingen utav lärarna har något bra samarbete vare sig med lärare som haft klassen innan eller ska ha klassen efter. Det märks i likhet med det som Skolverket (2000c) skriver att det inte finns något krav på att det ska finnas en helhet genom skolgången. Däremot vet de flesta av lärarna att de borde ha ett bättre samarbete, men de är dåliga på att ta tag i det. Vi kan alltså bara konstatera att vi kunnat se samma sak som Skolverkets rapport visat, nämligen att samarbete i form av utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan lärare inte fungerar så bra som det borde. Alla lärarna utvärderar sina elever och i de flesta fall handlar det både om att se elevernas kunskap och intresse. IUP används av några av skolorna, men ingen har det inom NO:n än. Tittar man på det Skolverket (2005) skriver så ska det i IUP:n finnas med en jämförelse mellan elevernas kunskaper och det som står i läroplanernas och kursplanernas mål. Finns NO:n inte med i IUP:n är det svårt att göra en jämförelse med kursplanemålen i NO.

6.2 Lärarens utbildning/inställning till NO-undervisning

Alla fyra lärare som vi intervjuat har inriktningen Ma/NO 1-7 i sin utbildning. Därför kan vi inte säga något om det Sjöberg (2000) tar upp, om att fysik och kemi haft svag ställning innan lärarutbildningen blev 1-7 med inriktning Ma/NO. Läraren på skola A gick ut dec. -94 och har alltså arbetat som lärare i elva år. Övriga lärare gick ut dec. -99 eller -00 och har arbetat som lärare i fem till sex år. Gemensamt för alla de intervjuade lärarna är, att de har arbetat på den skolan de arbetar på nu mellan fyra till sex år. Alla lärarna har under hela sin tid som lärare undervisat i NO och gör det även nu. De är klasslärare/mentor för en klass, men har NO-undervisning i flera klasser. Lärarna undervisar dock även i andra ämnen. Läraren som arbetat i elva år har fått fortbildning men inte de övriga, förutom det de läst av eget intresse. Alla lärarna vill däremot ha fortbildning. En av dem förklarar det genom att säga att det är bra för att få mer idéer och att det gör att man inte fastnar i ett mönster. En annan kommentar som kom upp var, att det aldrig funnits ekonomi till fortbildning. Bland våra lärare kan frånvaron av fortbildning till viss del bero på att de tre lärarna som saknade fortbildning inte hade varit ute i arbetslivet så många år. För övrigt kan vi bara anta att det som Sjöberg (2000) skriver, om att fortbildning är olika angeläget på olika skolor, stämmer.

6.2.2 Inställning till fysikundervisning

Alla lärarna tycker att det är viktigt med fysik, men de förklarade det på lite olika sätt. Lärare A tycker det är viktigt med fysik, men anser att det inte behöver vara så avancerat i de tidigare åldrarna. Lärare D är lite inne på samma spår då hon sa att fysik är lika viktigt som andra ämnen, men kanske inte i de tidigare åldrarna. Lärare D:s åsikter är precis tvärtemot det som Eskilsson (2001) skriver om att vi kan undervisa i naturvetenskap oavsett vilken ålder det är på eleverna. Det viktiga är enligt honom att det ska anpassas efter barnens sätt att tänka och som Sjöberg (2000) skriver ska naturvetenskapen i de tidigare åldrarna vara enkel och grundläggande. Detta kan anses vara det lärare A syftade på när hon sa att det inte ska vara för avancerat i de tidigare åldrarna. Lärare C anser istället att vissa ämnen går före som t.ex.

matematik och svenska som enligt henne behövs för att man ska kunna gå vidare med NO.

Hon menar att NO:n får stå tillbaka för dessa ämnena. Hennes åsikt kan bero på att rektorn prioriterade dessa ämnen, vilket vi tidigare skrivit om. Vi kan känna igen det Skolverket (2004) skriver i lärare C:s uttalande. Attityden om att andra ämnen är viktigare och går före NO:n finns alltså och även bland dem som är NO-utbildade. Det verkar också stämma att det då är ämnen som matematik och svenska som anses vara viktigare. Hos övriga lärare märkte vi inget av denna åsikt.

Lärare B är den som är mest entusiastisk genom att säga att fysik är jätteviktigt. Hon menar att fysiken ger förklaringar på många fenomen och på hur olika saker fungerar. Lärare B:s förklaring, om att fysik är viktigt för att förstå olika fenomen, kan vi känna igen i Helldén, Lindahl & Redfors (2005) ord, där de skriver att kunskap i naturvetenskapen hjälper oss att förstå vardagliga fenomen bättre. Tittar vi på Sjöbergs (2000) fyra argument till att undervisa i naturvetenskap återfinns Helldén et al.:s och lärare B:s tankar i det Sjöberg kallar nytto-argumentet. Nyttoargumentet kan också kopplas till det Persson (2003) tar upp om att syftet med naturvetenskap är att man lär sig av den. Slutligen kan också Anderssons (2001) påstående, om att det faktiskt är viktigt med naturvetenskap och att kunskaper i natur-vetenskapen som finns idag är vedertagna sanningar och kan hjälpa eleverna att förstå sin omvärld, kopplas till nyttoargumentet.

På frågan om vad lärarna tycker om att det ska finnas fysikundervisning i de tidigare skolåren, anser alla att det ska finnas, men motiverar det lite olika. Lärare D anser att det ska finnas liksom de andra NO-ämnena. Lärare D uttrycker även att fysik ska finnas i de tidigare skolåren likväl som de övriga NO-ämnena. Det kan jämföras med det Lindahl (2003) skriver, om att NO:n ska betonas i skolan eftersom det står i kursplanen. Man kan se det som att både Lindahl och lärare D anser att den viktigaste orsaken till att vi ska ha naturvetenskap i de tidigare åldrarna, är för att det är ett krav uppifrån. Lärare D säger även att naturvetenskapen ska finnas i de tidigare åldrarna för att förbereda eleverna för högstadiet. Detta kan vi koppla till Sjöbergs ekonomiargument, där det viktiga med undervisningen är att klara av fortsatta studier och ett kommande yrke. Det finns även likheter till det Persson (2003) kallar en introduktion i naturvetenskap. Lärare D tar även upp att NO-undervisningen ska väcka elevernas intresse för NO, vilket också är det som lärare C anser om saken. Lärare A tar upp det mer ur elevernas synvinkel, att de tycker att fysikundervisningen är intressant och att det finns så mycket man kan göra inom ämnet. Lärare B är inne på samma spår och beskriver det så här:

Intresset är så stort bland barnen. De är så nyfikna och det går att göra jättemycket med dem, som praktiska saker, enkla saker som är så fascinerande. Så det tycker jag definitivt, börja tidigt och fånga intresset och håll kvar intresset. Det märker jag nu när jag har haft dem i femman och sexan; oj NO har de inte haft någonting innan, om inte så mycket.

Lärare D är den utav lärarna som är mest negativ till att undervisa i fysik. Hon skriver att fysik ”tar nog minst utrymme i min undervisning. Beror nog delvis på att jag själv tycker att det ämnet är minst roligt och kan minst i”. I detta citat kan vi tydligt se att det som Lindahl (2003) skriver att läraren har stor betydelse för undervisningen. Lärare C tycker att det är roligt med fysik, att man kan uppleva och ta reda på mycket och göra experiment. Hon tycker att det är inspirerande både för eleverna och för läraren. Lärare A tar upp lite andra aspekter kring fysikundervisningen:

Jo, jag trivs med det. Men oftast är det ju såhär då tyvärr att på lågstadiet så är det mycket enklare att ha de här ämnena, för att då jobbar man oftast emot en fritidspedagog

och då kan man ju få ut de här små grupperna. Då kan man jobba med tio stycken eller så. Och nu då det är rätt länge sen jag hade en mellanstadieklass som nu. Då har man ju alla 20 och där är man och mindre grupper vet jag inte hur man ska få, för att man har sina barn. Det är ingen personal som kan komma och dela den med, så att det är väl det som gör att man tycker det är lite bökigt och jobbigt att ha sina 20 ungar då. Man är en stor grupp.

Även lärare B nämner hinder i fysikundervisningen när hon förklarar vad hon tycker om att ha fysik:

Jättekul, men man känner sig bara lite begränsad av att man inte har så mycket materiel här som på högstadiet, men man får väl göra det efter vad man har med materielen. Man får vara kreativ.

Här ser vi exempel på det Andersson, Bach, Hagman, Svensson, Vedin, West & Zetterqvist (2005) märkt i sin studie, att lärarna skulle vilja ha mindre grupper och mer materiel. Vi fick också en annan åsikt fast här mer om själva kursplansmålen. Lärare C sa att:

Det är faktiskt på detta sätt, skulle jag vilja säga om man fick det till skolverket och vår regering, att de har ju skrivit ett nationellt dokument som är totalt omöjligt att uppfylla i den svenska skolan. Oavsett hur mycket jag jobbar så kan jag aldrig nå alla dom målen i fysik, kemi och biologi.

Hon förklarar att det inte handlar så mycket om tid utan mer om att det är svårt att uppnå dessa mål i de tidigare åldrarna. Hennes reaktion kommer troligtvis p.g.a. det som Dimenäs &

Sträng Haraldsson (1996) skriver om att det har blivit stora krav på lärarna i och med mål-styrningen. Det är som Andersson et al. skriver att lärarna i de tidigare skolåren har enbart inom NO:n 68 mål att uppnå.

6.2.3 Sammanfattning

Lärarna har alla relativt positiv inställning till NO och fysik. Det som möjligtvis går att urskilja är att lärare D verkar vara minst intresserad av fysik och lärare B är den som är mest engagerad och entusiastisk till ämnet. Vi märkte inget utav det som Lindahl (2003) beskriver från sina år som lärarutbildare, om att lärarna skulle vara negativt inställda till NO. Det kan till viss del bero på att lärarna i vår studie redan har läst utbildningen och under längre period undervisat i ämnet. Dessutom har lärarutbildningen förändrats en del sen Lindahl var lärar-utbildare. Det som skolverket (2004) skriver om att många elever inte får NO i de tidigare åldrarna för att lärarna är mer kunniga i SO ämnena är något som vi inte har kunnat se i vår studie. Det beror på att alla i vår studie har utbildning i NO-ämnet. Skulle undervisningen ha gjorts med andra lärare, som saknar NO-utbildning, är det inte säkert att intresset för ämnet varit lika stort.

Lärarna accepterade att det skulle finnas NO i de tidigare åldrarna, men såg lite olika på anledningen till det. Några av lärarna tar upp att NO:n ska väcka elevernas intresse. Att väcka elevernas intresse är enligt Lindahl (2003) och Helldén, Lindahl & Redfors (2005) viktigt för att eleverna ska bli positiva till NO redan i tidig ålder. En annan lärare nämner att NO:n ska vara förberedande inför högstadiet, vilket är det Harlen (1996) tar upp som viktigt för att eleverna inte ska ha med sig ”vanföreställningar”, som sen blir svåra att ta bort.

6.3 Undervisning

Den information vi har fått fram kring mängden NO och fysik eleverna har, gäller enbart för den årskursen eleverna befinner sig i för tillfället. Det säger alltså inget om den totala mängden NO och fysik eleverna har haft. Lärare B och D:s klasser har 90 min NO per vecka.

Lärare D beräknar att ungefär 15 % av NO tiden går till fysik. Läraren tycker att det är fullt tillräckligt och det som hindrar henne från att ha mer fysik är helt enkelt att hon själv saknar intresse för det. Detta visar ännu en gång på det som Lindahl (2003) skriver, om att läraren är en av de delar som påverkar undervisningen mest, vilket vi redan har gått in mer på under rubriken Lärarens utbildning/inställning till NO-undervisning (se punkt 6.2). Lärare B har fysik 35 % av tiden och tycker också att det är tillräckligt, men förklarar det istället med att hon anser att den tiden räcker för att uppnå målen i den lokala arbetsplanen. Hon skulle däremot själv vilja ha mer NO-lektioner, men då i flera olika klasser för att hon skulle kunna fokusera mer på enbart NO.

Lärare A och C har 120 min NO i veckan med sina elever. Lärare C tillägger dock att det i skolans timplan står att det ska finnas 160 min i veckan, men att de använder övrig tid till att stärka matematiken istället. Här ser vi ännu en gång det vi tidigare har tagit upp om att svenska, matematik och engelska prioriteras framför andra ämnen. Däremot uppskattade läraren att 1/3 av tiden i NO går till fysik och hon tycker att det är lagom med tid för att hinna med det hon ska. Lärare A skulle däremot vilja ha lite mer fysik, så att det blir än mer jämn fördelning mellan NO-ämnena. Fysik anser hon nämligen bara tar 20 % av NO-tiden, medan biologin tar hela 65 %. Hon tycker dock att den sammanlagda NO-tiden är lagom.

6.3.2 Vad lärarna utgår ifrån

Alla lärarna vi intervjuat tittar antingen i kursplanerna eller i skolans lokala arbetsplan när de ska lägga upp sin planering. Lärare D hade ingen lokal arbetsplan att utgå ifrån när hon undervisade eleverna, för då var den lokala arbetsplanen fortfarande under uppbyggnad. Hon förklarar att hon väljer vad hon ska undervisa om på följande vis:

Kollar i kursplanen vad som ska tas upp och bygger därefter min undervisning utifrån det.

Mitt eget intresse styr självklart också en hel del.

Hon la till att hennes intresse styr mest över hur stora de olika momenten i kursplanen blir.

Lärare A och B nämner att de även tittade efter vad som står i läroböckerna. Lärare A nämner även att hon väljer saker som ligger nära eleverna och lärare B säger att årstiden och elevernas frågor kunde påverka henne till viss del.

6.3.3 Vad lärarna tar upp

Lärare A berättar att hon i årskurs 5 undervisar om ljuset och vatten. Vatten och dess egenskaper finns inte med i fysikens mål, men det kan till viss del kopplas till meteorologiska fenomen, som ingår i ett mål inom fysiken. Experimenterande säger hon kommer in hela tiden. I sexan tar hon upp ellära och magnetism. Det hon säger stämmer till stor del med det som deras lokala läroplan tar upp att eleverna ska kunna i årskurs 4-6. Det som vi saknar är ljudet. I och med att varken vi eller läraren vet vad eleverna har tagit upp i årskurs 4, kan det hända att ljudet har tagits upp då. Det är också så att läraren, som för tillfället har en femteklass, förklarade att det hon sagt att hon tar upp i femman är det hon undervisat om under hösten. Hon har nämligen inte bestämt vad hon ska undervisa om under våren. Därför kan det även hända att ljudet är något som kommer att tas upp då. Två utav eleverna skriver

att de enbart har arbetat med ljus, vilket är det som läraren sysslade med för tillfället. Detta kan förklaras med att lärare A:s klass kommer från fyra olika klasser och därför har haft olika lärare i NO innan och av samma anledning fått undervisning i olika delar. De flesta av eleverna sa dock att de gått igenom planeter, ljus och att det har experimenterat. Det var dessutom några få som gått igenom ellära, magnetism och ljud. Att de flesta sagt att de inte haft ellära eller magnetism stämmer bra överens med att läraren sa att detta skulle tas upp i sexan.

Lärare B undervisar i femman om magnetism och lufttryck. Lufttryck är troligtvis kopplat till kursplansmålet om meteorologiska fenomen. I sexan förklarade hon att de tar upp optik (ljus), akustik (ljud) och elektricitet. Experimenterande var något som de gjorde hela tiden. Hon förklarade också att eleverna under en period i femman själva får välja experiment att utföra för sina klasskamrater. Bland dessa experiment kan det förekomma olika fysikexperiment, som blir utöver de övriga delar hon tar upp. Det som lärare B förklarar att hon går igenom i femman och sexan stämmer överens med det som står i deras lokala arbetsplan i fysik.

Eleverna anser att de har undervisats i alla moment utom ellära, vilket stämmer bra med både det läraren och den lokala arbetsplanen tar upp. Eleverna går i sexan och har en termin kvar där de ska få lära sig mer om ellära.

Lärare C går igenom astronomi, ljud och ljus med eleverna i femman. Läraren förklarar att hon sparar ellära och magnetism till sexan. Det visar sig att hon har bytt årskurs på ljud & ljus och ellära & magnetism, om man jämför med det som står i deras lokala arbetsplan. Tittar vi på elevsvaren anser de flesta att de har gått igenom alla delar. Det enda är ljus, där enbart hälften anser att de har tagits upp. Eleverna går i sexan och borde, om man ska tro läraren, ha lärt sig om ljus i femman. Däremot tas det i den lokala arbetsplanen först upp i sexan.

För lärare D är situationen lite annorlunda, i och med att hon hade eleverna enbart i årskurs 5 och nu går de i sexan. När vi var ute på skolan med enkäterna fick vi från andra lärare på skolan veta att klassen inte hade haft någon NO under hösten, men att de till vårterminen ska få en lärare som inom fysiken ska undervisa i ellära. När lärare D hade klassen tog hon upp de fyra elementen (eld, jord, vatten och luft), vilket kan tolkas in i målet kring meteorologiska fenomen. Hon arbetade även en hel del med uppfinningar, vilket ingår i målet om att känna till olika fysikaliska upptäckter. Läraren hade laborerat en del, men det var mest i form av att hon visade och eleverna fick titta på. Detta på grund av att elevgruppen såg ut som den gjorde.

Mer om lärare D:s elevgrupp kommer senare. Lärare D hade själv ingen lokal arbetsplan att arbeta efter när hon var på skolan, utan den har tillkommit nu. Jämför vi det läraren tagit upp med vad som nu står i den lokala arbetsplanen, har eleverna i så fall missat rymden och magnetism, men i och med att dessa ligger under årskurs 4-6 så kan vi inte säga något om det har gåtts igenom i fyran. Fast enligt läraren ska eleverna knappt ha haft någon fysik innan hon hade klassen. När man tittar på vad eleverna själva har svarat på frågan, har de flesta ansett att de har haft undervisning om ljus och de har experimenterat. Ungefär hälften anser att de har undervisats om planeter och ljud. Magneter ansåg sig tre ha haft lektioner i, medan ingen ansåg sig ha haft ellära. Att ingen anser sig ha haft ellära stämmer bra överens med att eleverna ska få undervisning i detta till våren.

6.3.4 Elevernas attityder

När vi har undersökt elevernas inställning till fysik har vi delat in dem i intresserade, mitt emellan och inte intresserade. Elevsvaren från enkäten i skola D visar att eleverna är lite övervägande positiva, även om de flesta har kryssat runt mitten. Lärare D säger följande om