5.4 Validitet och reliabilitet
6.2.2 Inställning till fysikundervisning
Alla lärarna tycker att det är viktigt med fysik, men de förklarade det på lite olika sätt. Lärare A tycker det är viktigt med fysik, men anser att det inte behöver vara så avancerat i de tidigare åldrarna. Lärare D är lite inne på samma spår då hon sa att fysik är lika viktigt som andra ämnen, men kanske inte i de tidigare åldrarna. Lärare D:s åsikter är precis tvärtemot det som Eskilsson (2001) skriver om att vi kan undervisa i naturvetenskap oavsett vilken ålder det är på eleverna. Det viktiga är enligt honom att det ska anpassas efter barnens sätt att tänka och som Sjöberg (2000) skriver ska naturvetenskapen i de tidigare åldrarna vara enkel och grundläggande. Detta kan anses vara det lärare A syftade på när hon sa att det inte ska vara för avancerat i de tidigare åldrarna. Lärare C anser istället att vissa ämnen går före som t.ex.
matematik och svenska som enligt henne behövs för att man ska kunna gå vidare med NO.
Hon menar att NO:n får stå tillbaka för dessa ämnena. Hennes åsikt kan bero på att rektorn prioriterade dessa ämnen, vilket vi tidigare skrivit om. Vi kan känna igen det Skolverket (2004) skriver i lärare C:s uttalande. Attityden om att andra ämnen är viktigare och går före NO:n finns alltså och även bland dem som är NO-utbildade. Det verkar också stämma att det då är ämnen som matematik och svenska som anses vara viktigare. Hos övriga lärare märkte vi inget av denna åsikt.
Lärare B är den som är mest entusiastisk genom att säga att fysik är jätteviktigt. Hon menar att fysiken ger förklaringar på många fenomen och på hur olika saker fungerar. Lärare B:s förklaring, om att fysik är viktigt för att förstå olika fenomen, kan vi känna igen i Helldén, Lindahl & Redfors (2005) ord, där de skriver att kunskap i naturvetenskapen hjälper oss att förstå vardagliga fenomen bättre. Tittar vi på Sjöbergs (2000) fyra argument till att undervisa i naturvetenskap återfinns Helldén et al.:s och lärare B:s tankar i det Sjöberg kallar nytto-argumentet. Nyttoargumentet kan också kopplas till det Persson (2003) tar upp om att syftet med naturvetenskap är att man lär sig av den. Slutligen kan också Anderssons (2001) påstående, om att det faktiskt är viktigt med naturvetenskap och att kunskaper i natur-vetenskapen som finns idag är vedertagna sanningar och kan hjälpa eleverna att förstå sin omvärld, kopplas till nyttoargumentet.
På frågan om vad lärarna tycker om att det ska finnas fysikundervisning i de tidigare skolåren, anser alla att det ska finnas, men motiverar det lite olika. Lärare D anser att det ska finnas liksom de andra NO-ämnena. Lärare D uttrycker även att fysik ska finnas i de tidigare skolåren likväl som de övriga NO-ämnena. Det kan jämföras med det Lindahl (2003) skriver, om att NO:n ska betonas i skolan eftersom det står i kursplanen. Man kan se det som att både Lindahl och lärare D anser att den viktigaste orsaken till att vi ska ha naturvetenskap i de tidigare åldrarna, är för att det är ett krav uppifrån. Lärare D säger även att naturvetenskapen ska finnas i de tidigare åldrarna för att förbereda eleverna för högstadiet. Detta kan vi koppla till Sjöbergs ekonomiargument, där det viktiga med undervisningen är att klara av fortsatta studier och ett kommande yrke. Det finns även likheter till det Persson (2003) kallar en introduktion i naturvetenskap. Lärare D tar även upp att NO-undervisningen ska väcka elevernas intresse för NO, vilket också är det som lärare C anser om saken. Lärare A tar upp det mer ur elevernas synvinkel, att de tycker att fysikundervisningen är intressant och att det finns så mycket man kan göra inom ämnet. Lärare B är inne på samma spår och beskriver det så här:
Intresset är så stort bland barnen. De är så nyfikna och det går att göra jättemycket med dem, som praktiska saker, enkla saker som är så fascinerande. Så det tycker jag definitivt, börja tidigt och fånga intresset och håll kvar intresset. Det märker jag nu när jag har haft dem i femman och sexan; oj NO har de inte haft någonting innan, om inte så mycket.
Lärare D är den utav lärarna som är mest negativ till att undervisa i fysik. Hon skriver att fysik ”tar nog minst utrymme i min undervisning. Beror nog delvis på att jag själv tycker att det ämnet är minst roligt och kan minst i”. I detta citat kan vi tydligt se att det som Lindahl (2003) skriver att läraren har stor betydelse för undervisningen. Lärare C tycker att det är roligt med fysik, att man kan uppleva och ta reda på mycket och göra experiment. Hon tycker att det är inspirerande både för eleverna och för läraren. Lärare A tar upp lite andra aspekter kring fysikundervisningen:
Jo, jag trivs med det. Men oftast är det ju såhär då tyvärr att på lågstadiet så är det mycket enklare att ha de här ämnena, för att då jobbar man oftast emot en fritidspedagog
och då kan man ju få ut de här små grupperna. Då kan man jobba med tio stycken eller så. Och nu då det är rätt länge sen jag hade en mellanstadieklass som nu. Då har man ju alla 20 och där är man och mindre grupper vet jag inte hur man ska få, för att man har sina barn. Det är ingen personal som kan komma och dela den med, så att det är väl det som gör att man tycker det är lite bökigt och jobbigt att ha sina 20 ungar då. Man är en stor grupp.
Även lärare B nämner hinder i fysikundervisningen när hon förklarar vad hon tycker om att ha fysik:
Jättekul, men man känner sig bara lite begränsad av att man inte har så mycket materiel här som på högstadiet, men man får väl göra det efter vad man har med materielen. Man får vara kreativ.
Här ser vi exempel på det Andersson, Bach, Hagman, Svensson, Vedin, West & Zetterqvist (2005) märkt i sin studie, att lärarna skulle vilja ha mindre grupper och mer materiel. Vi fick också en annan åsikt fast här mer om själva kursplansmålen. Lärare C sa att:
Det är faktiskt på detta sätt, skulle jag vilja säga om man fick det till skolverket och vår regering, att de har ju skrivit ett nationellt dokument som är totalt omöjligt att uppfylla i den svenska skolan. Oavsett hur mycket jag jobbar så kan jag aldrig nå alla dom målen i fysik, kemi och biologi.
Hon förklarar att det inte handlar så mycket om tid utan mer om att det är svårt att uppnå dessa mål i de tidigare åldrarna. Hennes reaktion kommer troligtvis p.g.a. det som Dimenäs &
Sträng Haraldsson (1996) skriver om att det har blivit stora krav på lärarna i och med mål-styrningen. Det är som Andersson et al. skriver att lärarna i de tidigare skolåren har enbart inom NO:n 68 mål att uppnå.
6.2.3 Sammanfattning
Lärarna har alla relativt positiv inställning till NO och fysik. Det som möjligtvis går att urskilja är att lärare D verkar vara minst intresserad av fysik och lärare B är den som är mest engagerad och entusiastisk till ämnet. Vi märkte inget utav det som Lindahl (2003) beskriver från sina år som lärarutbildare, om att lärarna skulle vara negativt inställda till NO. Det kan till viss del bero på att lärarna i vår studie redan har läst utbildningen och under längre period undervisat i ämnet. Dessutom har lärarutbildningen förändrats en del sen Lindahl var lärar-utbildare. Det som skolverket (2004) skriver om att många elever inte får NO i de tidigare åldrarna för att lärarna är mer kunniga i SO ämnena är något som vi inte har kunnat se i vår studie. Det beror på att alla i vår studie har utbildning i NO-ämnet. Skulle undervisningen ha gjorts med andra lärare, som saknar NO-utbildning, är det inte säkert att intresset för ämnet varit lika stort.
Lärarna accepterade att det skulle finnas NO i de tidigare åldrarna, men såg lite olika på anledningen till det. Några av lärarna tar upp att NO:n ska väcka elevernas intresse. Att väcka elevernas intresse är enligt Lindahl (2003) och Helldén, Lindahl & Redfors (2005) viktigt för att eleverna ska bli positiva till NO redan i tidig ålder. En annan lärare nämner att NO:n ska vara förberedande inför högstadiet, vilket är det Harlen (1996) tar upp som viktigt för att eleverna inte ska ha med sig ”vanföreställningar”, som sen blir svåra att ta bort.