Hemmestorp – sammanfattande diskussion

Fallstudien av Hemmestorp har gett intressanta inblickar i risbygdshushåll-ningens bräcklighet och distinkta utvecklingsfaser framträder genom undersök-ningarna av markanvändningens, vegetabilieproduktionens och djuravelns lång-siktiga utveckling. Den sista fasen faller emellertid utanför ramen för den pri-mära undersökningsperioden men förtjänar likväl en diskussion eftersom den återspeglar de nya specialiseringsmönster som uppstod i jordbruket under 1800-talets allra senaste del.

Den första fasen omfattar grovt räknat 1700-talet då de sista skogsresur-serna utarmades och nyodling av marginaljordar lade grunden för en omfattande flygsandsproblematik. Vinsterna av nyodling uteblev och vegetabilieproduktio-nen stagnerade och minskade till och med periodvis. Under 1700-talets sista fjärdedel ökade djuraveln vilket kan tolkas som en återhämtning efter boskaps-pesterna men även som att bönderna till följd av det krisande åkerbruket sökte nya inkomstmöjligheter genom att förskjuta hushållningssystemets tyngdpunkt mot djurhållningen. Under 1820-talet genomfördes landskapsvårdande insatser

170

och genom tallplantering försökte man komma till bukt med flygsandsproble-matiken. Vid tiden för 1830-talets laga skifte klassades hela 38 procent (tall-planteringen inräknad) av byns areal som avrösningsjord vilket visar på kon-sekvenserna av den ohållbara expansionen under 1700-talet. Efter laga skiftets fastställande 1837 skedde ett viktigt trendbrott då vegetabilieproduktionen ökade kraftigt. Detta sammanföll med att avrösningsjord togs i bruk för odling samti-digt som potatisodlingen fick ett stort genomslag. Överlag var djuraveln mins-kande från och med 1810 och fram till seklets mitt. Hushållningssystemets vegetabilisering blev således allt mer påtagligt även om en omläggning till ett mer animaliebaserat jordbruk indikeras under den allra senaste delen av 1800-talet och 1900-1800-talets början.

Utarmandet av skogsresurserna under 1700-talet kan ses som ett exempel på ”the tragedy of the commons” vilket på svenska kan översättas till ”allmän-ningens tragedi”. Den ursprungliga upphovsmannen till begreppet beskrev en situation där en begränsad och gemensamt ägd resurs, till följd av att delägarna handlar i egenintresse, oundvikligen utarmas trots att det inte ligger i någons egenintresse att så sker.³⁷¹ Men en direkt koppling mellan flygsandsproblemati-ken i Hemmestorp och ”allmänningens tragedi” låter sig inte göras eftersom det snarare var nyodlingen (och därmed privatiseringen) av den tidigare skogsmar-kens marginaljordar som var orsaken till problemet. Men varför påvisar vi inte samma utveckling i till exempel Lilla Harrie? Var hemmestorpsbönderna sär-skilt hänsynslösa i sin exploatering av markerna? Återigen bör vi notera att hemmestorpsbönderna hade de naturliga förutsättningarna emot sig varför kon-sekvenserna blev särskilt allvarliga. Lilla Harrie saknade förvisso skogsmark men hade å andra sidan ett överskott av åkern. Hemmestorp verkar ha haft ing-etdera, åtminstone under större delen av undersökningsperioden.

Tidigare forskning har belyst förändringskrafterna under perioden från områdets lokala perpsepktiv vilket bidrar till att utveckla vår diskussion.³⁷² Här tillskrivs tre samverkande faktorer grundläggande betydelse: befolknings-ökningen, laga skiftet och marknadskrafterna. Befolkningsökningen konstateras i vår studie indirekt genom de omfattande hemmanklyvningarna som bidrog till ökad nyodling genom uppkomsten av nya gårdar. Skiftet uppges ha påskyndat nyodlingen på två sätt, dels till följd av gårdarnas utflyttning från bykärnan och dels till följd av att hemmansklyvningar underlättades i och med att de tidigare spridda tegarna sammanslagits till geometriskt välordnade figurer. Djurhållning-ens tillbakagång sätts i samband med att det samfällda betet på utmarken upp-hörde när marken styckades upp mellan hemmansägarna och att den samfällda

371

Hardin 1968. 372

Kristoffersson 1924. Kristofferssons undersökningsområde omfattar flera socknar och är beläget dryga milen öster om Hemmestorp. Med avseende på jordbrukets naturliga förutsättningar är förhållandena likartade.

171

betesrätten till byns trädesvång upphörde. Dessutom minskade trädesvångens omfattning när nya växtföljder introducerades. Ett ökat odlingstryck medförde att markstycken som tidigare ratats för odling omvärderades. I skiftesdokumen-ten för Hemmestorp kan man läsa om två omfattande dräneringsprojekt som bönderna gemensamt skulle genomföra och därefter underhålla. Bland annat skulle en bäck ”som vanligtvis årligen översvämmade åkern” omgrävas till ett rätlinjigt och två alnar brett dike för att leda bort vattnet bort till en större å. Dessutom skulle ett sex alnar brett avloppsdike grävas från torvmossen.³⁷³

Produktionsökningen i Hemmestorp efter laga skiftet kan således till viss del tillskrivas nyodling men vad förklarar att flygsandshärjad jord åter kunde tas i bruk? Tallplanteringen avhjälpte den akuta flygsandsproblematiken genom att binda sanden och förhindra vidare översandning. Men som ensam förklaring till vegetabilieproduktionens återhämtning efter laga skiftet ter den sig otillräcklig. Kristoffersson menar att upphävandet av bytvånget följdes av omedelbara för-ändringar i odlingssystemen. Både tresäde och ensäde ska snabbt ha bytts mot nya växtföljder som vanligtvis omfattade en fem- till sjuårig omloppstid med ett års träda. Härigenom minskade de stora och sammanhängande trädesmarkerna varvid utsattheten för vädrets härjningar minskade.

Vid sidan av befolkningsökningen och skiftet framhäver Kristoffersson en tredje faktor, nämligen marknadskrafterna. De genomgripande förändringarna av jordbruket och dess tilltagande vegetabilisering under 1800-talets första hälft understöddes av en gynnsam konjunktur med ökande spannmålspriser, först under Napoleon-eran men framförallt från 1840-talet och framåt. Men med tanke på situationen i Hemmestorp före 1840-talet lär Hemmestorpsbönderna inte ha kunnat skörda några frukter av denna utveckling till skillnad från sina ståndsbröder i Lilla Harrie. Potatisodlingen fick emellertid ett stort genomslag i Hemmestorp och kan ha bidragit till Hemmestorpsböndernas inkomster. Potati-sen hade ju även ett värde som kommersiell gröda vilket framförallt kopplas till brännvinsillverkningen. Viktiga händelser som ytterligare vidgade marknaderna för områdets bönder var öppnandet av Järnvägen Ystad-Eslöv år 1866. Denna gjorde emellertid en vid båge österut och undvek därmed såväl Hemmestorp som hela ”Moslätten”. Men när Malmö-Simrishamnsbanan öppnade 1894 (ned-lagd 1955) fick Hemmestorpsbönderna slutligen goda förbindelser med omvärl-den genom de nya stationerna i Veberöd och Sjöbo.

Hur förklaras den sista fasen i Hemmestorps utveckling, det vill säga omläggningen till ett animaliebaserat jordbruk under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet? Återigen gör konjunkturens svängningar sig gällande. Efter att priserna på jordbrukets produkter nått sin kulmen under 1870-talet kom

373

172

bakslaget, till att börja med genom ruinerande sänkta spannmålspriser.³⁷⁴ Inte bara spannmålspriserna störtdök utan även boskapspriserna föll i och med att England 1892 och senare även Tyskland stängde sina marknader för utländska levande kreatur. I samband med denna jordbrukskris noterar Kristoffersson en ökad emigration från det undersökta området. Priserna på boskap återhämtade sig så småningom snabbare än spannmålspriserna men viktiga exportmarknader såsom Tyskland förblev stängda.³⁷⁵ Kristoffersson talar om ett växande djur-bestånd i krisens spår samt en hästavel som utvecklades såväl kvantitativt som kvalitativt. I och med omläggningen till ett animaliebaserat jordbruk slöts på sätt och vis en cirkel då en modern form av ”risbygdshushållning” uppstod i Hem-mestorp. 374 Morell 2001, s 76, s 96-109, Schön 2000, s 195f. 375 Stjernswärd 1923.

174

Figur 7.10 Billinge, geometrisk avmätning 1706.

175