Henning Sjögren (1870–1948)

Henning Sjögren blev 1914 redaktör för Svenska Kyrkoförbundets tidskrift. Han var då redan en känd skribent sedan tidskriftens början, framför allt genom ett stort antal artiklar undertecknade med signaturen Sgn men även som författare till ett flertal böcker. Han hade också varit ledamot i styrelsen för förbundet sedan 1912.140 Dessförinnan, 1911, utlyste förbundet en tävling om vem som kunde skriva den bästa uppsatsen på ämnet ”Svenska kyrkans betydelse för vårt folk” och Sjögren, som ännu inte ingick i vare sig redaktionen eller styrelsen, vann andra pris med sin skrift På trohetens väg141. Sjögren hade dock redan tidigare varit representerad med en skrift i Svenska Kyrkoförbundets skriftserie, Tankar om den svenska kyrkan 1910.142 I denna kallar Sjögren schartauanismen för den enda inriktningen som byggt sina tankar om predikan på säker grund. Detta försvarade han senare i Svensk Kyrkotidning och menade att det var predikometoden han syftade på då denna var menad att hålla samman församlingen.143 Han skrev även Den religiösa auktoriteten inom Lutherska kyrkan, vilken gavs ut som särtryck i Kyrklig Tidskrift.144

Sjögren föddes i Höganäs i Lunds stift den 8 maj 1870 och var son till folkskolläraren Nils Gustaf Sjögren och Sara Charlotta Johansson och han dog 1948 i Oskarshamn.145 Han började studera

138 Jfr ”Om religionsundervisningen i folkskolan” NTKS 2 nr 10–12 (1911), 105f, 118f, 127f; ”Om folkskolans förhållande till kyrkan” NTKS 2 nr 33, 36–37(1911), 344f, 380f, 390f. Att Kihlén var populär bland läsarna i denna tidskrift uppges i artikeln ”Mot polemik” SKT 7 nr 5 (1911), 44.

139 Carl Kihlén, Kämpande kristendom: Tio predikningar (Lund: CWK Gleerups förlag, 1929), 15–21; Carl Kihlén, Kyrkans

Kristusbekännelse (Visby: Gotlands Allehanda 1933), 12.

140 ”Notiser” SKFT 2 nr 1 (1912), 3.

141 Henning Sjögren, På trohetens väg (Stockholm: FC Askerbergs bokförlagsaktiebolag, 1911).

142 Henning Sjögren, Tankar om den svenska kyrkan: dess ställning och uppgift i närvarande tid (FC Askerberbergs bokförlagsaktiebolag, 1910).

143 ”Genmäle” SKT 6 nr 34 (1910), 322.

144 Henning Sjögren, Den religiösa auktoriteten inom Lutherska kyrkan (Uppsala: Almqvist & Wiksells boktryckeri, 1911). Jfr ”Notser” SKFT 1 nr 2 (1911), 53.

145 Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1934, 327. Sjögren ligger begravd på Oskarshamns kyrkogård. Oskarshamns församling, Svenska kyrkan.

http://gravar.se/Oskarshamns%20F%C3%B6rsamling/7348/Lorentz+Konrad+Henning+Es%20Sj%C3%B6gren [Hämtad 2015-04-20].

32

till präst vid Lunds universitet 1888 och prästvigdes han för Strängnäs stift 1893 och hade sitt provår i Stockholm. 146 Därefter var han läroverksadjunkt i Nyköping och blev sedan tillförordnad komminister i Edsberg 1907. Där var han fram till 1917 och skötte således redaktörskapet för tidskriften under åren 1914–1917 därifrån. Samma år som SKFT lades ned, flyttade Sjögren till Oskarshamn och blev där adjunkt vid samrealskolan i Oskarshamn och fick även rätt att som präst övergå till Växjö stift.147 Det är möjligt att flytten till Oskarshamn bidrog till att Svenska Kyrkoförbundets tidskrift lades ner, då tidskriften hade getts ut på ett billigare förlag i Örebro som det troligtvis blev svårare att hålla kontakten från Oskarshamn. 1920 blev han den förste bibliotekarien för läroverkets i Oskarshamn bibliotek och från 1929 till 1935 arbetade han som inspektor för Oskarshamns flickläroverk.148 Intresset för skolan och religionsundervisningen är något som ofta speglas Sjögrens artiklar och skrifter.149

Sjögren var en av prästerna som fick resestipendium till England 1910.150 Det rapporterades att Sjögren fick 700 kronor i stipendium och att resans syfte var att i London, såväl som på landsbyggd studera det engelska gudstjänstlivet och ”därmed sammanhängande förhållanden med afseende på gudstjänsternas anordning, gudstjänstbesök m.m., dels det kyrkliga sociala arbetet, särskildt i vissa delar af London (Oxford House), del ock såvidt tiden medgifver det kyrkliga inflytandet på lägre och högre bildningsanstalter.”151 Sjögrens intresse för skolfrågor var alltså tydligt redan vid denna tid. Det är tydligt utifrån Sjögrens författarskap i SKFT att han tog starka intryck av resan.152

Sjögren var en flitig skribent i och medlem av redaktionen för redaktionen tidskriften NTKS som gavs ut mellan 1910–1912. I denna profilerade sig Sjögren som en anglikanskt inspirerad skribent och han föreslog exempelvis att en svensk-anglikansk förening borde upprättas för att verka för samarbete mellan de kyrkorna.153 Under tidskriftens första årgång hade Sjögren en egen spalt kallad

146 Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1934, 327. Sjögren valde som ung mellan matematikens och kyrkans väg. Olov Andersson, ”Historik” i Högre allmänna läroverkets i Oskarshamn invigning den 19 oktober 1960 (Oskarshamn: AB Primo, 1960), 43.

147 Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1934, 327.

148 I en historik över det Högre allmänna läroverket i Oskarshamn, beskriver adjunkten Olov Andersson, att Sjögren var en av de lärare som särskilt förtjänar att minnas. Andersson beskriver Sjögren som en allkunnig och teknisk person, som både hade patent på en pumpkonstruktion och en variant av jaktgevär, samt byggde det som kan ha varit den första radioapparaten i Oskarshamn. Han var också konstnärligt lagd, vilket tog sig uttryck i att han undervisade i musik och att han var en talangfull målare. Han var känd för att hjälpa elever som hade det svårt i skolan, samt att han kunde understödja dem både ekonomiskt och genom gratis extraundervisning. Han kom också att med egna medel starta upp en kyrklig ungdomskrets samt lade grunden för ett församlingshem. Andersson, ”Historik”, 43.

149 Exempelvis ”Tidens tecken” SKT 11 nr 4 (1915), 40-41.

150 Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1934, 327.

151 SKT 6 nr 15 (1910), 138.

152 Se exempelvis artikeln ”Svenskt kyrkolif – om trettio år? En fantasibild af Sgn” SKFT 1 nr 1 (1911):7–15.

153 ”Ett förslag” NTKS 1 nr 24 (1910), 216. För detta fick han medhåll från Samuel Gabrielsson som senare skrev att han själv vill verka för en sådan förening, men att han tyckte att namnet som Sjögren föreslog, ”Svensk-engelska

kyrkomanna-33

”För oss att tänka på” där han bland annat rapporterade om händelser i den anglikanska kyrkan.154 Under andra och tredje årgången ansvarade han för avdelningarna ”Varia” samt ”Från skilda håll” i vilka han skrev kortare notiser och artiklar som oftast var något slags rapport om anglikanskt kyrkoliv.155 Det är noterbart att avdelningen ”För oss att tänka på” i NTKS hade identiskt upplägg som avdelningen ”Från skilda håll” i SKFT.156 Sjögren skrev även längre artiklar i denna tidskrift.157

I övrigt var Sjögren tidigt profilerad som en författare med en bredd och en religionshistorisk inriktning. Hans första bok var den religionshistoriska framställningen Budda och läran om förlossningen från lidandet och behandlade buddismens livsåskådning. Anledningen till bokens tillkomst var enligt Sjögren själv att det saknades ”allmänfattliga religionsvetenskapliga arbeten i tillräckligt antal” och att buddismen blivit föremål för stor uppmärksamhet i samtiden. Vidare menar Sjögren att buddismen dels låg till grund för den moderna, icke-kristliga åskådningen, teosofien, och dels att buddismen var den efter kristendomen näst ädlaste av alla religioner. Detta trots att de, enligt honom, var varandras motsatser. Syftet med boken var emellertid inte apologetiskt, hävdade Sjögren, utan religionshistoriskt.158 Det bredare religionshistoriska kunnandet synliggörs också i SKFT.159

Sjögren var också aktiv som debattör emot de ”moderna teologerna”, vilket framgår av olika inlägg i Svensk Kyrkotidning. Han beskrev sig som en som intog en annan ställning än dessa och han menade att tron på Jesus och accepterande av moderna läror som grundade sig på Darwin och Kant var en självmotsägelse.160 Det var också Sjögren som först besvarade anklagelserna om katolicerande tendenser som riktats mot Svenska Kyrkoförbundet i SKT 1910. Jag kommer återkomma till detta nedan.161

Sjögren var språkligt kunnig och översatte flera böcker från olika språk till svenska. Däribland kan nämnas Adolf von Harnacks föreläsning ”Hvad vi hafva att lära och icke lära av den romerska kyrkan” den sista skriften utgiven i Svenska Kyrkoförbundets skriftserie 1916.162 En annan bok som Sjögren översatte var den tyske professorn Dennerts bok Finns det ett liv efter döden (1914). Under arbetet med denna bok fick Sjögren idén att skriva en egen bok om döden, vilket resulterade i boken

sällskapet” skulle bytas ut mot ”Svensk-anglikanska Samfundet”, se ”Et svenskt-anglikanskt samfund” NTKS 1 nr 26 (1910), 233-235.

154 Se exempelvis ”För oss att tänka på” NTKS 1 nr 35 (1910), 339.

155 Jfr ”Varia” NTKS 2 nr 13 (1911), 150; ”Från skilda håll” NTKS 3 nr 37 (1912), 401.

156 Detta observerades också av redaktionen NTKS. Dock var det Schröderheim som skötte avdelningen ”Från skilda håll” i SKFT. Se, ”Litteratur” NTKS 2 nr 8 (1911), 87.

157 Se exempelvis ”Modern, liberal teologi och frikyrklighet” NTKS 3 nr 36 (1912), 386.

158 Henning Sjögren, Budda och lära om förlossningen från lidandet. Religionshistorisk skildring. (Stockholm: Vårt Lands tryckeri, 1900), xii–xiii, 113.

159 Se exempelvis ”Hedningar, modärna teologer och döden” SKFT årg 1. nr 3 (1911):65–69.

160 ”Konsekvens” SKT. 5 nr 21 (1909), 180,

161 ”En varning” SKT 6 nr 45 (1910), 479-480.

162 Adolf von Harnack, Hvad vi hafva att lära och icke lära af den romerska kyrkan. Översättning av Henning Sjögren (Uppsala: FC Askerbergs bokförlagsaktiebolag, 1916).

34

Dödens problem och det tillkommande livet: En undersökning från filosofisk och teologisk ståndpunkt som byggde på luthersk dogmatisk åskådning, vilken enligt Sjögren sammanfaller med den gamla kyrkans ståndpunkt.163

Sjögrens författarskap i SKFT och hans böcker vittnar om att hans hjärtefrågor som rörde den lutherska identiteten, den antiliberalistiska hållningen och den anglikanska kyrkan. Han skrev själv flera av de texter som tydligt kan anföras som programmatiska för förbundet.164 Något som kan uppfattas som framträdande hos Sjögren är den vikt han lägger vid kyrkans sociala arbete. Han kommer med många förslag på hur detta arbete ska utvecklas i synnerhet till förmån för den växande arbetarklassen.165 Ett annat mycket framträdande drag är det historiskt orienterade i Sjögrens författarskap. Han framförde exempelvis tidigt ett synsätt om att gudstjänsten var kyrkans minnen som Gudsfolk och menade att medeltida helgon som S:t Birgitta och S:t Erik var svenska och inte romersk-katolska.166