Hildingson, Holm och Åsgård – Levande historia

Boken har en uttänkt pedagogisk hållning. Bl.a. inleds boken med en fiktiv berättelse om en ung bonde som i början av 1600-talet blev utvald och utskriven till knekt i den svenska armén. Det gör man för att berätta om förhållandena bönderna levde under och hur livet som knekt kunde se ut. Denna fiktiva knekt återkommer man till senare i boken, och hans död i ett av krigen markerar hur hemska krig är.

Liksom Grimberg gör författarna flera jämförelser mellan då och nu. T.ex. säger man att om Gustav II Adolf hade levt i dagens Sverige hade han gått första året på gymnasiet när han blev kung.156

drottning Kristina som i de tidigare behandlade böckerna framställs som slösaktig, konstaterar man här endast att hon gav bort många gods och gårdar till adelsmännen, vilket gjorde

bönderna oroliga. Man berättar även att Kristina konverterade till katolicismen. Men man tar inte ställning till varför hon valde att lämna Sverige. ”Vi vet inte varför Kristina lämnade Sverige.”157

Istället låter författarna läsaren själv ta ställning till dessa frågor. Varje kapitel följs av frågor och uppgifter. Många är utformade så att eleverna själva får fundera kring händelser och själva ta ställning till dem och säga vad de tror och tycker.

Både fiktiva berättelser och berättelser hämtade från källor finns med i texten.

2.7.1. Attityd gentemot Danmark och danskarna

Boken beskriver främst den svenska samhällsutvecklingen och de sociala förhållandena under perioden. Attityderna gentemot Danmark och danskarna kan endast spåras i kortfattade beskrivningar av de krig som fördes mellan länderna och av vilka sociala konsekvenser det fick för folket. Intressant att notera är att inte en enda dansk kung nämns vid namn i boken.

Därmed fattas uttryckta värderingar av de danska regenterna.

Relationerna mellan Danmark och Sverige framställs som dåliga i läroboken. Något som är slående är att man ofta undviker att beskriva orsakerna till många av de krig som fördes mellan länderna. Om de krig som började under Karl IX: s regering berättar man endast att Danmark vann och erövrade Kalmar och Älvsborgsfästning. Det innebar att Sverige stängdes ute från havet i väster.158 Under rubriken ”Danmark hotas av undergång”, tar man upp de krig som inleddes i slutet av trettioåriga kriget. Även här utelämnar man orsakerna till krigen. Det står endast att Sverige vann viktiga slag och tvingade Danmark att underteckna freden i

Brömsebro. Man skriver:

”Under tidigare århundraden hade Danmark varit Nordens starkaste land. Nu var Sverige starkast och hotade att erövra Danmark…Östersjön var på väg att bli svensk.”159

Man förklarar inte heller orsakerna till de fortsatta krigen mot Danmark, utan främst deras konsekvenser för Sverige. Ibland står konsekvenserna för Danmark och danskarna i fokus. Till

exempel vad freden i Roskilde innebar för Danmark.160

156

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, Levande historia 6, 1997, s. 6.

157

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 20.

158

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 8.

159

Där texten behandlar Karl X Gustavs anfall mot Köpenhamn 1659 hyllas danskarnas insatser. Man skriver att danskarna kämpade med stort mod och att Sverige förlorade och tvingades lämna tillbaka Trondheims län och Bornholm.161

Först med kriget mellan länderna 1675 lyfter man fram danskarnas önskan att återta landskapen som de förlorat vid frederna i Brömsebro och i Roskilde som orsak till kriget. Författarna berättar om sjöslagen och Sveriges nederlag vid Ölands södra udde och senare det utanför den danska staden Kåge. Man berättar här om det svenska slagskeppet Kronan som av misstag kantrade och exploderade och där 800 svenskar dog.162 Enligt författarna kunde besättningens bristande sjövana vara orsak till detta. Författarna säger att man i Danmark sa att: ”… sjömännen var ”inga riktiga sjömän, utan bondlurkar doppade i vatten”.”163

2.7.2. Skåne

När författarna behandlar regionen Skåne och främst de krig som fördes mellan länderna om regionen, lägger man en stor vikt vid konsekvenserna för befolkningen.

Freden i Roskilde lyfter man fram som hård för Danmark, men främst för befolkningen. Danmark förlorade tre landskap. Det var ett bittert nederlag. I urgamla danska byar och städer fick människor veta att de nu lydde under den svenske kungen. Stockholm var deras huvudstad inte Köpenhamn. Deras språk skulle nu bli svenska. Ingen frågade dessa människor vad de tyckte om det nya. Gränsen bara flyttades över deras huvuden.164

Vid beskrivningen av kriget mellan Sverige och Danmark som började 1675 och

snapphanarnas motståndskrig förmedlas en förståelse för befolkningens uppror i Skåne och Blekinge.

”Många skåningar och blekingar tyckte att danskarna kom som befriare. Landskapen hade ju inte hört till Sverige i mer än 17 år. Därför blev många bondsöner och drängar snapphanar, ett slags gerillamän.”165

Karl XI vägrade dock släppa Skåneland. Slaget vid Lund lyfts fram som nyckelslaget som kom att bestämma Skåne, Hallands och Blekinges framtid. Enligt författarna hade de tre landskapen kanske än idag tillhört Danmark om danskarna hade vunnit slaget.166

Slaget beskrivs målande och att svenskarna vann efter 18 timmars blodig kamp.

161

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 41.

162

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 55.

163

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 55.

164

Lars Hildingson, Kristina Holm och Ingrid Åsgård, 1997, s. 22.

165

”På de leriga fälten hördes skrik från sårade soldater och hästar…Både den svenska och den danska hären hade förlorat mer än hälften av soldaterna.”167

Återigen tar författarna upp konsekvenserna av kriget för befolkningen. Båda sidorna beskylls för befolkningens hårda situation.

”Kriget fortsatte i flera år, fyllda av lidande för människorna i Skåne. Karl XI gav order om att bränna ner byarna nära Landskrona, som var en viktig dansk fästning. Danskarna lät snapphanarna mörda och bränna i den svenska härens område.”168

2.8. Skovmand, Sven – Historie 2, Danmarks historie fra 1550-1864