Historiabloggen som källa

Det är på sin plats att diskutera källkritik rörande Historiabloggen. Bloggen ska med fördel kunna användas i skolundervisningen vilket gör att det måste kunna ställas höga krav på den. Frågan är även om den ska kunna användas som faktakälla i elevernas skolarbeten. Innan en historisk fackbok går till tryck, innan forskning publiceras, innan en lärobok kommer ut till eleverna har de granskats och kontrollerats av en tredje part. För att kunna benämna Historiabloggen en tillförlitlig faktakälla bör den kontrolleras. Det ställer dock till problem. Fördelen med bloggformatet är att det går fort, att bloggen kan hålla en dagsaktualitet och att dess skribenter kan sätta sig ner när de har tid och arbeta fram, skriva och sedan publicera sina inlägg för att därefter få snabb respons och svara på den. Om det ska finnas ett led till i processen skulle det med största sannolikhet sakta ner den och komplicera

39

det praktiska arbetet med bloggen. Frågan är även vem som skulle granska bloggen. Det finns här många möjligheter, en konkret möjlighet är exempelvis företaget Svenska Historiska Media82 som ger ut böcker om historia samt tidningarna populärhistoria, Allt om Historia och Militärhistoria. De står även bakom sajten Historia.nu83 som bland annat tipsar historiska böcker, filmer och tidningar. Det är dock inte hållbart att varje inlägg ska granskas före publicering, men det kan vara bra att ha ett företag med förtroende i ryggen som kontinuerligt läser och granskar det som publiceras på bloggen. Det skulle även kunna vara en fördel vid samarbete mellan bloggen och till exempel skolor och museer.

För att bloggen ska hållas så vetenskapligt korrekt samt opartisk och objektiv som möjligt skrivs den av ett antal oberoende författare, som är utbildade historiker. Då dessa författare arbetar nära med bloggen läser de varandras inlägg och på så sätt kontrolleras de ytterligare, allt för att undvika dolda motiv samt misstag i historieskrivningen eller missvisande inlägg. Förtroende och trovärdighet är centralt för att Historiabloggen ska fungera. Men vem är läsarna villiga att ge sitt förtroende till? Troligen underlättar det om författarna har haft en lång karriär och har blivit publicerade på ett eller annat sätt, det hjälper troligen även om de är kända inom sitt fält.

Trots alla säkerhetsåtgärder och trovärdiga, utbildade och förtroendeingivande författare är det dock mycket svårt att hålla inläggen objektiva. Men kanske gör inte det något. Genom att låta alla inlägg undertecknas av den författare som skrivit dem samt presentera dessa författare på sidan behöver det inte göra något om de blir aningen personliga ibland eller till och med lägger in egna åsikter, så länge det är klart och tydligt att det är just en åsikt som presenteras. Det är viktigt att hålla en diskussion på bloggen om att det inte finns någon som kan vara allvetande och ge en objektiv röst åt historien. Det är viktigt att hålla en diskussion om att historien kan uppfattas olika och att det ibland inte finns något rätt och fel bara olika perspektiv, uppfattningar och åsikter.

Det finns många frågor rörande källkritik som måste arbetas med kontinuerligt för att Historiabloggen ska hålla uppe sin vetenskaplighet utan att vara missvisande eller partisk samt för att den ska inge ett förtroende hos läsaren.

82 _{http://www.historiskamedia.com, 2010-09-23} 83 _{http://www.historia.nu, 2010-09-23}

40

9. Slutkommentar

Syftet med denna uppsats har varit att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för historieförmedling och som sådant stimulera ett intresse för historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Frågeställningarna var:

• Hur ser intresset av historia och historiska bloggar ut bland elever på grundskolans senare år?

• Hur bör en blogg om historia utformas för att stimulera ett intresse samt ett historiemedvetande hos läsaren?

• Vilken potential har en sådan blogg som verktyg för historieförmedling?

Jag ser en stor potential i bloggen som verktyg för historieförmedling. Det är ett kommunikationsverktyg som ligger i tiden och som en majoritet av eleverna på grundskolans senare år känner till. Bloggens form har två stora styrkor och det är dess möjlighet till att vara en dagsaktuell länk mellan nu och då samt dess möjlighet till kommunikation mellan läsare och författare samt mellan läsarna. Dessa två styrkor gör det möjligt för bloggens författare att alltid utgå ifrån läsaren och läsarens livsvärld, vilket är mycket viktigt för att historia ska kännas meningsfullt och därmed intressant. Det är även viktigt för att läsarens historiemedvetande ska kunna stimuleras. Att bloggen är dagsaktuell och uppdateras varje dag gör även att historia kan bli en naturlig del av läsarens liv om hon klickar in på bloggen som en vardaglig rutin. Jag tror att en viktig aspekt hos Historiabloggen även är att läsarna får ställa egna frågor till historien samt att de får ge kommentarer och skriva sin egen historia och att allt detta görs i en publik miljö. I Historiabloggen förevigas deras åsikter och vem som helst kan läsa dem. Detta kan göra att hela processen kan kännas mer spännande och viktig. Att kunna få snabba svar och kommentarer på sina funderingar i kommentarfältet kan även trigga den historiska tankeverksamheten. Det faktum att Historiabloggen ligger utanför skolan kan bidra till att historia inte enbart ses som ett skolämne vilket kan ha en stor betydelse för hur intressant historia uppfattas och för läsarens historiemedvetande.

Det finns en potential med historiabloggen men självklart även problem. I mitt bloggförslag utgår jag ifrån att bloggen faktiskt blir besökt och att det faktiskt är folk som kommenterar och diskuterar i kommentarerna. Om detta inte skulle ske så faller stora delar

41

av iden bakom Historiabloggen. Faktum är att intresset av att läsa en historisk blogg var mycket blandat bland informanterna. Det var inte direkt ett rungande intresse. Detta kan dock ha att göra med att iden om att läsa om historia i en blogg på fritiden känns främmande. Det skulle troligen behövas en hel del marknadsföring samt tipsande om bloggen i landet skolor för att den skulle besökas och därmed fungera. Gällande kommentarerna kan det även bli så att de översvämmas av personliga påhopp eller kommentarer av historierevisionister. Detta är ett problem som kan lösas genom att kommentarerna läses innan publikation och de kommentarer som är direkt olämpliga inte publiceras. Men är det rätt att inte låta alla röster höras? Ett problem ligger även i svårigheten att skriva nutidshistoria som ligger mycket nära nutiden. Med en utgångspunkt i dagens händelser blir detta troligen ett problem som bloggens författare får slita hårt med. Om bloggen skulle lyckas skapa och fånga upp ett intresse av historia samt stimulera historiemedvetandet hos dess läsare är omöjligt att veta, vad som dock kan sägas är att jag tror att mitt förslag ger en möjlighet och ett utrymme för detta att ske. Nästa steg får bli att utforma bloggen i praktiken och därefter undersöka hur läsarna reagerar och utvecklas med bloggens hjälp.

42