Historiabloggens uppbyggnad

Historiabloggen är en blogg på Internet med syftet att vara en väg in till historien för dess läsare. Ett vidare syfte är att stimulera läsarens historieintresse såväl som historiemedvetande. Bloggen är en är en gemensam plats för alla i Sverige som är intresserade av att läsa den, men dess språk och perspektiv är främst riktat mot elever på grundskolans senare år.

Historiabloggen är uppbyggd på så sätt att inlägg publiceras löpande, minst ett inlägg bör publiceras per dag. För att skapa en struktur på bloggen som den återkommande besökaren ska känna igen har dessa inlägg olika teman och inläggen rubriceras utefter sitt tema. Alla inlägg under ett visst tema sorteras efter publikation direkt in i bloggens arkiv. Det är på så sätt möjligt att gå in och läsa alla inlägg som publicerats under ett visst tema. Det går även att söka sig tillbaka i bloggens arkiv i bakvänd kronologi.

Idén bakom Historiabloggen bygger till stor del på interaktionen med dess läsare. Det är inte meningen att bloggen ska vara bara en ytterligare form där historieskrivning kan publiceras. Den ska vara något nytt, en plats där läsaren ställer frågor till historien eller efterfrågar just den historieskrivning som intresserar dem, en plats där historia diskuteras och en plats där alla får en möjlighet att skriva historia. Kommentarfältet och möjligheten till direkt kommunikation med bloggens författare är här av största vikt. Efter varje inlägg har läsarna möjlighet att kommentera och diskutera inläggets innehåll. Enstaka kommentarer eller hela diskussioner kan sedan belysas ytterligare genom att lyftas upp till egna inlägg och sedan kan diskussionen fortsätta i det inläggets kommentarfält, och så kan det fortsätta. Meningen är att bloggen har vissa fasta ramar som utgångspunkt för att skapa en struktur som gör att läsaren känner igen sig och lär känna sidans uppbyggnad och funktioner, men att dess innehåll i mångt och mycket ska kunna styras av läsarna själva. Historiabloggen kopplas samman med det informationsflöde som finns på Internet genom länkningar. Författarna till Historiabloggen kan enkelt länka till andra sidor på Internet; till exempel till artiklar i webbtidningar, diskussioner kring historia i andra bloggar, till webbsända historiska dokumentärer, till museums hemsidor och så vidare. På så sätt blir bloggen så mycket mer än vad som står i inläggen, den blir en väg in till historia

31

på andra platser på Internet. Maria José Lúzon liksom Sara Kjellberg lyfter fram länkningar som en viktig aspekt av bloggande, ett sätt för bloggen att bekräfta sin plats i bloggosfären samt fungera som en informationsbank varifrån läsaren kan söka sig vidare.69

En annan funktion är att om läsaren av bloggen tycker att det känns onödigt att klicka in på bloggen i tid och otid för att se om något nytt publicerats, kan man, som på de flesta bloggar prenumerera på Historiabloggen. Man får då ett mejl om att ett nytt inlägg finns att läsa.

Det är av stor vikt att Historiabloggen inte färgas av partipolitik eller att historieskrivningen används för att forma dess läsare åt ett visst håll. Då det är en omöjlighet att hålla sig helt objektiv i sin historieskrivning så skrivs bloggen av ett antal författare. Kraven är höga på dessa författare. De bör vara utbildade i historia för att kunna hålla en hög vetenskaplighet, men samtidigt kunna relatera till unga människor och skriva på ett språk som fungerar bra för den tänkta åldersgruppen, det vill säga, elever på grundskolans senare år. Hur bloggens inlägg formuleras bygger på informanternas svar i enkätundersökningen. De efterfrågade en personlig stil i bloggen. Det kan divideras om vad en personlig stil innebär. I Historiabloggen betyder inte en personlig stil detsamma som att författarna är privata, det betyder att de skriver på ett sätt som känns nära och direkt riktat till läsaren. Författarnas språk och formspråket på hela bloggen har stor betydelse för bloggens potential. Andersson skriver att svenska historiker ”inte har ägnat framställningssättet, formen, tillräckligt intresse”.70 Han, liksom Karlsson liknar historievetenskapens plats i samhället idag som placerat uppe i ett elfenbenstorn. Historiabloggen har möjlighet att ta ner historievetenskapen ifrån tornet genom att göra framställningen mer levande och tillgänglig för ungdomar. Historieskrivningen får dock inte för den sakens skull förlora sin vetenskaplighet. Något som aldrig får gå förlorat på bloggen är även tydliga referenser och källhänvisningar.

Det är viktigt att författarna är samspelta i sitt sätt att skriva så att den tillgängliga stilen är genomgående, men det är även av vikt för att bloggen ska kännas igen varje gång man klickar in på den. Ibland kan det dock vara positivt att låta författarna skriva två helt olika inlägg om samma sak för att visa på hur olikt en historisk händelse eller ett historiskt skeende kan uppfattas och nedtecknas, mer om det i 8.2. Historiabloggen kan även ta in

69 _{Lúzon, 2008, s. 85-87, <http://onlinelibrary.wiley.com.support.mah.se/doi/10.1002/asi.20937/pdf> (2010-10-}

20)

Kjellberg, 2009, s. 26-27, <http://www.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_eng.pdf> (2010-10-02)

32

gästbloggar och utnyttja deras specifika expertis. Dessa gästbloggare kan vara allt ifrån forskare till personer som har upplevt specifika historiska händelser eller skeenden.

Det är alltså ett antal författare som skriver på Historiabloggen, men vem driver den? Bloggen ska inte drivas av någon specifik skola. Som Berggren och Johnsson beskriver, så är skolan ”en del av en större institutionaliserad struktur”71. Det finns en viss risk att vissa värderingar och ett visst innehåll förs vidare till eleverna genom läromedel, läroplaner och genom själva lärarna.72 _{Historiabloggen ska stå utanför denna institutionaliserade struktur,} och vara ett komplement till skolans undervisning, inte en del av den. Historiabloggen kan inte heller drivas av ett företag med särskilt syfte då det kan göra att dess innehåll påverkas av detta syfte. Bäst är om Historiabloggen fungerar som ett eget företag med syftet att vara ungdomarnas väg in till historien på Internet. Ett problem som då uppstår är hur Historiabloggen skall finansieras, hur dess författare ska få lön för sitt arbete. Det är ett problem som kan lösas på diverse sätt. Hur denna finansiering kan gå till är dock inte centralt för denna uppsats. Ett krav för att Historiabloggen ska överleva är att den besöks. Historiabloggens koncept bör därför säljas in på landets skolor; lärare kan tipsa om bloggen och använda den i undervisningen. Marknadsföring kan även ske på landets museer och dess hemsidor. Bloggens möjlighet till dagsaktualitet öppnar även upp för ett utmärkt sätt för marknadsföring. På många av de stora dagstidningarnas webbtidningar finns det en möjlighet att efter varje artikel länka artikeln till sin blogg. Därmed kan personer som läser artikeln klicka sig vidare till Historiabloggen, i vilken de historiska orsakerna bakom artikelns ämne utreds och diskuteras.