• Hud och slemhinnor påverkas av flera faktorer t.ex. cytostatika, strålbehandling, överkänslighetsreaktioner, dåligt näringsstatus och stillaliggande.
Slemhinnor
• Slemhinnor i hela kroppen påverkas ofta i samband med cytostatikabehandling och blir sköra och lättblödande. Det ger smärtor och ökad risk för infektioner.
• Smärtorna är svårbehandlade, vid behov finns det möjlighet att ge opioider i.v.
genom en SKA- eller PCA-pump där barnet själv kan trycka på bolus vid behov.
Huden
• Hyperpigmentering kan uppstå i samband med behandlingen.
• Huden blir torr efter cytostatikabehandling och vissa barn ”ömsar skinn”. Huden ska smörjas regelbundet med mjukgörande salva.
• Det är viktigt att inspektera hudkostymen vid varje besök.
• Vid långvarig immobilisering är det extra viktigt att övervaka och vidta åtgärder så att inte trycksår uppstår.
Råd vid röd/irriterad stjärt
• Lufta.
• Tvätta med mjuka kompresser och olja. Undvik vatten!
• Salva t.ex. Inotyol®, Bepanthen® eller annan likvärdig salva.
• Hudbarriärskydd t.ex. Cavilon, Silesse, Elisse (tvättlappar, salva, spray, pinne).
• Syrgas via tratt.
Håravfall
• Håravfall är en av biverkningarna av cytostatika.
• Det vanligaste är att barnet tappar håret 2–6 veckor efter start av cytostatika men detta kan variera utifrån individ och behandling.
• Även ögonfransar och ögonbryn kan glesas ut eller ramla av.
• Efter avslutad behandling, eller vid längre uppehåll i behandlingen, kommer håret att växa ut igen, men det kan ha ändrat karaktär.
• Efter strålning mot huvudet finns risk att hårväxten påverkas i själva strålningsområdet med risk för kala fläckar.
• Alla barn erbjuds peruk. Om barnet önskar peruk skrivs en perukrekvisition.
Se följande länk:
Förskrivning av bidrag för hårersättning Alternativt skriv in följande i din webbläsare:
www.tinyurl.com/Peruk-Karlstad
Aktivitet
• Små barn är i allmänhet mer aktiva. Orkar de leka så gör de det. Tonåringar tenderar däremot att bli liggande i sängen.
• I den mån det går är det bra om barnet kan uppehålla sina dagsrutiner och sin dygnsrytm.
• Stötta föräldrarna i att barnet försöker bibehålla/träna sina förmågor, exempelvis äta själv, gå, knyta skorna, med mera.
• Fysisk aktivitet efter förmåga rekommenderas starkt och är således inget hinder under pågående behandling. Barnet ska uppmuntras till att vara fysiskt aktiv utifrån sitt allmäntillstånd.
• Fysisk aktivitet kan motverka känslan av trötthet/fatigue och den försvagning av muskler som snabbt sker när man inte rör på sig.
• Träning ökar både det fysiska och psykiska välbefinnandet.
• Det är viktigt med balans mellan träning och vila.
• Fysioterapeut kan kontaktas för att vara behjälplig med ovanstående.
Lekterapi
• Att vara på sjukhus innebär ofta en påfrestning för barnet och hela familjen.
Lekterapin ska kunna ge familjen trygghet och avkoppling under sjukhusvistelsen.
• I vårdmiljön är lekterapin en frizon där inga undersökningar eller medicinska procedurer förekommer.
• Lekterapin utgår från det friska hos barnet genom anpassad lek och sysselsättning.
Genom ”sjukhuslek” kan barnet leka bort lite av sin rädsla och förbereda sig inför olika provtagningar, undersökningar och behandlingar samt även bearbeta sina sjukhusupplevelser.
• För barn med stickrädsla kan lekterapeuten hjälpa barnet att hitta strategier för att underlätta vid procedurer.
• Verksamheten motsvarar den i förskola, förskoleklass eller fritidshem.
• Barnet ska uppmuntras till att besöka lekterapin om allmäntillståndet tillåter.
”Leken läker”.
• Barnet får gå till lekterapin oberoende av blodvärden och om behandlingen tillåter.
• Har barnet en smittsam infektion eller inte har möjlighet att ta sig till lekterapin kommer lekterapeuten till barnets rum.
Sjukhusundervisning
• Barnet har rätt att få hjälp med sitt skolarbete under sjukdomstiden. Skollagen beskriver att det ska anordnas undervisning för elever som på grund av sjukdom vårdas på sjukhus.
• Sjukhuslärarna samarbetar och har kontinuerlig kontakt med barnets ordinarie skola som har ansvaret för eleven och lägger upp en plan för vad eleven ska arbeta med under sin behandlingstid och vistelse på sjukhuset. Undervisningen ska så långt som möjligt motsvara undervisningen på ordinarie skola.
• Undervisningen anpassas efter barnets hälsotillstånd och behov.
• Barnet ska uppmuntras till att ha undervisning på sjukhuset under vårdtillfället (dagvård/slutenvård) om allmäntillståndet tillåter.
• Barnet får gå till sjukhusundervisningens lokaler oberoende av blodvärden och om behandlingen tillåter.
• Har barnet en smittsam infektion eller inte har möjlighet att ta sig till sjukhusundervisningens lokaler har barnet undervisning inne på sitt rum.
Fysioterapin
• Fysioterapeuten träffar barnet både på avdelningen/dagvården utifrån behov.
Dessutom kan barnet komma till fysioterapins lokaler.
• Fysioterapeuten arbetar framför allt med o Andningsträning.
o Slemmobilisering.
o Mobilisering.
o Distala neuropatier (biverkan efter behandling med vinkaalkaloider).
o Motorisk utveckling.
o Uppföljning av barn med hjärntumör.
Fatigue
• Kan beskrivas som en trötthet och kraftlöshet utöver det normala, både mentalt och fysiskt.
• Symtom på fatigue kan vara: en oförmåga att tänka klart, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, ljud- och ljuskänslighet och känslolabilitet.
• Tänkbara orsaker kan vara: cytokinfrisättning vid cancerbehandlingen, anemi, feber, smärta, förändrat sömnmönster, oro, rädsla, malnutrition samt för mycket aktivitet i relation till ork.
Råd vid fatigue
• Ge information om möjliga orsaker och symtom.
• Minska oro/rädsla.
• Uppmuntra till fysisk aktivitet efter ork.
• Flera korta vilopauser och avslappning.
• Stressreducerande aktiviteter ex. målning, pyssel.
• Bibehåll en regelbunden dygnsrytm.
Sömn
• Läkemedelsgivning, provtagningar och kontroller ska samordnas i den mån det går nattetid för att störa så lite som möjligt.
• Ibland behöver barnet väckas på natten för att kissa.
• Det är viktigt att även nattetid byta blöjor med täta intervall under cytostatikabehandling så att barnet inte ligger med blöt blöja för länge.
Smärta
• Ett av de största problemen som barn med cancer beskriver är smärta och rädsla för smärtsamma procedurer. Smärta blir ett problem förr eller senare hos de flesta barnen.
• Smärta kan uppstå som cancerrelaterad, behandlingsrelaterad och procedurrelaterad smärta.
• Åldersanpassad information och förberedelse är av stor vikt för att avdramatisera en obehaglig procedur och minska procedurrelaterad rädsla/smärta.
• Farmakologisk smärtbehandling ges frikostigt och ska helst sättas in förebyggande vid förväntad smärta.
• Smärtskattning är grunden till bra smärtlindring.
• Paracetamol är basen i all smärtbehandling.
• Opioider såsom Oxikodon (Oxynorm®/Oxycontin®) eller Ketobemidon (Ketogan®) kan vara aktuellt att användas.
• Morfin behövs ofta, antingen givet som bolusdoser eller som kontinuerlig infusion. Vid förväntad långvarig smärta ges morfin i.v. genom en SKA- eller PCA-pump där barnet själv kan trycka på bolus vid behov.
• Smärtteamet ska kopplas in vid besvärliga smärttillstånd.
• NSAID (Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) t.ex. Ibuprofen (Ipren®/Ibumetin®/Brufen®), Acetylsalicylsyra (Aspirin®, Bamyl®, Magnecyl®, Treo®) samt Diklofenak (Voltaren®) får aldrig användas hos barn som behandlas med cytostatika.
Efter att barnet är färdigbehandlat kan NSAID-läkemedel ges när blodvärdena (TPK) har normaliserats.
• Icke-farmakologisk behandling kan med fördel användas som komplement till den farmakologiska behandlingen t.ex. massage, värmekuddar, avledning, Guided imagery etc.