Enligt miljöbalken skall det i ett åtgärdsprogram anges vilka myndigheter och kommuner som skall vidta de angivna åtgärderna.22 Alla myndigheter och kom-
muner är dessutom ålagda att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som anges i ett fastställt åtgärdsprogram.23 Däremot anges inte vare sig i miljöbalken eller i annan lagstiftning vem som är ansvarig för att se till att åtgärderna vidtas och ingripa i fall då åtgärderna inte vidtas inom föreskriven tid. Frågan har varit före- mål för utredning men något förslag till lagändring har regeringen ännu inte pre- senterat.24 Regeringens beslut 2004 om åtgärdsprogram för Stockholm och Göte- borgsregionen är riktade till respektive länsstyrelse, och ger länsstyrelserna i upp- 21 5 kap. 17 § MB. 22 5 kap. 6 § MB. 23 5 kap. 8 § MB. 24 SOU 2005:113.
gift att följa upp exempelvis behov av förändringar av åtgärderna. I Luftguiden ger Naturvårdsverket rådet att det i förslag till åtgärdsprogram redovisas hur uppfölj- ningen av programmet skall genomföras.25 I de senast fastställda åtgärdsprogram-
men har det också explicit angivits vem som är ansvarig för att samordna och följa upp åtgärdernas genomförande men några direkta genomdrivandemekanismer förfogar dessa myndigheter (länsstyrelserna) inte över.
Länsstyrelsen i Skåne län, som har ansvar för genomförandet av åtgärdsprogram- men i Malmö och Helsingborg, har i åtgärdsprogrammen gett uppdrag till respekti- ve stad att kontinuerligt kontrollera efterlevnaden av åtgärdsprogrammet, d.v.s. att åtgärderna vidtas och får avsedda effekter. Kommunerna är skyldiga att rapportera till länsstyrelsen om en åtgärd inte får avsedd effekt så att länsstyrelsen kan ta ställning till eventuellt behov av att ompröva åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen i Uppsala län har i sitt beslut om fastställande av åtgärdsprogram för Uppsala angivit att kommunen skall kontrollera och följa upp genomförandet av åtgärdsprogram- met och redovisa resultaten senast den 30 september varje år. Samma krav finns på Norrköpings kommun i förhållande till länsstyrelsen i Östergötland. I detta åt- gärdsprogram anges:
”Kontroll och uppföljning av att de föreslagna åtgärderna genomförs och att de får avsedd effekt ska göras årligen i enlighet med kommunens förslag. Resultaten ska redovisas återkommande till länsstyrelsen, minst en gång per år. Den årliga redovisningen ska vara länsstyrelsen tillhanda i god tid efter vintern/våren, den vanligtvis mest problematiska säsongen, dock senast den 30 september samma år.” I de åtgärdsprogram för Stockholm och Göteborgsregionen som regeringen fast- ställde 2004 var uppgiften att samordna och kontrollera genomförandet av pro- grammen inte lika tydligt angiven. I samband med att länsstyrelsen i Stockholm till regeringen redovisade uppdraget att utarbeta och fastställa ett kompletterande åt- gärdsprogram gjordes en begränsad uppföljning av det befintliga åtgärdsprogram- met. Dessutom har Stadsrevisionen i Stockholms stad redovisat en revision i sep- tember 2007.26 Länsstyrelsen i Västra Götaland har i samband med regeringsupp-
dragen att upprätta och fastställa ett kompletterande åtgärdsprogrammet för kväve- dioxid, gjort en kortfattad sammanställning av genomförandet av åtgärderna i det redan beslutade åtgärdsprogrammet.
I många fall kan det vara svårt att avgöra om en åtgärd eller ett beslut är ett led i genomförandet av åtgärdsprogrammet eller inte. Många åtgärder har indirekt effekt eller åtminstone relevans. För att dessa skall kopplas till åtgärdsprogrammet krävs att den aktör som vidtar åtgärden eller fattar beslutet är medveten om kopplingen till åtgärdsprogrammet och att förhållandet på något sätt registreras som en åtgärd.
25
Luftguiden, sid. 107.
26
Stadsrevisionen i Stockholms stad. Revisionsrapport Nr 5. Stadens arbete med EU:s normer för partiklar (PM10) och kvävedioxid. September 2007. DNR 4201/149-07.
Om inte riskerar åtgärden att ”tappas bort” i redogörelsen för effekter av vidtagna åtgärder.
Åtgärdsprogrammen skall omprövas vid behov dock minst vart sjätte år.27 Vem som är ansvarig för att se till att en omprövning kommer till stånd och vilka om- ständigheter som skall medföra omprövning, är frågor som inte reglerats i lagstift- ningen. Kommunerna har ansvar för att följa upp hur halterna av vissa föroreningar förändras i enlighet med förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft men det är således inte helt tydligt hur och när man skall agera om åtgärdsprogrammet inte får den effekt som förväntats (vilket även kräver att en sådan effekt preciserats). Naturvårdsverket menar i Luftguiden, (sid. 112) att kommunen vid kontroll av halterna bör vända sig till den myndighet som fastställt åtgärdsprogrammet om det vid mätningarna framgår att åtgärdsprogrammet inte haft den effekt som förväntats. Även andra intressenter bör vända sig till denna myndighet med synpunkter på behov av omprövning.
Omprövning av åtgärdsprogram har hittills varit aktuellt i två fall. Redan då åt- gärdsprogrammen för Stockholm och Göteborgsregionen fastställdes 2004 angavs att det fanns ett sådant omprövningsbehov. Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland fick därför i uppdrag att ta fram förslag och fastställa kompletterande åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västra Götalands län fastställde ett kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid för Göteborgsregionen i maj 2006. Länsstyrelsen i Stockholm har till regeringen meddelat att det för närvarande inte föreligger rimli- ga förutsättningar att kunna upprätta ett tillräckligt förankrat kompletterande åt- gärdsprogram eftersom det saknas besked från regeringen om de åtgärdsförslag som länsstyrelsen tidigare bedömt som mest kraftfulla och att inga ytterligare kraft- fulla åtgärder identifierats samt att alla redan beslutade åtgärder ännu inte genom- förts.
27