3 Desinformation, propaganda och näthat
3.4 Hur fungerar näthat?
Näthat förekommer i många former och kan ske anonymt eller genom falska användarkonton, men även öppet mellan personer som känner till varandra. Eftersom näthatet tar sig så många olika uttryck kan den som utsätter andra för näthat i stort sett vara vem som helst även om vissa rapporter visar att män är överrepresenterade (se av- snitt 4.4.3). Drivkrafterna bakom näthatet är också väldigt varierade och innefattar såväl avsikten att kränka, såra eller skrämma individer, som att tysta individer eller grupper som deltar i det demokratiska samtalet.
När det gäller varför en enskild person näthatar finns det både psykologiska och sociologiska förklaringar (Kaati m.fl. 2017). Forsk- ning om näthatares personligheter tyder på att de ofta har många fördomar och i hög grad styrs av grupptillhörighet. För att stärka den egna gruppen och driva upp sin självkänsla kan ett effektivt sätt vara att uppvisa negativitet gentemot andra grupper. Studier har också visat att den genomsnittliga personligheten för en näthatare känne- tecknas av låg grad av vänlighet och öppenhet jämfört med den genom- snittliga användaren (Fernquist m.fl. 2019). De som ägnar sig åt näthat är enligt en studie i högre utsträckning sadistiska och manipulativa (Buckels m.fl. 2014).
Även om det är ett fåtal individer som sprider näthat kan de få oproportionerligt stor uppmärksamhet och hatet få stor spridning och genomslag. Internet har även förenklat för individer med av- vikande åsikter att komma i kontakt med varandra, och dessa kan gemensamt bilda sammanhang där hat normaliseras och förstärks.
Samtidigt som det finns en del särskilda omständigheter som for- mar den digitala interaktionen drivs samtalen på nätet i övrigt av
samma psykosociala mekanismer som i den fysiska världen. Männi- skor vill i regel inte sticka ut och känner ofta ett visst motstånd mot att säga ifrån när de ser en orättvisa. I den digitala världen kan detta leda till att människor helt undviker att säga ifrån eller diskutera online. Grundläggande mekanismer som gör att vi drar förhastade slutsatser och är benägna att skylla problem på yttre faktorer, s.k. ”scapegoating”, kan påverka människors benägenhet att kränka någon på internet (Klefbom, Eklund 2018). Detta kan utnyttjas av aktörer som sprider desinformation om händelser eller personer genom att starta s.k. hatstormar. Troll som agerar i ett politiskt syfte liksom auto- matiserade konton, s.k. bottar, kan även användas för att sprida näthat.
Känslan av att ständigt vara måltavla för kränkningar kan skrämma människor från att inta positioner där risken för hot och hat är stor. Samtidigt behöver näthatet inte i huvudsak vara avsett att drabba den enskilda, utan kan snarare ha till syfte att avskräcka andra från att delta och göra sina röster hörda. Näthatet utspelar sig således inte bara mellan den som hatar och den som hatas, utan avser också att beröra och i många fall avskräcka de som betraktar hatet. På detta sätt får näthatet en vidare påverkan på det demokratiska samtalet och demokratin i stort.
Statsaktörer och antidemokratiska grupperingar kan därför an- vända näthat för att uppnå strategiska intressen och påverka den fria åsiktsbildningen. Dessa kan också kombinera hot och trakasserier med desinformation och propaganda i syfte att störa det demokra- tiska samtalet.
3.4.2 Hur går näthat till?
Som tidigare nämnts omfattar näthat en mängd olika ageranden, både sådant som är brottsligt och sådant som inte är det. Näthat ut- trycks både mellan personer som känner varandra och mellan främ- lingar. Hat och hot kan också skickas till anhöriga och närstående till den person som är föremål för hatet. En del av näthatet består av grova sexistiska eller rasistiska kommentarer, inte sällan med anspel- ningar på våldshandlingar.
Näthat kan skilja sig från hat, hot och trakasserier i fysiska sam- manhang eftersom det som sker över nätet i regel är publikt. En per- sons trovärdighet kan förgöras genom att den tillskrivs förlöjligande
namn och epitet eller misskrediteras. Dessutom kan hatiska kom- mentarer trigga i gång en spiral där andra också uttrycker sig hatiskt. Sådana drev kan skapas genom att hatiska kommentarer och före- ställningar om enskilda personer läggs ut på sociala medier eller olika webbforum. Vissa webbforum har beskrivits som ”hatsajter” efter- som de främst fyller funktionen att sprida hat. Hatiska kommentarer kan också skapa en normativ förflyttning som gör att hatet succesivt blir grövre och mer omfattande. Opinionsbildare som uttrycker starka åsikter som i den offentliga debatten uppfattas som kontroversiella kan ha följare på nätet som förstärker motsättningar med hatiska kom- mentarer, en s.k. hatsvans. Det kan bidra till att aggressiviteten i sam- talet tilltar.
Angrepp som sker över internet och sociala medier kan vidare åt- följas av trakasserier i den fysiska världen t.ex. med brev, telefon- samtal och vandalisering. Det finns också forskning som tyder på att hat som uttrycks på nätet kan inspirera till fysiska våldshandlingar (Lööw m.fl. 2017).
3.4.3 Digitaliseringen som möjliggörare av hat
Hat och hot är inget nytt, men digitaliseringen har bidragit till att öka dess omfattning. I vissa avseenden har nätet också fungerat som en möjliggörare av hat och hot. Det finns flera omständigheter i den digitala miljön som påverkar samtalskulturen och som tenderar att göra interaktionen mer aggressiv på nätet än vad den är i den fysiska världen. Det kan bl.a. bero på att nätet möjliggör en kommunikation utan fysiska möten. Utan exempelvis ögonkontakt kan det vara enklare att såra andra människor. Uttalanden möts inte av en direkt respons eller några ansiktsuttryck och därmed kan vi tendera att göra och säga saker som vi inte skulle göra och säga offline (Bladini 2017). Hot- och hatkampanjer på internet kan även pågå dygnet runt eftersom de flesta av oss i dag alltid är uppkopplade. Vidare kan kommunikatio- nen på internet ofta upplevas äga rum anonymt, vilket kan påverka hur vi beter oss i digitala miljöer (Dunkels 2016).
Känslan av anonymitet kan också påverka människors uppfattning av nätet som en alternativ verklighet till synes utan regler och an- svarsutkrävande. Vidare är kommunikationen på internet ofta snabb och känslosam, och det finns sällan tid för utförliga förklaringar som
väger in flera olika perspektiv. I stundens hetta kan spärrar lätt pas- seras. När kränkningarna väl är ute i offentligheten kan det vara svårt att backa, vilket kan göra att otrevligheterna fortsätter och i värsta fall eskalerar till drev. Människor drivs dessutom av bekräftelsebehov och många som deltar i drev kan bli uppfyllda av situationen. På nätet tenderar också människor att gå längre eftersom det är en stor skill- nad på att sprida ut ett budskap som når tusentals människor online jämfört med att själv prata inför en lika stor folksamling (Klefbom, Eklund 2018). En aspekt som gör näthatet särskilt skadligt är att det som läggs ut kan finnas kvar på internet under en mycket lång tid och i vissa fall vara omöjligt att få bort (Bladini 2017). Olika digitala tjänster är dock utformade på olika sätt, vilket har betydelse för om- fattningen av näthat och hur det tar sig uttryck.