Skola och vuxenutbildning

Skolan är den samhällsinstitution som har till uppdrag att systema- tiskt och över tid förmedla kunskaper och värden till alla barn och unga i Sverige.1 _{När det gäller förskola, grundskola och gymnasium}

ingår det delar i undervisningen som kan stärka barn och ungas medie- och informationskunnighet och motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Det handlar om alltifrån att främja grund- läggande förhållningssätt som möjliggör ett aktivt medborgarskap till att förmedla konkreta strategier för att navigera i ett digitalt infor- mationslandskap.

Skolans bidrag till stärkt motståndskraft innefattar värdegrunds- arbetet som handlar om att förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar (Lpfö 18; Lgr11; Gy11). Skolan har genom de respektive styrdokumenten också ett uppdrag att bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande, vilket är en förutsättning för en fungerande demokrati. Mer direkt kopplat till det demokratiska samtalet i en digital tid finns uppdraget att bidra till att eleverna utvecklar ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. I det uppdraget ryms undervisning kring informationssökning, källkritik, granskning av bilder och kunskap om plattformarnas innehållsmoderering genom algoritmer och lik- nande, dvs. sådant innehåll som är en del av medie- och informa- tionskunnighet.

Vuxenutbildningen, inklusive Svenska för invandrare (SFI), om- fattar sammantaget en stor grupp elever och spelar en viktig roll för stärkt motståndskraft, inte minst för de som inte sedan tidigare har erfarenhet av svenskt skolväsende. Värdegrundsuppdraget liksom upp- draget om att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital tek- nik återfinns även i styrdokumenten för vuxenutbildningen (Lvux12). I förslaget till nationell biblioteksstrategi lyfts betydelsen av förstärkt tillgång till biblioteksservice inom vuxenutbildningen fram som ett utvecklingsområde (Kungliga biblioteket 2019).

Regeringen har gjort förstärkningar av styrningen kring digita- lisering och digitala källor de senaste åren genom revidering av styr- dokumenten. I kommitténs möten med representanter för Skol-

1 _{Skolan drivs av skolhuvudmän – kommunala och fristående – medan staten, styr, stödjer,}

verket och Skolinspektionen har det framförts att de färdigheter och förmågor som innefattas i begreppet medie- och informationskun- nighet i dag väsentligen täcks av skrivningar i befintliga styrdoku- ment för skolan. För att synliggöra styrdokumentens skrivningar om digitalisering har Skolverket tagit fram kommentarmaterial för grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Regeringen beslutade 2017 också om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som bl.a. uttrycker att barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas i medie- och informationskunnighet. Dess övergripande mål är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliser- ingens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kom- petens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i sin tur tagit fram en Nationell handlingsplan för digitalisering av skol- väsendet 2019 för att skapa förutsättningar för huvudmännen att nå målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Skolbiblioteken

Skolbiblioteken fyller en viktig funktion för att bidra till elevernas medie- och informationskunnighet. Skolinspektionen lyfter i sin gransk- ning om källkritiskt förhållningssätt att skolor med undervisning av god kvalitet om källkritiskt förhållningssätt i stor utsträckning har en upparbetad samverkan mellan ämneslärare och skolbiblioteket. Sam- tidigt saknar många skolor en sådan välfungerande samverkan. De vanligast förekommande utvecklingsområdena i granskningen rör just lärarnas kompetens och samverkan mellan lärare och annan relevant personal, exempelvis skolbibliotekarier (Skolinspektionen 2018a).

Skolinspektionen pekar i sin granskning Skolbiblioteket som peda- gogisk resurs från 2018 vidare på att skolbibliotekens uppdrag i rela- tion till digital kompetens och ett källkritiskt förhållningssätt inte alltid genomförs (Skolinspektionen 2018b). Skolinspektionen kon- staterar därutöver att om eleverna inte får kompetenser inom detta område riskerar de att inte kunna vara aktiva samhällsmedborgare som kan värna om ett demokratiskt samhälle. Skolinspektionen pekar vidare på att det behöver ges förutsättningar för att stärka samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier.

Regeringen tillsatte 2019 en särskild utredare som ska föreslå åt- gärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek (Dir 2019:91). I uppdraget ingår även att utreda och föreslå åtgärder för att öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.

Skolverket

Skolverket är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Skol- verket har inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen – som tillhandahåller fortlöpande kompetensutveckling till lärare och rektorer – några moduler som anknyter till skolans bidrag till ökad motståndskraft. I första hand handlar det om moduler inom områdena Digital kompetens och Skolans värdegrund. Skolverket till- handahåller också på sin webbplats ett urval av eget stödmaterial och hänvisningar till några andra nyckelaktörers material kring informa- tionssökning och källkritik på nätet. Skolverket tillhandahåller även ett stödmaterial som vänder sig till skolbibliotekarier och som kon- kretiserar hur skolbibliotekarier kan samarbeta med lärare inom bl.a. medie- och informationskunnighet.

I Skolverkets uppföljning för 2018 av den nationella digitaliser- ingsstrategin för skolan är lärarnas egenupplevda kompetensutveck- lingsbehov kring källkritik och informationssökning lägre än tidigare, även om de fortsatt upplever ett behov av att utveckla sin digitala kompetens (Skolverket 2019).

Skolinspektionen

Skolinspektionen är den myndighet som har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verk- samhet. Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning på 30 skolor av undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i sam- hällskunskap och svenska i årskurs 7–9, och beskrivit de samlade resultaten i den övergripande rapporten Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap Åk 7–9 (Skolinspek- tionen 2018a). I den pekar de på väsentliga brister i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt när det gäller digitala medier, sök-

kritik samt kritisk granskning av bild och rörlig bild. Med tanke på hur stor del av innehållet i digitala medier som i dag består av bild och rörlig bild konstaterar Skolinspektionen att dessa brister riske- rar att lämna eleverna utan tillräckliga kunskaper för att värdera den information som de möter i digitala medier. Skolinspektionen har i möte med kommittén understrukit betydelsen av lärarnas kompe- tensutveckling för att uppnå en högre kvalitet på undervisningen på detta område.