Hur kan en ändamålsenlig rättstillämpning uppnås?

För att åstadkomma ett mer ändamålsenligt aktieägarskydd mot maktmissbruk vid kontantemissioner måste aktieägarnas skydd på ett eller annat sätt stärkas.

Det torde sammantaget kunna åstadkommas genom att principen i vid mening tillämpas på kontantemissioner, generalklausulens tillämpningsområde utvidgas eller klargörs genom vägledande principer och kommentarer, det införs ett högre ställt majoritetskrav eller genom att det införs ytterligare regler och rättsfigurer som behandlar kontantemissionernas genomförande.

244 Se kapitel 3.3.4.2.

67

Aktieägarskyddets omfattning måste dock bestämmas genom en avvägning mellan å ena sidan aktieägarnas behov av skydd mot maktmissbruk, och å andra sidan bolagsorganens behov av handlingskraft och förutsebarhet avseende beslutens och åtgärdernas rättsenlighet. Generellt sett borde således en ordning där varje beslut och åtgärd svävar i ovisshet undvikas. Av denna anledning borde inte allt aktieägarskydd vid kontantemissioner överlåtas på generalklausulens tillämpningsområde.

Generalklausulens tillämpning på kontantemissioner torde ändock kunna utvidgas utan ytterligare oförutsebarhet som resultat, om dess tillämpning samtidigt förses med vägledande principer och kommentarer från till exempel HD. Det kan jämföras med unfair prejudice i engelsk rätt som, trots en obestämd formulering, har behandlats utförligt i bland annat praxis och vars tillämpningsområde- och utrymme torde kunna bedömas som mer förutsebart än generalklausulens. Det skulle till exempel kunna konstateras av HD att teckningskurs och emissionskvot är omständigheter av särskild betydelse i bedömningen av otillbörlighet.

Istället för att generalklausulens tillämpningsutrymme utvidgas eller preciseras kan aktieägarnas skydd stärkas genom ett högre ställt majoritetskrav.

Som tidigare nämnts kan ett högt ställt majoritetskrav motsvaras av en mindre tillämplig generalklausul.²⁴⁵ Vid bestämmandet av ett lämpligt majoritetskrav måste det dock beaktas att bolagsorganens handlingskraft kan begränsas kraftigt av ett högt ställt krav. Mot bakgrund av att kontantemissioner är vanligt förekommande och stundtals måste kunna genomföras brådskande, borde dock kravet hållas förhållandevis lågt. Vid riktade kontantemissioner kan dock aktieägare inte skydda sig mot utspädning, och det är därför rimligt med ett högre ställt krav bakom ett sådant beslut. På grund av ett generellt sett lågt stämmodeltagande bland aktieägare i Sverige, och att bolagsorganens handlingskraft kan försvagas kraftigt, är dock högre krav än de som gäller nu troligtvis inte den mest ändamålsenliga lösningen på problemet.

Aktieägarnas skydd kan vidare stärkas genom införandet av nya regler eller rättsfigurer som behandlar kontantemissionernas genomförande. Det skulle till exempel kunna införas krav på att både skälet bakom kontantemissioners genomförande och teckningskursens grunder ska anges i förslag om såväl företrädes- som riktade kontantemissioner. Aktieägarnas egna ställningstagande till kontantemissionernas legitimitet skulle således underlättas. Det kan dock diskuteras om missbruk skulle motverkas av ett sådant krav. Som anförts tidigare finns det dock sällan skäl bakom kraftigt rabatterade teckningskurser vid företrädesemissioner, och det kan därför inte uteslutas att en del missbruk skulle kunna förhindras genom krav på att teckningskursens grunder ska anges.

Genomförandet av kontantemissioner kan dessutom villkoras i lag, till exempel av att de endast ska kunna riktas om det från bolagets synpunkt finns vägande ekonomiska skäl, och att det vid denna bedömning ska fästas särskilt

245 Se kapitel 3.1.

68

avseende vid förhållandet mellan teckningskursen och aktiernas gängse pris, och att det gäller särskilt om den riktas till en befintlig aktieägare. Därmed skulle rättstillämpningen också uppmärksammas på teckningskursens avgörande betydelse i bedömningen av otillbörlighet. I de rättsfall som har behandlats i denna framställning verkar särskilt avseende inte ha fästs vid rabatterade teckningskurser, och det kan således finnas skäl bakom ett sådant lagstadgande. För att särskilt komma åt det maktmissbruk som kan ske genom företrädesemissioner i fåmansbolag, kan fåmansbolag behandlas som quasi-partnerships i engelsk rätt, på så sätt att generalklausulen ska ges ett utvidgat tillämpningsutrymme på dessa.

Att generalklausulens tillämpning på kontantemissioner inte kan bedömas som ändamålsenlig torde dock i grund och botten bero på en uppfattning om generalklausulens tillämpningsutrymme som särskilt begränsat (utöver kravet på otillbörlighet), och att det i bedömningen av otillbörlighet regelmässigt fästs avgörande betydelse vid de skäl som anförs av bolaget bakom såväl emissionens genomförande som teckningskursens grunder. Ändamålsenlighet kan således uppnås genom en mer anpassad tillämpning på kontantemissioner, och med beaktande av samtliga omständigheter. I denna bedömning borde särskilt avseende fästas vid kraftigt rabatterade teckningskurser, och det gäller särskilt vid företrädesemissioner i fåmansbolag och riktade kontantemissioner till befintliga aktieägare.

69

Källförteckning

Offentligt tryck

Departementspromemorior

Ds 2011:21 Vissa lagändringar i fråga om riktade emissioner av aktier [cit. Ds 2011:21].

Ds 2012:37 Ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag [cit. Ds 2012:37].

Ds 2018:15 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang: Förslag till genomförande i svensk rätt [cit. Ds 2018:15].

Propositioner

Prop. 1973:93 Förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m. [cit. prop. 1973:93].

Prop. 1975:103 Förslag till ny aktiebolagslag, m.m. [cit. prop. 1975:103].

Prop. 1993/94:196 Ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m. [cit. prop.

1993/94:196].

Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation [cit. prop. 1997/98:99].

Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag [cit. Prop. 2004/05:85].

Remissammanställningar

Ju 2001/220/L1: Remissammanställning Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1) [cit. Ju 2001/220/L1].

Statens offentliga utredningar

SOU 1941:8 Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. I [cit. SOU 1941:8].

SOU 1941:9 Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. II [cit. SOU 1941:9].

SOU 1971:15 Förslag till lag om aktiebolagslag m.m.: Betänkande avgivet av Aktiebolagsutredningen [cit. SOU 1971:15].

SOU 1974:83 Generalklausul i förmögenhetsrätten: Betänkande av Generalklausulutredningen [cit. SOU 1974:83].

SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation: Delbetänkande av Aktiebolagskommittén [cit.

SOU 1995:44].

SOU 2001:1 Ny aktiebolagslag: Slutbetänkande av Aktiebolagskommittén [cit. SOU 2001:1].

SOU 2018:20 Gräsrotsfinansiering: Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering [cit. SOU 2018:20].

Utskottsbetänkanden

LU 1973:19 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973: 93 med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m. m. jämte motioner [cit. LU 1973:19].

70

Utländskt offentligt tryck

Finsk rätt

RP 109/2005 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ny lagstiftning om aktiebolag.

Rättspraxis

Arbetsdomstolen AD 1988 nr. 20.

Hovrätterna RH 2013:63.

Högsta domstolen NJA 1963 s. 431.

NJA 1977 s. 393.

NJA 2000 s. 404.

NJA 2013 s. 117.

NJA 2013 s. 1250.

Utländsk rättspraxis

Delaware Supreme Court

Aronson v. Lewis 473 A.2d 805 (Del. 1984).

Europeiska Unionens domstol

Mål C-14/83, Von Colson och Kamann v. Land Nordrhein-Westfalen, REG 1984, s.

1891 [cit. C-14/83].

Högsta domstolen (Finland) KKO: 2018:19.

Opublicerade rättsfall

Svea hovrätts dom i mål nr T 1845/84.

Svea hovrätts dom i mål nr Ö 1849/88.

Svea hovrätts dom i mål nr T 1438–05.

Göta hovrätts dom i mål nr T 2031–08.

Svea hovrätts dom i mål nr T 10335–09.

Svea hovrätts dom i mål nr T 5709–17.

71

Litteratur

Andersson, Jan, Kapitalskyddet i aktiebolag: En lärobok, 6:1 uppl., LitteraturCompagniet AB, Stockholm, 2010 [cit. Andersson].

Andersson, Jan & Pehrson, Lars, Likhetsprincipen och generalklausulerna, Svernlöv, Carl, (red.), Aktiebolagslagens minoritetsskydd, 1:1 uppl., Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholm, 2008 [cit. Andersson & Pehrson].

Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: En kommentar, Norstedts Juridik (3 juli 2018, Zeteo) [cit. Andersson, Sten, m.fl., Aktiebolagslagen (3 juli 2018, Zeteo)].

Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015 [cit. Bergström & Samuelsson].

Beyer, Claes & Båvestam, Urban, Är minoritetsskyddet befogat – finns det risk för minoritetsmissbruk? Svernlöv, Carl, (red.), Aktiebolagslagens minoritetsskydd, 1:1 uppl., Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholm, 2008 [Beyer &

Båvestam].

Eklund, Karin & Stattin, Daniel, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2:1 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2016 [cit. Eklund & Stattin].

French, Derek, Mayson, Stephen & Ryan, Christopher, Company Law, 28:1 uppl., Oxford University Press Inc., New York, 2011 [cit. French, Mayson & Derek].

Hagströmer, Johan, Om aktiebolag enligt svensk rätt, 1:1 uppl., Akademiska Boktryckeriet, Uppsala, 1872 [cit. Hagströmer].

Johansson, Svante, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, 1:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018 [cit. Johansson, Bolagsstämma i svenska aktiebolag].

Johansson, Svante, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 11:2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018 [cit. Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag].

Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, (red.), Juridisk metodlära, 1:6 uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2017 [cit. Kleineman].

Lagercrantz, Monica & Westermark, Dennis, Om nyemission, 1:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2013 [cit. Lagercrantz & Westermark].

Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig analys: Ett tvärsnitt av nyckelfrågor, Stiftelsen MercurIUS, Stockholm, 2003 [cit. Nerep].

Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), Lexino 2018-10-09 [cit. Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551), Lexino 2018-10-09].

Rodhe, Knut, Aktiebolagsrätt, 16:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1993 [cit.

Rodhe (1993)].

Rodhe, Knut, Aktiebolagsrätt, 19:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2000 [cit.

Rodhe (2000)].

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumentation, 4:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren].

Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 6:1 uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 [cit. Sandström].

Åhman, Ola, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten: om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representationsrätt, Iustus Förlag AB, Uppsala, 1997 [cit. Åhman].

72

Internet

Hickling, Robert, Directors' concerns: Unfair prejudice and rights issues, 2007, (https://www.mourant.com/file-library/media---2017/2017-guides/directors--concerns---unfair-prejudice-and-rights-issues.pdf) [2019-05-05].

Moore, Simon, Increased Minority Shareholder Protection and the Quasi Partnership, 2014,

(https://www.fieldfisher.com/publications/2014/07/increased-minority-shareholder-protection-and-the-quasi-partnership) [2019-05-06].

Lagstiftning

Aktiebolagslag (2005:551).

Aktiebolagslag (1975:1385).

Aktiebolagslag 624/2006.

Companies Act (2006).

Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, angående Aktiebolag 1848 (1848:43).

Lag (1895:65) om aktiebolag.

Lag (1944:705) om aktiebolag.

Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument.

EU-direktiv

Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga [cit. Kapitaldirektivet].

Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) [cit. EU:s konsoliderade bolagsdirektiv].

Övrigt

Aktiemarknadsnämndens uttalanden AMN 1987:3.

AMN 2002:2.

AMN 2002:15.

AMN 2003:20.

AMN 2006:48.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning

Kollegiet för svensk bolagsstyrnings rekommendation 2014-11-21 om god sed vid riktade kontantemissioner [cit. Kollegiets rekommendation].

73

Finansinspektionen

Finansinspektionen, Kapitalbarometern 2010, 18 mars 2011.