2. Metod
5.2 Hur kan en eventuell struktur på klassificeringsmodell utformas?
Under arbetets slutfas diskuterades hur en eventuell modell för klassificering av brandskyddet på sjukhusfastigheter skulle kunna se ut. Något konkret förslag på modell har inte framtagits i denna studiet då det inom ramarna för studien inte funnits tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna ge förslag på metod. Istället har ett antal punkter identifierats som anses utgöra en väsentlig del i framtagandet av modell. Däribland valet av metod för framtagandet av modell, övergripande struktur, påverkande faktorer och nivåindelning.
Diskussionen kring hur vidare det bör framtas två modeller, en gällande befintliga byggnader och en gällande nybyggnationer har utgjort en central punkt genom studiens gång. Till en början diskuterades det att två skilda modeller skulle framtas, en för nybyggnation och en för befintliga byggnader. Efter diskussion och analys ansågs det dock att en uppdelning skulle innebära svårigheter med att få relevanta resultat vid jämförelse av byggnader utförda efter olika bygglagstiftningar. Därmed framtogs det slutgiltiga förslaget, att modellen bör innefatta en del där myndighetsnivån för befintlig byggnad och nybyggnad värderas var för sig utifrån gällande lagstiftning, med reservation för särskilda omständigheter. För att sedan vid värdering av förhöjt brandskydd utgå ifrån förutsättningar som är densamma för de två fallen.
Brandskyddet inom en verksamhet bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor vilken är oberoende av när byggnaden uppfördes.
Vidare är det väsentligt att beakta ambitionsnivåerna hos olika intressenter. För de som har intresse och ekonomiska förutsättningar till att satsa på ett högre brandskydd än myndighetsnivån ska modellen ge en bra grund för att enkelt kunna välja en högre nivå.
Modellen ska således kunna användas som motivation för att satsa på högre brandskydd och samtidigt kunna ge en bekräftelse på hur ett väl ett utformat brandskydd når upp till myndighetskrav, ambitionsnivå och krav från samhälle.
För att på ett enkelt sätt kunna värdera olika dimensionerande lösningar mot varandra vid beslut om nybyggnation eller ombyggnation bör underlaget här innefatta möjligheten att jämföra de två olika fallen mot varandra. Nybyggnation och ombyggnation upprättas enligt den vid tidpunkten gällande lagstiftningen och därmed finns möjligheten att jämföra brandskyddets innebörd. Att det däremot råder olika möjligheter till förbättrande åtgärder beroende på om det är nybyggnad eller ombyggnad bör beaktas. En nybyggnad kan med
enkelhet dimensioneras utifrån nya lösningsmetoder och teknisk utveckling till skillnad från en ombyggnation där den befintliga byggnadens status påverkar valet av metoder.
En framtida modell för klassificering av brandskyddet bör behandla hur ett bättre brandskydd kan motiveras för politiker och beslutsfattare. Genomgående under studien har vikten av kostnads- och nyttoanalyser poängterats. Detta anses utgöra en väsentlig grund i hur olika dimensionerande lösningar kan vägas mot varandra. För att påvisa hur brandskyddet kan utföras bättre är det även till fördel att kunna använda siffror som underlag, vilket underlätta för politiker att fatta beslut. Att då beakta både kostnader samt statistik på exempelvis minskad stopptid i produktionen, minskade vårdköer och begränsning av brandspridning.
Den slutgiltiga presentationen av brandskyddet på sjukhus skulle kunna visas i någon form av färgmatris eller färgkarta. Detta anses ge en överskådlig bild av situationen och påvisar direkt vilka områden som behöver åtgärdas samt vilka områden som uppfyller myndighetsnivån.
5.3 Övriga reflektioner
Under arbetets gång har det till viss del varit svårt att bedöma modellernas förankring då det har varit problematiskt att finna de metoder och den struktur som ligger till grund för framtagandet av modellen.
En annan faktor som lämnar luckor för diskussion är definitionen av vad ett bättre eller förhöjt brandskydd faktiskt är. Under studien identifierades ett antal punkter som anses utgöra påverkan på brandskyddet och som utgör värdet på att upprätthålla ett bättre brandskydd. I stora drag kan det anses att ett bättre brandskydd är ett brandskydd som ger högre säkerhet och större möjlighet att uppfylla kraven på brandskyddet än vad som faktiskt utges av lagstiftning och gällande byggregler.
6 Slutsatser
Förstudien påvisar att det är möjligt att ta fram en klassificeringsmodell för brandskydd på sjukhus i Sverige, eftersom inga faktorer påträffats som indikerar på att en sådan klassificering inte skulle gå att genomföra. För att en pålitlig modell ska kunna framtas behövs forskning, där identifierade problemområden och faktorer som påverkar brandskyddet bör analyseras djupgående. Detta för att säkerställa modellens reliabilitet och validitet.
En utredning av den allmänna riskbilden på sjukhus bör utgöra en grund samtidigt som de olika faktorernas inverkan på varandra, kringliggande system och övergripande lagstiftning bör utredas. Vidare bör metoder för riskanalys, viktning, bestämning och gradering av påverkande faktorer analyseras mer djupgående för att finna lämpliga metoder att grunda verktygets struktur på.
De problemområden som identifierats utgör delar som anses vara särskilt viktiga att beakta vid bedömning av brandskyddet inom hälso- och sjukvårdsverksamheter. Förstudien visar att det finns möjliga metoder för att behandla samtliga områden som kan utgöra svårigheter med klassificeringen.
Vid framtagande av en klassificeringsmodell för sjukhus har det utifrån studien definierats ett antal punkter som anses utgöra viktiga områden att beakta:
1. metodik
2. övergripande struktur
3. definition av påverkande faktorer 4. nivåindelning
5. motivering för beslut om förhöjt brandskydd.
Metodik utgör en viktig del i framtagandet av en klassificeringsmodell. Detta för att arbeta utefter en objektiv och grundläggande metodik som generera i en väl vetenskapligt förankrad modell. En utarbetad metod krävs bland annat för att på ett godtagbart sätt kunna avgöra hur en byggnad kan erhålla ett högre brandskydd oavsett om det är en nybyggnation eller om det är en befintlig byggnad.
Bedömningen av hur väl byggnaden uppnå myndighetsnivån skiljas mellan nybyggnation och befintliga byggnader. Detta då Boverkets byggregler från olika år ställer krav på hur brandskyddet ska utarbetas. Vid bedömning av högre nivåer kan det vara möjligt att utgå från samma bedömningsmodell för att på så sätt kunna jämföra nybyggnader med befintliga byggnader.
Den slutgiltiga modellen ska behandla hur brandskyddet kan genomföras på ett sätt som ger en vinning ur ett längre tidsperspektiv. Detta utgör även en motiverande faktor för beslutsfattare att satsa på ett högre brandskydd. Att modellen även kan visa på hur brandsäkerheten är kopplad till säkerställandet av hälso- och sjukvårdsverksamheten utgör en central del i framtagandet av klassificeringsmodell.
6.1 Fortsatt arbete
Förslag på vidare studier och fortsatt arbete med framtagandet av en klassificeringsmodell för brandskyddet på sjukhus följer nedan:
utredning av metod för sammanvägning av bedömningsnivåer
undersökning i hur olika verksamheter inom samma byggnad påverkar varandra
utredning av komponenter och dess korrelationer
analyser av metoder för framtagande av nivåer.
En vidare studie av hur bedömningsnivån för olika verksamheter inom samma byggnad kan sammanvägas bör utföras. Där problematiken är uppenbar, eftersom det inte finns ett bra sätt att sammanföra dessa på grund av att sjukhus ofta innefattar andra verksamheter än hälso- och sjukvård. Att kunna sammanställa flera nivåer i en byggnad till en nivå, skulle underlätta för fastighetsägare och för personer som tar beslut gällande åtgärder och dess ekonomiska påverkan.
Genomgående riskinventeringar och riskanalyser samt studier i olika komponenters korrelationer är faktorer som bör behandlas. Där resultatet bör grunda sig vetenskapligt för att resultera i en pålitlig metod för modellens bedömningsmetoder. I en sjukhusmiljö är möjligheten stor att komponenterna påverkas av varandra, därför anses detta vara en lämplig punkt att gå vidare med.
En grundlig undersökning bör genomföras om hur olika verksamheter med tillhörande komponenter inom samma byggnad påverkar varandra i händelse av brand. Detta är något som författarna anser som viktigt att utreda för modellens tillförlitlighet, något som kan ge anslag till ett framtida forskningsområde.
Även en vidare analyserande studie kring metoder för framtagande av nivåindelning. Då det råder svårigheter kring bland annat definition av gråzonen, skäligt brandskydd och vad som utgör ett bättre brandskydd. För att sedan kunna avgöra vad som utgör en vinnande lösning i både kort- och långsiktiga perspektiv gällande ekonomi och nytta. Dessa punkter är viktiga för att kunna åstadkomma en bra nivåindelning, därför bör detta utredas.
7 Litteraturförteckning
[1] C. Forsberg and Y. Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier, Natur & Kultur, 2010.
[2] C. Martin Allwood, Perspektiv på kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur, 2004.
[3] B. Haraldsson, "Den kreativa och kritiska litteraturstudien - en miniatyrhandbok,"
Kungliga tekniska högskolans bibliotek, Stockholm, 2011.
[4] A. Ryen, Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Malmö: Liber AB, 2004.
[5] J. Kirk and M. L. Miller, Reliability and validity in qualitative research, United States of America: Sage Publications, Inc, 1986.
[6] Plan- och byggförordningen (2011:338), Regeringen, 2011.
[7] Boverket, "Boverket," 16 September 2013. URL:
http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/BBR/. [Hämtad 10 Augusti 2014].
[8] Boverket, Boverkets författningssamling (BFS 2014:3), Boverket, 2014.
[9] Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, November: Regeringen, 2003.
[10] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013.
[11] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap," 21 April 2010. URL: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Brandfarligt--explosivt/Lagen-brandfarliga-och-explosiva-varor/. [Hämtad 10 Augusti 2014].
[12] Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Juli: Regeringen, 2010.
[13] R. Ekholm, Fatsighetsförvaltare Kalix sjukhus. [Intervju]. 3 Juli 2014.
[14] B. Vesterberg, Säkerhetssamordare Piteå sjukhus. [Intervju]. 30 Juni 2014.
[15] J. Axelsson, Brandingenjör Brandkonsulten AB. [Intervju]. 25 Juni 2014.
[16] G. Millebrand, Säkerhetssamordare Gällivare och Kiruna sjukhus. [Intervju]. 1 Juli 2014.
[17] P. Björkman, Teknisk kontroller Kalix sjukhus. [Intervju]. 3 Juli 2014.
[18] Willis, "Willis," URL:
http://www.willis.se/Vadvierbjuder/Produkterochtjanster/WillisBlue/. [Hämtad 20 Juli 2014].
[19] Willis, "Willlis," Willis Group Holdings, URL:
http://www.willis.com/About_Willis/History/ . [Hämtad 20 Juli 2014].
[20] Willis, "Willis," Willis Group Holdings, URL: http://www.willis.se/. [Hämtad 20 Juli 2014].
[21] Willis, "Willis Sverige," Willis Group Holdings, URL:
http://www.willis.se/Swedish/OmWillisSverige/. [Hämtad 20 Juli 2014].
[22] J. Larsson and J. Svensson, "Leverantörsberoenden - Utveckling av riskanalysodell,"
Institutionen för informationteknologi och media, Stockholm, 2002.
[23] Willis AB, Willis Blue - Risk grading tool, Stockholm: Willis AB.
[24] H. Frantzich, "Brandskyddsvärdering av vårdavdelningar," Lunds tekniska högskola, Lund, 2000.
[25] H. Hermansson, "Utvärdering av riskverktyget "Brandskyddsvärdering av
vårdavdelningar" - jämförelse med händelseträdsanalys," Lunds tekniska högskola, Lund, 2000.
[26] Räddningsverket, "Brandskyddsvärdering - Brandskyddsindex för skola och danslokal,"
Räddningsverket, Karlstad, 2005.
[27] L.-E. Johansson and P. Wikberg, "Bedömning av brandskyddsvärdering i kulturbyggnader," Räddningsverket, 2007.
[28] P. Wikberg, "Brandskyddsindex Visby innerstad," Lunds tekniska högskola, Lund, 2005.
[29] P. Arnevall, "Brandskyddsvärdering och Riskbedömning av Östanbäcken,"
Räddningstjänsten Högakusten Ådalen, 2008.
[30] Sweden Green Building Council, "Miljöbyggnad - en svensk certifiering som värnar om människa och miljö," Sweden Green Building Council.
[31] S. G. B. Council, "Sweden Green Building Council," 23 Juni 2011. URL:
http://www.sgbc.se/certifierade-byggnader. [Hämtad 20 Juli 2014].
[32] Sweden Green Building Council, "Metodik - för nyproducerade och befintliga byggnader," Sweden Green Building Council, Stockholm, 2012.
[33] Brandskyddsföreningen Sverige, "Brandskyddsföreningen norm," URL:
http://www.brandskyddsforeningen.se/brandskyddathotell/certifiering. [Hämtad 14 Juli 2014].
[34] Brandskyddsföreningen Sverige; Visita, Brandskyddat hotell - certifieringsnorm för brandskyddat hotell och väl brandskyddat hotell, Stockholm: Brandskyddsföreningen Sverige, 2013.
[35] Brandskyddsföreningen Sverige, "Brandskyddsföreningen," URL:
http://www.brandskyddsforeningen.se/brandskyddathotell/certifiering/certifieringsnamn d. [Hämtad 31 Juli 2014].
[36] Brandskyddsföreningen Sverige, "Brandskyddsföreningen," URL:
http://www.brandskyddsforeningen.se/brandskyddathotell/certifiering/certifieringsproce ssen. [Hämtad 31 Juli 2014].
[37] Brandskyddsföreningen Svergie, "Brandskyddsföreningen," URL:
http://www.brandskyddsforeningen.se/brandskyddathotell/certifiering/brandskyddat-hotell.. [Hämtad 31 Juli 2014].
[38] Brandskyddsföreningen Sverige, "Brandskyddsföreningen," URL:
http://www.brandskyddsforeningen.se/brandskyddathotell/certifiering/val-brandskyddat-hotell. [Hämtad 31 Juli 2014].
[39] E. Sandberg, Steg för steg - strategi för systematisk energiarbete, Stockholm: U.F.O.S, 2006.
[40] E. Sandberg, Konsult ATON teknikkonsult AB. [Intervju]. 7 Juli 2014.
Bilaga 1
Frågeställning för analys av modeller
1. Källkritisk analys av litteratur (Den kreativa och kritiska litteraturstudien Bengt Haraldsson – ECE)
Skulle någon annan kunna utföra proceduren och komma fram till samma resultat?
(metod och utförande)
Finns alla villkor och faktorer som påverkar resultatet presenterade? (Om ej, så kan proceduren inte upprepas).
Är författaren till texten objektiv eller subjektiv i sitt skrivande? Vem är författaren?
2. Djupare analys av litteratur (Frågor framtagna från teori och lagstiftning samt frågeställningar)
Vad utgör modellen för syfte? (Klassificering, riskvärdering, inventering, modell för jämförelse och ej bedömning?).
Har modellerna applicerats i verkligheten och i så fall i vilken utsträckning?
Finns det tydliga resultat på dess utveckling/inverkan på verksamhet/samhälle?
Har det gjorts någon utredning av modellen/verktyget? Vad var resultatet av denna?
På vilket sätt har modellen resulterat i en utveckling av samhällsfrågor?
2.1 Komponenter
Värdering av metoden för viktning av komponenter. Pålitlig? Finns det tydliga belägg för hur urvalet har skett? Vetenskapligt? (studier, försök, analyser?)
2.2 Utformning
Hur är modellen strukturerad? Är strukturen lätt att förstå?
Är modellens slutgiltiga struktur uppdelad i tydliga nivåer? Är det lätt att förstå hur de olika nivåerna bedömts/framtagits? Framgår det vilken metod som använts?
Framgår det på ett tydligt sätt vad det innebär att befinna sig på en viss nivå? Hur beskrivs nivåerna?
På vilket sätt motiveras ett val av högre nivå för beslutsfattare?
Bilaga 2
Frågeunderlag för intervjuer
Generell struktur för genomförande av intervjuer 1. Bakgrund
Berättar bakgrunden till projektet.
Syftet med projektet är att undersöka möjligheten till att ta fram ett verktyg för att klassificera det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige.
2. Den intervjuade personen berättar
Berätta om hur du fick dina arbetsuppgifter kopplade till brandskyddet på sjukhus.
Hur ser du på din roll?
Har du en annorlunda syn på rollen idag mot tidigare?
Redogör för dina nuvarande arbetsuppgifter
Hur ser dina vardagliga rutiner ut?
Hur ser rutiner ut i händelse av brand?
3. Frågeställningar
Om vi förutsätter att det byggnadstekniska brandskyddet (så som sprinkler, utrymningslarm, brandlarm, automatisk dörrstängning etc.) fungerar, vad är då de viktigaste komponenterna för att brandskyddet ska säkerställas?
Hur fungerar rutiner för övning och utrymning?
Har du god kännedom om gällande rutiner i händelse av brand?
Hur är din uppfattning av personalens kännedom om gällande rutiner i händelse av brand?
Har du någon insikt i drift och underhåll av de byggnadstekniska
komponenterna, samt de brandtekniska installationerna? (så som fläktar i drift, sprinkler, inomhusbrandposter och brandsläckare etc. )
4. Diskussion
Vad är enligt dig ”worst case senario” i händelse av brand på sjukhus?
Om du kunde påverka någon faktor som har med brandsäkerheten på sjukhuset att göra, vad skulle du förändra? Varför?
Organisatoriska brandskyddet kontra det byggnadstekniska brandskyddet
Bilaga 3
Komponenterna i BSV- vård
Tabell B3.1: Komponenterna i BSV-Vård
Komponent Komponent
Personal Ytskikt på innertak
Patienter Ventilationssystem
Gångavstång till utrymningsväg Lös inredning Brandcellsgräns i bjälklag Fasta riskkällor
Brandcellsgräns i vägg Nödbelysning
Interna dörrar och väggar Brandgasevakuering
Dörr till utrymningsväg Vägledande markeringar
Automatiskt brandlarm Brandsläckningsutrustning
Utrymningslarm Räddningstjänsten
Sprinkler Geometrisk utformning
Hiss som utrymningsväg Våning ovan mark
Utrymningsvägar Drift och underhåll
Ytskikt på väggar Larmstyrka på sjukhus
Bilaga 4
Förhindra spridning av brand
Tabell B4.1: Betydelse för att uppnå strategin "förhindra spridning av brand"
Komponent Grupp 1 Grupp 2 Gemensam
Personal 5 5 5
Patient 5 5 2
Gångavstånd till utrymningsväg 0 0 0
Brandcellsgräns i bjälklag 0 0 0
Brandcellsgräns i vägg 0 0 0
Interna dörrar och väggar 0 0 0
Dörr till utrymningsväg 0 0 0
Automatiskt brandlarm 0 0 1
Utrymningslarm 0 0 0
Sprinkler 1 0 0
Hiss som utrymningsväg 0 1 0
Utrymningsvägar 0 0 0
Ytskikt på väggarna 2 0 0
Ytskikt i tak 2 0 0
Ventilationssystem 1 2 0
Lös inredning 3 5 4
Fasta riskkällor 5 5 5
Nödbelysning 0 0 0
Rökevakuering 0 0 0
Vägledande markeringar 0 0 0
Brandsläckningsutrustning 1 0 1
Räddningstjänsten 0 0 0
Geometrisk utformning 0 0 0
Våning ovan mark 0 0 0
Drift och underhåll 5 5 5
Larmstyrka på sjukhus 0 0 0
Uppvärmning 0 3 -
Bilaga 5
Matris: komponenter-strategier
Tabell B5.1: Matris: Komponenter – strategier (BSIVI)
Komponent
Bilaga 6
Slutgiltigt värde + Beräkningsunderlag
Tabell B6.1: Beräkningsunderlag för BSIVI (BSIVI)
Komponent
A Gradering
B Vikt
A*B Produkt
Avstånd annan byggnad 0,038
Automatiskt brandlarm 0,064
Bjälklagskonstruktion 0,068
Dörr i utrymningsväg 0,067
Elektrisk utrustning 0,031
Fasad 0,052
Fönster 0,070
Höjdskillnader fastigheter 0,022
Löst material 0,090
Riskkällor 0,084
Rökgaskanaler 0,061
Sprinkler 0,084
Takfotsutformning 0,052
Tillgänglig för räddningstjänsten 0,076
Vind/loftutrymme 0,069
Ytskikt trapphus/utrymningsväg 0,072
SUMMA BSIVI
Bilaga 7
Figur B7.1: Bedömningskriterier för befintliga lokalbyggnader.
Indikator 7 Brons Silver Guld
Ventilations- standard Godkänd OVK Godkänd OVK Möjlighet att öppna
Enkät som visar att minst 80
% av svarande brukare
Figur B7.3: Bedömningskriterier för befintliga småhus.