Brandskyddsnivåer på sjukhus i Sverige
En förstudie
Sara Gustafsson Stina Jonsson
2014
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Brandingenjör Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Brandskyddsnivåer på sjukhus i Sverige
- En förstudie
Sara Gustafsson
Stina Jonsson
Förord
Publikationen Brandskyddsnivåer på sjukhus i Sverige - en förstudie är ett projekt framtaget av fastighetsägare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen. Detta då behovet för ett gemensamt verktyg mellan länen identifierades. Ett projekt vi författare genomförde som examensarbete inom Brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet.
Vi vill ge ett stort tack till de intervjuande personerna samt resterande som har varit involverade i projektet.
Tack till våra uppdragsgivare Locum, Regionservice Skåne, Landstingsfastigheter Norrbotten, Landstingsfastigheter Dalarna, Landstingsfastigheter Örebro, Landstingsservice Uppsala samt Brandskyddsföreningen.
Även ett stort tack till våra eminenta handledare Helena Klasson, Ronnie Lindberg och Lars Bernspång samt vår rådgivare Lars Brodin.
Luleå, november 2014 Sara Gustafsson Stina Jonsson
Sammanfattning
Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprätta en modell för att på ett enkelt sätt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlätta för beslutsfattare, så som politiker, att göra skäliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande åtgärder.
Syftet med arbetet är att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag på modellstruktur tas fram i syfte för att motivera åtgärder till ett förbättrat brandskydd.
Den metodik som används under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer där analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder.
Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie där sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vård- en bedömningsmodell för att jämföra brandskyddsnivåer på vårdavdelningar. Resultatet innefattar även en intervjudel där sakkunniga personer som säkerhetssamordnare och fastighetsförvaltare på sjukhus samt en brandkonsult intervjuats. Även en del av svensk författningssamling har granskats i resultatdelen, däribland Lagen om skydd mot olyckor, Boverkets byggregler samt plan- och byggförordningen.
Att klassificera brandskyddsnivåer på sjukhus medför en rad olika problemområden och komplikationer som bör beaktas. Analysen behandlar ett antal problemområden som identifierats under studien. Bland annat har problematiken med att klassificera brandskyddet av byggnader innefattande flera verksamhetsklasser behandlats. Även problematiken med den föränderliga sjukhusmiljön och befintliga brister i brandskyddet utgör faktorer som påverkar brandskyddet och en klassificering av detta.
Förstudien visar att det anses vara möjligt att ta fram en klassificeringsmodell för brandskydd på sjukhus i Sverige, eftersom inga faktorer påträffats som indikerar på att en sådan klassificering inte skulle gå att genomföra. För att en pålitlig modell ska kunna framtas krävs forskning, där identifierade problemområden och faktorer som påverkar brandskyddet bör analyseras djupgående. Bland annat bör en utredning av den allmänna riskbilden på sjukhus utgöra en grund, samtidigt som de olika faktorernas inverkan på varandra, kringliggande system och övergripande lagstiftning bör utredas.
Utifrån studien har det definierats ett antal punkter som anses utgöra viktiga områden att beakta vid framtagande av en klassificeringsmodell för sjukhus. De områden som definierats är följande:
1. metodik
2. övergripande struktur
3. definition av påverkande faktorer 4. nivåindelning
5. motivering för beslut om förhöjt brandskydd
Den slutgiltiga presentationen av brandskyddet inom fastigheten kan möjligtvis visas i någon form av färgmatris, eller på ett liknande sätt som beskrivs i BSV- kulturbyggnad, där varje byggnad presenteras med en färg motsvarande dess brandskyddsnivå.
Bedömningsunderlaget för framtagandet av nivåer bör även innefatta genomgående kostnads- och nyttoanalyser för att kunna påvisa hur olika tekniska lösningar utgör alternativ som ger en högre nivå av brandskydd.
Metoder för riskanalys, viktning, bestämning och gradering av påverkande faktorer bör analyseras mer djupgående för att finna lämpliga metoder att grunda verktygets struktur på.
Nyckelord: Brandskyddsnivåer, byggnadstekniskt brandskydd, sjukhus, sjukhusfastighet,
Abstract
Six Swedish real estate managers of country councils and regions identified the need to establish a model to classify the fire protection in buildings at hospitals in Sweden. The model should be performed with regard to the abilities of motivating leaders in politics to pursue a higher level of fire protection at hospitals in Sweden.
The aim of the thesis is to identify the possibilities to produce a classification model, mainly for the fire safety in buildings at hospitals. Also to propose a possible structure of such model, if it turns out to be possible to create.
The methodology used in the study consists of a systematic literature study and qualitative interviews which has been performed by qualitative analytical methods.
The result mainly includes a general literature study based on six different classification- and assessment models. Among them the Certification for environmental building, Willis Blue- risk grading tool and BSV- vård which is an assessment model to compare the fire safety at nursing wards. The result also includes interviews where experts such as a security coordinator and property managers at hospitals have been interviewed. Furthermore, the result contains some additional contexts from the Swedish Constitution, among them the Planning and building act (2011:900), Civil protection act (2003:778) and Boverket’s Building regulations.
The procedure with classifying the fire protection at hospitals causes some identified difficulties that should be considered. The analysis includes some of these problems and gives alternative solutions in preventing and solving the issues. Among them is the problem that a hospital building usually consists of different sections where different activities are conducted. The dynamic environment and continuous alterations of the buildings are other factors that will affect the possibilities to create a grading tool for hospitals.
This study gives recommendations regarding further research and investigations that should be performed to get more reliable and valid results of a prospective classification model for hospitals. This should include an assessment of the overall risk profile at hospitals along with research of various factors and their correlations. Also the surrounding systems and comprehensive constitutions should be investigated.
In producing a classification model for hospitals, following topics should be considered:
1. method
2. overall structure
3. definition of affecting factors and their correlations 4. levels
5. the ability to motivate a higher level of fire safety.
The final presentation of the fire safety could be shown in a matrix where different colors indicate different levels of fire safety. As a suggestion the matrix in Willis Blue or the overview in BSV- kulturbyggnad could be seen as potential methods to a final presentation.
The assessment basis for to obtain the different levels should also include continuous cost- benefit analyses to demonstrate how various alternatives may provide a higher level of fire safety.
To find proper methods in how to establish an appropriate assessment model, analyses in risk grading, weighting and assessment of determine factors should be performed.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och mål ... 1
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Frågeställningar ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Litteraturstudie ... 3
2.2 Insamling av litteratur ... 3
2.2.1 Analys av litteratur ... 3
2.3 Intervjuer ... 4
2.3.1 Analys av intervjuer ... 4
2.4 Studiens tillförlitlighet ... 4
2.4.1 Validitet ... 4
2.4.2 Reliabilitet ... 5
3 Resultat ... 6
3.1 Lagstiftning, förordning och regelverk ... 6
3.1.1 Plan- och byggförordningen... 6
3.1.2 Boverkets byggregler ... 6
3.1.3 Lag om skydd mot olyckor ... 7
3.1.4 Lag om brandfarliga och explosiva varor ... 8
3.2 Intervjuer ... 8
3.3 Granskade modeller ... 9
3.3.1 Willis Blue ... 9
3.3.2 BSV- vård ... 12
3.3.3 BSV- kulturbyggnader ... 17
3.3.4 Miljöbyggnad ... 19
3.3.5 Norm Hotellcertifiering... 22
3.3.6 Indikatormodellen ... 24
4 Analys ... 25
4.1 Granskade modeller ... 25
4.1.1 Willis Blue ... 25
4.1.2 BSV- vård ... 27
4.1.3 BSV- k ... 28
4.1.4 Miljöbyggnad ... 29
4.1.5 Norm hotellcertifiering ... 30
4.1.6 Indikatormodellen ... 31
4.2 Problemområden ... 31
4.2.1 Flera verksamhetsklasser inom samma byggnad ... 31
4.2.2 Olika byggnader på fastigheten ... 31
4.2.3 Dynamisk miljö ... 32
4.2.4 Bedömning av brandskydd utfört med analytisk dimensionering ... 32
4.2.5 Avsaknad av forskning inom ämnet ... 32
4.2.6 Olika bygglagstiftning för befintliga byggnader och nybyggnationer ... 33
4.2.7 Brister i byggnadstekniskt brandskydd för befintliga byggnader ... 34
4.2.8 Övergripande struktur av komplext system ... 34
4.2.9 Bedömning av påverkande faktorer ... 34
4.2.10 Problematik med nivåindelning ... 35
4.3 Förslag på modellstruktur ... 36
4.3.1 Metodik ... 36
4.3.2 Övergripande områden för framtagande av modell ... 37
4.3.3 En slutgiltig klassificeringsmodell ... 37
5 Diskussion ... 42
5.1 Finns möjligheten att skapa ett verktyg för att klassificera brandskyddet på sjukhus i Sverige? ... 42
5.1.1 Tillförlitlighet i befintliga modeller ... 42
5.1.2 Vilka problemområden med att genomföra klassificeringen kan identifieras? ... 43
5.1.3 På vilka sätt kan problemområdena behandlas? ... 43
5.2 Hur kan en eventuell struktur på klassificeringsmodell utformas? ... 44
6 Slutsatser ... 46 6.1 Fortsatt arbete ... 47 7 Litteraturförteckning ... 48 Bilaga 1 ... A Bilaga 2 ... B Bilaga 3 ... C Bilaga 4 ... D Bilaga 5 ... E Bilaga 6 ... F Bilaga 7 ... G
1 Inledning
Förstudien behandlar möjligheten att ta fram ett klassificeringsverktyg för att klassificera brandskyddet på sjukhus i Sverige. Fokus ligger på det byggnadstekniska brandskyddet men även det organisatoriska brandskyddet beaktas. Genomförandet har skett i form av en litteraturstudie där befintliga klassificeringsmodeller för andra verksamheter samt relevanta delar ur svensk författningssamling har granskats. Ett antal intervjuer genomfördes och användes som underlag för förstudien.
1.1 Bakgrund
Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprätta en modell för att på ett enkelt sätt kunna klassificera det brandtekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlätta för beslutsfattare, så som politiker, att göra skäliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel samt personella resurser för brandskyddande åtgärder.
Brandskyddande åtgärder utgör en grund i att bibehålla en säker verksamhet inom hälso- och sjukvård på Sjukhus. I takt med att den tekniska utvecklingen ökar, höjs möjligheterna att satsa på brandskyddsåtgärder som uppfyller högre målsättning än kraven i lagstiftningar. För personer som inte är utbildade i frågor som rör brandskyddet kan det vara svårt att bedöma vad som utgör påverkande faktorer och vilka åtgärder som krävs för att uppnå en skälig nivå på brandskyddet i byggnader. För personer som arbetar med brandskydd inom landsting och regioner kan det vara problematiskt att motivera kostnader för brandskyddande åtgärder som utgör ett högre brandskydd än minimikraven i lagstiftningar.
Genom att ta fram ett objektivt verktyg som beskriver brandskyddsnivåer för sjukhus kan beslutsfattare, så som politiker och tjänstemän, på ett enklare sätt utföra bedömningar för beslut om förbättringar av brandskydd.
1.2 Syfte och mål
Syftet med arbetet är att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag på modellstruktur tas fram i syfte att motivera förbättrande brandskyddande åtgärder.
Målet för den slutgiltiga modellen är att oberoende personer på ett enkelt sätt ska få förståelse och insikt i hur väl tillfredsställande brandskyddet är, bland annat utifrån exempelvis Boverkets byggregler och Lagen om skydd mot olyckor. Den slutgiltiga modellen bör även visa på vilka möjligheter det finns att uppnå en högre brandskyddsnivå.
1.3 Avgränsningar
Avgränsning gällande litteraturen har gjorts genom att enbart analysera sex olika klassificerings- och bedömningsmodeller som använts inom olika verksamheter i Sverige, se avsnitt 3.3. De granskade modellerna har valts efter förslag från uppdragsgivare samt att majoriteten av dem är väl förankrade inom de verksamheter de behandlar. De metoder som behandlas i vald litteratur har studerats i rimlig omfattning inom projektets tidsramar.
De delar ur svensk författningssamling som betraktats i studien är Plan- och byggförordningen (2011:338), Boverkets byggregler, BBR 21 (BFS 2014:3), Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. De lagstiftningar, förordningar och regelverk som granskats har valts utifrån dess relevans gällande förstudien.
Avgränsning gällande framtagandet av en eventuell klassificeringsmodell har begränsats till att betrakta den övergripande strukturen och möjlig indelning i nivåer. Inga djupare analyser på riskanalysmetoder, beslutsmetoder eller metoder för viktning av komponenter har genomförts.
För att skapa en generell bild av möjligheten till att ta fram ett klassificeringsverktyg för sjukhusbyggnader görs inledningsvis ingen avgränsning mot olika verksamhetsklasser enligt Boverkets byggregler. Studien har genomförts med bred aspekt för att minimera risken att utelämna viktiga faktorer. Den slutgiltiga analysdelen avgränsas till att fokusera på verksamhetsklass 5C, lokaler avsedda för hälso- och sjukvård.
Fokus ligger på det byggnadstekniska brandskyddet, dock utelämnas inte det organisatoriska brandskyddet helt då det har stor betydelse för ett fungerande brandskydd.
1.4 Frågeställningar
De frågeställningar som legat till grund för studien är baserade på målen och syftet för projektet. Frågeställningen hölls relativt bred för att möjliggöra till ett bredare perspektiv.
Finns möjligheten att skapa ett verktyg för att klassificera brandskyddet på sjukhus i Sverige?
o Vilka problemområden med att genomföra klassificeringen kan identifieras?
o På vilka sätt kan problemområdena behandlas?
o Hur kan en eventuell struktur på klassificeringsmodell utformas?
2. Metod
Kapitlet behandlar de metoder som har tillämpats för att genomföra studien, så som metoder för analys av litteratur och metod för analys av intervjuer. Den metodik som används under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer, där analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder.
2.1 Litteraturstudie
För att genomföra studien användes en systematisk litteraturstudie som metod. Denna form av metod lämpar sig då den besvarar om det existerar tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss åtgärd eller om en specifik metod är effektiv. Flera resultat från tidigare vetenskapliga studier kan vägas samman och evidensbaserad kunskap inom området kan tas fram [1].
2.2 Insamling av litteratur
Under en litteraturstudie bör datainsamlingen ske på ett systematiskt sätt utifrån den gällande frågeställningen samt studiens syfte för att på så sätt säkra dess relevans [2].
Insamlingen av litteratur skedde systematiskt genom att i ett första skede betrakta information från uppdragsgivare i form av sekundärdata. Frågeställningar och syfte för studien låg till grund för urvalet av relevant litteratur. Givna förslag på lämplig litteratur betraktades och en djupare undersökning av övrig möjlig befintlig litteratur inom området genomfördes. Vid insamlingen av litteraturen användes även sökmotorer som Google samt relevanta organisationers och myndigheters hemsidor. Däribland Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Brandskyddsföreningen Sverige, Brandforsk, SP- Sveriges tekniska forskningsinstitut, Boverket och Sveriges riksdag.
Den litteratur som framtogs under insamlingen av data utgjordes i huvudsak av dela ur Svensk författningssamling samt olika bedömnings- och klassificeringsmodeller anpassade för olika verksamheter. Även en del certifieringsmodeller bedömdes utgöra relevant information att analysera.
2.2.1 Analys av litteratur
Kvalitativa analysmetoder används med fördel då det som ska studeras ej går att studera utifrån kvantitet, det vill säga genom mätbara metoder. Metoden lämpar sig väl för att tolka innebörden av texter. Den kvalitativa analysen har ett värde som är oberoende av vad olika observatörer anser om det. Därmed ger metoden möjligheten att nå en djupare förståelse [2].
Att utföra en källkritisk analys av litteratur är en viktig del för att analysera dess vetenskapliga tillförlitlighet [3].
Vid analys av litteraturen användes en kvalitativ metod där analysen genomfördes i två steg.
Första delen utgjordes av en källkritiskanalys, där texternas trovärdighet bland annat granskades utifrån författarens saklighet i sitt skrivande.
Den andra delen i analysen av modellerna utgjordes av en djupanalys där frågeställningen baserade på kvalitativt underlag, tidigare kunskaper samt studiens frågeställning och syfte, se
2.3 Intervjuer
Metoden för intervjuerna har utgjorts av en kvalitativ intervjumetodik. Avsikten med kvalitativa intervjumetoder är inte att välja personer att intervjua för att få ett generaliserbart statistiskt underlag. Därmed väljs de personer som ska intervjuas av forskaren själv och urvalen utgörs normalt av ett fåtal personer. Tillgången till att få djupare inblick i den intervjuade personens värld utgör den styrkande delen för kvalitativ intervju som del i studie [4].
Då syftet med intervjuerna var att i huvudsak skapa en bred aspekt av situationen gällande brandskydd på sjukhus gjordes urvalet av intervjupersonal för att få flera infallsvinklar. De personerna som intervjuades var två säkerhetssamordnare, en teknisk controller, en brandkonsult samt en fastighetsförvaltare.
Vid genomförande av kvalitativa intervjuer styrs förhandsstrukturen beroende på valet av forskningsfrågor samt urvalet av intervjupersoner. Om syftet är att fånga den intervjuade personens uppfattning är en mindre strikt struktur att föredra [4].
För framtagandet av intervjuunderlag användes ett kvalitativt underlag där frågorna i förstahand baserades på studiens grundläggande frågeställning. För att hålla en mindre strikt struktur hölls flertalet av frågeställningarna relativt öppna och de intervjuade personerna fick utgå från egen tanke utan strikt styrning från intervjuaren, se Bilaga 2.
2.3.1 Analys av intervjuer
För analys av kvalitativ data bör resultatet delas in i förklarandekategorier som refererar till de områden som är relevanta för studien. En traditionell kvalitativ analys innefattar stegen där utövaren betraktar, reflekterar och analyserar för att sedan kunna sammanfatta och dra slutsatser [4].
Analysen av insamlad analysdata har skett genom en kvalitativ analysmetod. Processen utfördes genom att sammanställa intervjuunderlaget och identifiera de faktorer som förekom under flertalet intervjuer.
2.4 Studiens tillförlitlighet
För att styrka en studies tillförlitlighet och objektivitet krävs en viss utredning av begreppen validitet och reliabilitet.
2.4.1 Validitet
Validiteten speglar studiens giltighet och kan delas in i extern och intern validitet. Där intern validitet utgör den giltigheten studien har på det faktiska målet. Det vill säga hur väl studien når upp till de frågeställningar som utgör studiens grund. Den externa validiteten utgör hur hög relevans studien har till att kunna anpassas inom andra områden utanför det faktiska området för studien [5].
Den genomförda studiens interna validitet kan ses som god då resultatet från studien visar på hur frågeställningen besvarats gällande möjligheterna och problemområden med att ta fram ett verktyg för klassificering av brandskyddsnivåer på sjukhus i Sverige. Den externa validiteten anses relativt låg då studien utgår ifrån fastigheter innefattande verksamheter inom hälso- och sjukvård. Därmed kan en applicering av studien inte direkt överföras på andra fastigheter.
2.4.2 Reliabilitet
Begreppet reliabilitet innefattar frågan Kan studien göras om med samma resultat? Ett exempel på ett fall med hög reliabilitet är en termometer som visar exakt samma grad vid varje mätning av kokande vatten [5].
Då denna studie är baserad på kvalitativa metoder är det till viss del svårt att avgöra dess reliabilitet. Grunden till analysresultaten är baserade på författarnas bedömningar utifrån det framtagna analysmaterialet, vilket troligen skulle generera något skilda resultat om studien genomfördes av någon annan.
3 Resultat
Resultatet utgör i huvudsak en litteraturstudie där sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vård- en bedömningsmodell för att jämföra brandskyddsnivåer på vårdavdelningar. Resultatet innefattar även en intervjudel där sakkunniga personer så som säkerhetssamordnare och fastighetsförvaltare på sjukhus samt en brandkonsult som intervjuats. Även lagstiftningar, förordningar samt regelverk har granskats i resultatdelen, däribland Lagen om skydd mot olyckor, Boverkets byggregler samt plan- och byggförordningen.
3.1 Lagstiftning, förordning och regelverk
Ett antal lagstiftningar, förordningar och regelverk har granskats då de utgör en huvudsaklig grund i vad som avgör utformningen av ett skäligt brandskydd.
3.1.1 Plan- och byggförordningen
Plan- och byggförordningen innehåller bland annat bestämmelser om områdesbestämmelser.
Förordningen innefattar egenskapskravet på byggnaden i händelse av brand, som i kapitel tre.
3 kap. 8 § För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand [6]
3.1.2 Boverkets byggregler
Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om brandskyddet till bland annat plan- och byggförordningen [7]. Den behandlar områden som utrymningsvägar, brandcellsgränser och automatiska släcksystem. Nedan följer ett urval av utdrag från Boverkets byggregler som behandlar kraven för sjukhusbyggnader.
I Boverkets byggregler är det tydligt förklarat att tillgång till utrymningsväg ska finnas för sjukhus som tillhör verksamhetsklass 5C, där de kan vara tillgängliga via horisontell passage.
I Kapitel 5:321 i det allmänna rådet står det:
5:321 […] För verksamhetsklass 5C kan båda utrymningsvägarna vara tillgängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler i verksamhetsklass 5C […] [8]
Det råder även vissa krav på hur utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vara utformade med åtgärder för upptäckt av brand, som i Kapitel 5:357 om särskilda krav på utrymmen:
5:357 Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand. Vägar till utrymningsvägar får passera genom angränsande brandcell. Passage mellan brandceller ska kunna ske utan att brandgas sprider sig till den icke brandutsatta avdelningen.
Utrymningsvägarna från utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vara försedda med nödbelysning.
Vägledande markering ska finnas i byggnader i verksamhetsklass 5C [8]
Boverkets byggregler, Kapitel 5:5 behandlar skydd mot utveckling samt spridning av brand och brandgas inom byggnader. Brandcellsindelning kan ibland, helt eller delvis, ersättas med brandtekniska installationer, enligt Kapitel 5:53:
5:53 […] Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer[…] [8]
I det allmänna rådet står följande i Kapitel 5:53:
5:53 Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls […] [8]
Särskilda förutsättningar för verksamhetsklass 5C gällande avskiljande konstruktion och automatiskt släcksystem beskrivs i Kapitel 5:547:
5:547 Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med automatiskt släcksystem. I verksamhetsklass 5C ska brand- och brandgasspridning mellan varje vårdavdelning, operationsavdelning, eller annan funktionell enhet begränsas med avskiljande konstruktion [8]
3.1.3 Lag om skydd mot olyckor
Lagen om skydd mot olyckor behandlar bland annat skyldigheter gällande brandskyddet, där ansvaret hos fastighetsägaren är lika stort oberoende om det gäller privatpersonens ansvar för sin egen villa eller en myndighets ansvar för statlig skola. I andra Kapitlet 2§ och 3§ står följande:
2 kap. 2§ Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand [9]
2 kap. 3§ Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. […] [9]
Vägledning om kommunal tillsyn enligt LSO
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett ut en vägledning, Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, där skriften exempelvis tar upp hur tillsynen går tillväga.
En av de grundläggande reglerna gällande brandskydd är att myndigheter vanligtvis inte kan ställa högre krav än den gällande lagstiftning vid tidpunkten för bygglov eller anmälan om ändring. Undantag kan göras om det finns andra lösningar till en lägre kostnad än när byggnaden uppfördes, eller om det råder stor skillnad mellan det aktuella kravet som ställs vid nybyggnation jämfört med det befintliga brandskyddet [10].
Om tillsynsmyndigheten, räddningstjänsten, anser att det råder omständigheter för att ställa högre krav på brandskydd sker detta genom ett föreläggande enligt Lagen om skydd mot olyckor. Åtgärden utreds ur ett kostnads- och nyttoperspektiv. Resulterar utredningen i att nyttan väger högre än kostnaden anses åtgärden skälig att kräva [10].
Målet för verksamheter är att det befintliga brandskyddet ska vara skäligt. Att definiera begreppet skälighet är komplicerat, vilket utgör svårigheter med att bedöma brandskyddet på denna grund [10].
3.1.4 Lag om brandfarliga och explosiva varor
Lagen om brandfarliga och explosiva varor har som syfte att förebygga, förhindra och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö och egendom som kan uppkomma orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Brandfarliga varor avser brandfarliga vätskor, gaser och brandreaktiva varor. Explosiva varor innefattar ämnen, blandningar och föremål som är explosiva. Tillstånd behövs för vissa att hantera brandfarliga eller explosiva varor, där särskilda krav kring utredning om bland annat risker och kompetens [11]. I 6§ lyder följande:
6§ Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna [12]
Vid hantering av större mängd brandfarliga och explosiva varor krävs det tillstånd, se 16§
nedan.
16§ Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det. […] [12]
3.2 Intervjuer
Under förstudien genomfördes ett antal intervjuer med sakkunnig personal, där ibland säkerhetssamordnare, teknisk kontroller, samt en brandkonsult och fastighetsförvaltare.
Syftet med intervjuerna var att få en ökad inblick i brandskyddet på sjukhus, både tekniskt och organisatoriskt. Därmed gjordes valet av personer att intervjua för att få en bredare aspekt. Nedan följer ett urval av resultatet från intervjuerna.
Sjukhus utgör komplexa system av flertalet byggnader som ofta är sammanbundna med kulvertsystem. Dessa system utgör en ökad risk för anlagda bränder och anses vara en stor riskkälla till negativ påverkan på brandskyddet [13] [14].
Under ombyggnation av ett sjukhus i Sverige inträffade flertalet falsklarm. Under perioder fungerade inte brandlarmet, detta åtgärdades genom att skärpa kontrollerna på avdelningarna.
Periodvis upplevdes arbetet med ombyggnationen som rörigt gällande brandsäkerheten.
Information, rutiner och kommunikation ses som en viktig del för att säkerställa ett skäligt brandskydd under ombyggnation [14]. En annan aspekt gällande ombyggnation är att larmsystem för den ombyggda delen kan stängas av under dagtid, då det är större antal personal i rörelse som skulle upptäcka en eventuell brand [13].
Under ombyggnation finns risken för att brister i det befintliga brandskyddet prioriteras olika.
Brister i det skäliga brandskyddet åtgärdas på en gång, medan brister som anses vara bra att åtgärda men som inte är ett krav kanske inte åtgärdas förrän vid ett annat tillfälle [13].
Vid ombyggnation bör det strävas efter att nyttjanderättshavaren ska kunna använda byggnaden i önskad utsträckning. Verksamheten ska kunna fortgå under ombyggnationen och säkerhetssystem ska inte påverkas [15].
Det organisatoriska brandskyddet ansågs utgöra det primära brandskyddet då exempelvis utrymning av patienter utan egen förmåga att utrymma är omöjlig om det ej finns inövade rutiner och utbildad personal. För att ha ett fungerande brandskydd krävs både ett utvecklat byggnadstekniskt brandskydd som regelbundet kontrolleras och underhålls, samt ett väl förankrat organisatoriskt system [13] [14] [15] [16] [17]. En av de viktigaste förutsättningarna för att det organisatoriska brandskyddet ska fungera anses vara ett fungerande larmsystem som ger bland annat tidig upptäckt och därmed ökar möjligheten till kortare utrymningstid [13].
Vikten av att genomföra utrymningsanalyser samt kostnads- och nyttoanalyser som underlag för analytisk dimensionering av sjukhusbyggnader poängteras [15].
3.3 Granskade modeller
Sex modeller har granskats och nedan följer ett urval av dess omfattning samt utredning av modellernas struktur och uppbyggnad.
3.3.1 Willis Blue
Willis Blue är ett riskhanteringsverktyg, anpassat för riskkonsulter, mäklare och klienter, som gör det enklare att gradera, hantera och prioritera riskerna inom organisationen. Detta är ett internetbaserat datorsystem som ger möjlighet att besluta om investeringar för att företag och verksamhet ska nå maximala möjliga resultat. Systemet är uppbyggt på ett sätt som ger direkt svar på hur väl verksamheten står i relation till företagets policy och hantering av risker [18].
Konceptet Willis Blue grundades i London år 1828 på initiativ av de tre bolagen Henry Willis
& Co, Faber Brothers och Dumas & Wylie [19]. Willis Blue har funnits i Sverige sedan år 1991 och finns idag etablerat på fyra olika orter i landet: Stockholm, Karlstad, Göteborg och Malmö. Sammanlagt är det totalt 140 anställda inom koncernen i Sverige varav 15 ingår i teknikgruppen, som är heltidsanställda riskingenjörer [20]. Av de 140 anställda är 65 registrerade försäkringsförmedlare inom olika specialistområden. Riskhantering och försäkringsförmedling är företagets primära uppgifter och arbetar inom de flesta branscher.
Arbetet utformas på ett sätt som passar kunden för att reducera risker inom verksamheten hos företaget [21].
Struktur
Modellen är uppbyggd efter tre olika kategorier, som delar in verksamhetens hantering av risker samt riskbild. De tre olika kategorierna är [22]:
skadeförebyggande åtgärder
skadebegränsande åtgärder
organisation/ledning.
Nivåer
Det finns fyra olika nivåer i färgsättningen som bestämmer statusen hos kategorier och komponenter i bedömningsprocessen. De fyra nivåerna är [22]:
BLÅ: Uppfyller de riktlinjer som företaget har utarbetat. Inga, eller mycket små förändringar är nödvändiga.
GRÖN: Uppfyller inte företagets riktlinjer och krav för rätt skyddsnivå till fullo. Åtgärder för förbättring behövs och rekommendationer ges.
GUL: Uppfyller inte alls den skyddsnivå som gäller enligt företagets riktlinjer. Omfattande förbättringar krävs och rekommendationer ges.
RÖD: Avviker i mycket stor utsträckning från den enligt riktlinjerna gällande skyddsnivån.
Omedelbara åtgärder krävs för att olycka eller skada ej ska inträffa.
Viktning genom poängsystem
Under en riskvärdering av ett företag och dess verksamhet inleds proceduren med att vikta kategorierna i modellen. Detta gör riskkonsulterna vid Willis tillsammans med företagets sakkunniga personal. Viktningen sker utifrån ett poängsystem där 1000 poäng utgör maximala nivån. Varje kategori tilldelas ett värde att summan av de tre kategorierna blir 1000. Utifrån diskussioner och konsultation delas dessa 1000 poäng ut på de tre olika kategorierna.
Exempelvis kan skadeförebyggande åtgärder få 340 poäng, Skadebegränsande åtgärder kan få 240 poäng medan Organisation/ledning då kan få 420 poäng. Totalsumman blir då 1000 poäng [22].
När första steget i viktningen är gjord utförs samma procedur på ett antal komponenter i varje kategori. Komponenterna tas fram utifrån företagets policy i samråd med Willis riskkonsulter och utgör de identifierade faktorer som bedöms påverka säkerheten inom företaget. Exempel
på komponenter kan vara rutiner för utrymning, brandgasventilering, sprinklersystem, egenkontroll samt utbildning och övning. Dessa komponenter värderas och poängsätts individuellt för att gemensamt komma upp i den poängsumman som tidigare tilldelats kategorin [22].
När detta är bestämt bedöms varje komponent med en till fem frågeställningar. Frågorna och dess svar är framtagna utifrån Willis grundmodell och är anpassade utifrån det undersökta företagets policy och krav. Beslutsunderlaget är utformat som en tabell där en färg och siffra på den undersökta komponenten kan utläsas. Färgen visar vilken nivå som komponenten befinner sig på och därmed även om åtgärd behöver tas [22].
Steg tre i processen utgörs av att det undersökta företaget får svara på ett webbaserat frågeunderlag som är framtaget utifrån Willis grundmodell, se exempel i Tabell 1.
Tabell 1: Frågeunderlag för komponenten Katastrofplan- 70p
Gradering Utmärkt Bra O- bra Underkänt
Formell plan Skriftlig,
förmedlad/känd i organisationen, förvaras externt, täcker
nödvändiga områden
Skriftlig, förvaras externt
Endast muntlig Saknas
40 p 20 p 10 p 1 p
Övning/Uppdatering Övning med krisgruppen vart tredje år eller vid organisation, uppdaterad årligen
Övad minst en gång, uppdateras vid större organisationer
Aldrig övad, uppdateras oregelbundet
Aldrig övad, aldrig uppdateras
30 p 20 p 10 p 1 p
Frågorna och svaren på dessa varierar beroende på vilket företag det är som undersöks, samt aktuella komponenter. Dessa tas fram efter företagets krav och policy. Utifrån frågeunderlaget räknas en totalpoäng ut, vilken ger komponenten en graderingsfärg. Graderingen sker efter ett intervall som är specifikt för komponenten, se Tabell 2 [22].
Tabell 2: Graderingsunderlag komponent "Katastrofplan". (2002. Larsson, Svensson. Leverantörsberoenden- utveckling av en riskanalysmodell).
Gradering Intervall
Blå 61 - 70
Grön 31 - 60
Gul 12 - 30
Röd 2 - 12
När samtliga komponenter är bedömda presenteras det slutgiltiga resultatet i en överskådlig färgmatris. Matrisen ger en slutgiltig bild över riskbilden inom den undersökta byggnaden, den utgör ett beslutsunderlag för prioritering av de avdelningar som kräver åtgärder för att uppnå skyddsnivån på det undersökta företaget. För exempel se Figur 1 [23].
Rutiner för utrymning
Brandgas -
ventilering Sprinkler Egenkontroll
Utbildning och övning Byggnad 1
Byggnad 2 Byggnad 3 Byggnad 4
Figur 1: Exempel över färgmatris
3.3.2 BSV- vård
Brandskyddsvärdering av vårdavdelningar, BSV- vård, är en modell framtagen för att bestämma den relativa brandsäkerheten på olika vårdavdelningar i Sverige. Hantering och användning av verktyget riktas mot Räddningstjänst, verksamhetschef inom sjukhus samt riskanalytiker [24].
Modellen BSV- vård är framtagen i syftet att bidra som komplement vid dåvarande brandsyner på vårdavdelningar, enligt Räddningstjänstlagen (1986:1102). Vid framtagningen av verktyget var även målsättningen att skapa en metod som skulle kunna användas för att jämföra och klassificera säkerheten på olika avdelningar. Ett mål var även att kunna klassificera olika utföranden av brandskyddande åtgärder inom en specifik avdelning [24].
Modellen är framtagen av Dr. Håkan Frantzich vid avdelningen för brandteknik, Lunds Tekniska högskola i samarbete med en referensgrupp utgörande av intressenter och sakkunniga inom branschen [24].
Struktur
Metoden i modellens struktur bygger på en multiattributmetod för beslutsfattande (Multiple Attribute Decition Making, MADM). Det centrala i beslutsmetoden är en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ information samt hanteringen av den. BSV-vård grundar sig på 26 olika komponenter vilka var och en är påverkande faktorer på brandskyddet i olika utsträckning. De 26 komponenterna innefattar både komponenter med egenskaper som höjer brandskyddet och komponenter där en risk för minskning av brandskyddet förekommer [24].
För att komma fram till det slutgiltiga bedömningsunderlaget användes följande struktur [24]:
1. bestämning av hierarkin för brandsäkerheten och definition för attributen på varje nivå
2. definition av respektive attributs betydelse 3. beräkning av vikterna hos komponenterna
4. bestämning av graderingen för respektive komponent 5. beräkning av risken.
Ett hierarkiskt system
För att bestämma relationerna mellan de olika 26 komponenterna, hur de påverkar varandra och vad de har för påverkan på brandskyddet, har ett hierarkiskt system använts. Det övergripande målet i hierarkin är tillfredställande brandskydd, vilket utgör den högsta nivån i hierarkin. Nästa steg i hierarkin, nivå två, utgörs av delmål som i sin tur delas in i olika strategier i nivå tre. Slutligen delas strategierna in i komponenter, nivå fyra, vilka kan delas in i underliggande underkomponenter, nivå fem, om så skulle behövas [24].
Bedömningen sker mot närmst överliggande nivå. Det innebär att delmål bedöms mot hur stor inverkan de har på övergripande mål, strategier mot delmål och komponenter mot strategier.
Exempelvis hur stor inverkan komponenten sprinkler har för att uppfylla strategin begränsa brandspridning. Bedömningen sker utifrån en likertskala från 0-5. Där 0 utgör ingen inverkan, medan 5 är stor inverkan [24].
För att metoden skall var tillämpbar krävs det att attributen på samma nivå är oberoende av varandra, det vill säga att ett utfall av det ena påverka inte det andra. I BSV- vård utgår författaren från att den eventuella korrelationen mellan attributen är obetydliga och därmed används beslutsmetoden MADM [24].
Delmål
För att uppnå den övergripande målsättningen bryts detta ned i fyra olika delmål, vilka utgörs av [24]:
Personsäkerhet: Förhindra att människor kommer till skada till följd av att de utsatts för värme, strålning, rök
Oavbruten drift av verksamheten: Verksamhetens huvudsakliga produktion ska kunna fortlöpa trots uppkomsten av brand
Egendomsskydd: Ingen större skada av byggnad eller vital utrustning kan accepteras
Andra konsekvenser: Orosmoment för personal och besökare undviks och inga tidskrävande undersökningar förekommer.
Strategi för att uppnå delmålen
För att uppnå de fyra delmålen finns i nästa steg i hierarkin fem olika strategier. Dessa beskriver vad som kan göras för att uppnå ett delmål. Exempelvis stärka förutsättningarna för utrymning till säker plats för att uppnå målen för personsäkerhet. De olika strategierna utgörs av [24]:
förhindra brands uppkomst
begränsa brandspridning och spridning av brandgaser
utrymning till säker flyktplats
släckning.
Strategierna är framtagna med grund i Boverkets Byggregler, BBR (1998), där de utgör delmål i den samhällsenliga beskrivningen av brandskyddet [24].
Komponenter för att uppnå strategi
I den lägsta nivån i hierarkin identifieras ett antal olika komponenter, i det här fallet 26 stycken, se Bilaga 3. För att ta fram de olika komponenterna studerades ett antal olika riskindexmetoder och felträdstekniker som beskriver målsättningen med en byggnads totala brandskydd [24].
Definition av attributens betydelse
Definitionen av attributens betydelse sker genom viktning mot den närmst överliggande nivån. Det vill säga att viktningen av komponenterna ställs mot deras inverkan på strategierna.
Exempelvis hur stor inverkan komponenten sprinkler har för att uppfylla strategin begränsa brandspridning [24].
Beroende på om attributen är kvalitativa eller kvantitativa, det vill säga om de går att mäta eller inte, finns olika metoder att tillämpa. Frantzich beskriver ett urval av sådana metoder i sin rapport. I de fall då det är möjligt att göra bedömningen utifrån kvantitativa metoder bör detta ses som det mest tillämpbara alternativet. Detta gäller för attribut som på något sätt går att mäta, exempelvis i tid eller kostnad. Då flertalet av attributen som definierats under framtagandet av BSV- vård är kvalitativa, ej möjliga att värdera kvantitativt, har en likertskala använts för definition av dess betydelse [24].
Likertskalan går från 0-5, där 0 utgör ingen påverkan medan 5 utgör stor påverkan. Detta leder till att attribut som inte har någon påverkan på den närmsta högre nivån inte betraktas i bedömningen [24].
Den metod som använts i BSV- vård för att utföra bedömningen baserar sig på en kombination mellan Delphi-undersökning och expertbedömningar. Expertbedömningen utfördes således av två olika grupper, oberoende av varandra genomförde de värdering av de olika komponenternas betydelse för de olika strategierna. Därefter genomfördes samma procedur för de övriga nivåerna inom hierarkin. För att skapa ett slutgiltigt betyg genomfördes en diskussion mellan de två grupperna och de enades om ett gemensamt betyg, se Bilaga 4 [24].
För att slutligen få ett värde på hur de olika komponenterna inverkar på det övergripande målet används metoden för matrismultiplikation. Där multipliceras de olika matriserna innehållande bedömningen för hur de olika attributen påverkar dess överliggande nivå i hierarkin. När varje nivå bedömts mot dess överliggande nivå beräknas de slutgiltiga värdena på komponenterna mot den övergripande målsättningen genom matrismultiplikation, se Figur 2. Resultatet av matrismultiplikationen fås i form av en vektor som ger de olika komponenternas totala betydelse för att det övergripande målet med brandskyddet ska uppnås [24].
Figur 2: Matrismultiplikation
Gradering av komponenter
När vikterna för komponenterna i nedersta nivån är bestämda med hjälp av matrismultiplikation ska komponenterna bedömas utifrån riskvärdering. Detta sker genom en gradering av komponenterna utifrån likertskalan [24].
För en del av komponenterna används ekvationer för att få fram den slutgiltiga graderingen av komponenten. Detta sker utifrån ett antal underkomponenters betydelser vilka bedöms utifrån likertskalan. Metoden med att använda ekvationerna är framtagen då det finns specifika underkomponenter som kan anses ha större betydelse för komponentens inverkan på
Graderingen av komponenterna har gjorts i nära samråd med referensgruppen. Arbetet genomfördes på liknande sätt som vid bedömning av attributens betydelse, men under en annan tidspunkt. Grupperna hade underlag tillgängligt och det huvudsakliga syftet var inte att ta fram graderingen utan att bedöma ett utkast till gradering. Grupperna kom fram till ett gemensamt beslut och ett förslag på gradering.
Beräkning av brandskyddsindex
Det slutliga brandskyddsindexet framtas genom metoden Simple Additive Weighting. Metoden innebär att skyddsindexet beräknas genom att summera produkten av vektorerna för vikterna (Wi) och graderingarna (Xi) [24].
För att genomföra detta används följande formel [24]:
𝐼𝑛𝑑𝑒𝑥 = ∑ 𝑊𝑛 𝑖𝑋𝑖 [1]
Indexet som beräknas är endast ett mått på hur väl den övergripande målsättningen uppfylls.
Indexet visar inte direkt på brandskyddet gentemot samhällets syn på brandskydd utan ska ses som ett jämförelsetal [24].
Utredning av modellen
Under 2002 genomfördes en utredning av verktyget av en Brandingenjörsstudent vid Lunds tekniska högskola som en del i kursen Problembaserad brandteknisk riskhantering.
Utredningen grundar sig i en jämförelse mellan graderingen av brandskyddet med hjälp av BSV- vård mot en händelseträdsanalys [25].
Analysen genomfördes på fem olika avdelningar vid tre ålderdomshem i Lund.
Beräkningsmetoderna som användes var HAZARD I och Detect-t2 samt handberäkningar. De faktorerna som togs hänsyn till under analysen innefattade tid på dygnet för brands uppkomst, startkälla, personalens inverkan på släckning, detektionssystemets funktion samt stängning av dörr till rummet där brand uppkom. Analysen genomfördes utifrån sannolikhet, tid för evakuering, tid till kritiska förhållanden samt renoveringskostnader [25].
Utredningen resulterade i att brandskyddet erhöll i stort samma gradering vid händelseträdsanalys som vid användning av BSV- vård. Där avvikelse påträffades drogs slutsatsen att en påverkande faktor är att BSV- vård ej tar hänsyn till rummets geometri eller storlek, vilket är faktorer som har avgörande betydelse för personsäkerhet, utrymning och renoveringskostnader [25].
Förankring
BSV- vård och dess grundläggande struktur har applicerats på andra verksamheter. Modellen har omarbetats för att ge möjligheten att värdera skolor och danslokaler på ett liknande sätt. I de två utredningarna poängteras det att metoden inte utgör ett underlag för att bedöma brandskyddets skälighet utan endast ett underlag för att kunna jämföra brandskyddet inom liknande verksamheter. Skulle det framtagna indexet påvisa att verksamheten ligger under nivån för vad som i modellen anses vara ett skäligt brandskydd rekommenderas en grundligare utredning av brandskyddet [26].
3.3.3 BSV- kulturbyggnader
Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader, BSV- k, är en metod för att betygsätta brandskyddet av äldre träbyggnader. Metoden ger ett indexvärde på byggnadens brandskydd som visar om brandskyddet anses acceptabelt eller ej. Denna metod ska kunna användas av någon som inte är sakkunnig i brandrelaterade frågor och erhålla samma resultat som om den sakkunnige utförde inventeringen [27].
BVS- k publicerades ursprungligen som BSIVI, Brandskyddsindex Visby innerstad, ett examensarbete skrivet av Per Wikberg, dåvarande brandingenjörsstudent vid Lunds Tekniska Högskola. Syftet med arbetet var att hitta en metod för att gradera brandskyddet [27].
Syftet och målet med Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader, var att på ett överskådligt och systematiskt sätt kunna förklara skriften att vilken individ som helst skulle kunna arbeta med metoden. Det slutgiltiga målet var att ta fram en publikation att använda som en lättare handbok [27].
Struktur
Antalet komponenter i verktyget är sexton stycken, dessa komponenter är av värde gällande brandskyddet i kulturbyggnader. Framtagandet av graderingen för varje komponent gjordes med hjälp av sakkunniga personer inom ämnet som fick ge enskilda åsikter på ett redan framtaget förslag till gradering. För att sedan under diskussion komma fram till ett slutgiltigt värde för graderingen. Se Figur 3 för modellens strategier [28].
Figur 3: Strategier
Viktning av komponenter
Framtagandet av komponenternas värde gjordes av två referensgrupper, helt skilda från varandra. Grupperna fick i uppgift att gradera varje komponent och även att gradera sambanden mellan de olika nivåerna, exempelvis komponent/strategi. Bedömningen utgick från en skala på 0 till 5, där värdet 0 innebar inget samband och värdet 5 hade en stor
ett gemensamt resultat erhölls, se Bilaga 5. Det slutgiltiga värdet på komponenterna beräknades sedan genom enkel matrismultiplikation [27] [28].
Se Bilaga 6 för slutgiltigt värde för varje komponent och beräkningsunderlaget för hur BSIVI- värdet till sist räknas ut [28].
Nivåindelning
Att finna gränsen mellan accepterat brandskydd mot icke accepterat blev något problematiskt då gränserna till nivåerna togs fram ur relativt få granskade byggnader. Detta medförde en gråzon mellan den godkända nivån och den icke godkända nivån. Se Tabell 3 för de olika nivåerna [27].
Tabell 3: Nivåindelning BSV-K
BSV- k värde Färgmarkering Riskvärdering
BSV ≤ 3 Grön Godkänd nivå
2,7 ≤ BSV < 3 Gul Gråzon
BSV ≤ 2,7 Röd Icke godkänd nivå
Utvärdering
Modellen har applicerats bland annat i Västerås för att få en förståelse av hur brandskyddet ser ut och vilka brister som behöver åtgärdas.
Västerås
I Västerås påbörjades en riskinventering efter en större brand med hjälp av BSV- k, syftet var att kartlägga brandspridningen gällande ett område med kulturbyggnader [27].
Erfarenheterna efter projektet var att brandskyddet i området överblickades snabbt och detaljerat och BSV- k var ett hjälpmedel till detta. Verktyg ansågs kunna vara till stor hjälp för räddningstjänstens organisering gällande insatsplanen [27].
Deltagarna i projektet bedömde metoden som relativt objektiv, där insamlingen av en mängd data inte tar allt för lång tid, däremot bearbetningen tog desto längre tid. I projektet utvecklades blanketter och en beräkningsmodell i programmet Excel för att effektivisera arbetet under projektets gång [27].
Östanbäcken
I Östanbäcken, Härnösand, finns en hel del byggnader att prioritera i kulturvärde, därför har kommunen på initiativ av räddningstjänsten gjort en inventering av brand- och brandspridningsrisken. Där syftet var att kartlägga den aktuella risken för uppkomst av brand och brandspridningen mellan byggnaderna [29].
BSV- k ger en indikation om brandskyddsnivån i respektive byggnad, detta ska ses mer som en indikation än ett exakt värd för brandskyddet. För att behålla och eventuellt höja brandskyddet anses ett samarbete mellan fastighetsägare, räddningstjänst, kommun och de boende i området som väsentligt [29].
Några slutsatser som drogs efter projektet innefattar bland annat att det inte är av största vikt att utföra åtgärder för en ökning av BSV- k värdet. En del komponenter är inte medräknade i BSV- k, till exempel fasadbrandlarm och material i innerväggar. Det är några viktiga parametrar som också behövs för att se helheten, inte bara för att BSV- k värdet ökar betyder det inte att brandsäkerheten ökar [29].
3.3.4 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är en svensk certifieringsform som syftar till att skydda människa och miljö.
Systemet är anpassat för att certifiera byggnader, så väl nya som gamla, inom energi, inomhusklimat samt material. Certifieringsunderlaget är framtaget av forskare samt företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Arbetet med att ta fram systemet startade år 2005 och 27 av Bygga-Bo-Dialogens företag deltog i arbetet [30].
I Sverige har idag cirka 200 byggnader certifierats utifrån miljöbyggnadssystemet. Omkring 30 procent är utförda på befintliga byggnader medan resterande del utgör certifiering av nybyggnationer [31].
Ansvarig för utgivning av certifiering är föreningen Sweden Green Building Council, vilket även är den förening som tar in ansökningar och granskar dem. Föreningen ägs av sina medlemmar och är öppen för samtliga företag och organisationer inom bygg- och fastighetsbranschen. Föreningen och dess medlemmar har ett starkt intresse i att utveckla och påverka hållbarhets- och miljöarbetet inom branschen [30].
Figur 4 visar fem olika steg i processen som krävs för att nå certifiering [32]:
Figur 4: Beskrivning över certifieringsprocessen Registrering
Ansökan
Granskning
Beslut
Certifiering och Verifiering
Struktur
Certifieringsmodellen innefattar certifieringsnivåerna guld, silver, brons och klassad. Guld- nivån är den högsta certifieringsnivån medan nivån klassad utgör en icke godkänd nivå. Det är tre olika strategier, indikatorer, aspekter och områden, som värderas i processen och vägs samman för att slutligen ge byggnaden en certifieringsnivå. De områden som värderas är energi, innemiljö samt material. Tillsammans innefattar de olika områdena sexton olika krav, indikatorer, som ska uppfylla olika kriterier, se Figur 5 [30].
Figur 5: Struktur miljöbyggnad
För en del specifika indikatorer krävs en sakkunnigs utlåtande för genomförandet av bedömning. Detta gäller följande indikatorer: ljudmiljön, ventilationsstandard, fuktsäkerhet och Sanering av farliga ämnen [30].
Nivåer
De fyra nivåerna enligt miljöbyggnad [32]:
Klassad: Byggnaden uppnår ej Miljöbyggnads grundkrav
Brons: Byggnaden uppnår myndighetskrav gällande BBR, Arbetsmiljöverket, strålsäkerhetsmyndigheten, socialstyrelsen etc.
Silver: Byggnaden uppfyller kraven för brons- nivån samt kraven för en högre ambitionsnivå
Guld: Byggnaden uppfyller kraven för silver- nivån samt innefattar högsta möjliga lösningar för tekniken utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Indikator
Sammanlagt i strukturen för miljöbyggnad finns 16 olika indikatorer som granskas, se Tabell 4. Samtliga indikatorer bedöms efter ett antal olika kriterier som är specifika för indikatorn.
Under klassificeringen tas hänsyn till om byggnaden är en lokalbyggnad, flerbostadshus eller småhus, då det ställs olika lagkrav för de olika byggnaderna. För ett exempel på bedömningskriterier för indikatorn Ventilationsstandard för respektive byggnad, se Bilaga 7 [32].
Indikator Aspekt
Område
Byggnad
Tabell 4: Miljöbyggnadens struktur med indikatorer för nyproducerade och befintliga byggnader, aspekter och områden
Nr Indikator Aspekt Område
1 Energianvändning Energianvändning
Energi 2 Värmeeffektbehov
Effektbehov 3 Solvärmelast
4 Energislag Energislag
5 Ljudmiljö Ljudmiljö
Innemiljö 6 Radon
Luftkvalitet 7 Ventilationsstandard
8 Kvävedioxid
9 Fuktsäkerhet Fukt
10 Termiskt klimat vinter
Termiskt klimat 11 Termiskt klimat sommar
12 Dagsljus Dagsljus
13 Legionella Legionella
14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror
Material 15 Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen
16 Sanering av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Betygsverktyg
För att göra en så rättvis bedömning som möjligt finns ett betygsverktyg för respektive tre byggnationer [32]:
nyproduktion
befintliga byggnader
ombyggnation.
Inom verktyget för nyproduktion granskas femton olika indikationer medan det vid granskning av befintliga byggnader endast tas hänsyn till fjorton indikatorer. Ombyggnation faller in under nybyggnation, där även komplettering på indikatornivå sker beroende på ombyggnationens omfattning. Beroende på byggnadens befintliga utformning och dess uppförande bedöms kraven utifrån lagstiftning [32].
Betygsaggregering
För att väga samman de olika indikatorernas klassning till en gemensam klassning för hela byggnaden används en metod som kallas betygsaggregering. De fyra stegen för att nå fram till den slutgiltiga graderingen ser ut som följer [32]:
Indikatorbetyg: Lägsta rumsbetyg avgör. Detta kan höjas ett steg om minst hälften av den bedömda arean har högre betyg.
Aspektbetyg: Lägst indikatorbetyg avgör.
Områdesbetyg: Lägst aspektbetyg avgör, men detta kan höjas ett steg om minst hälften av aspektbetygen är högre.
Byggnadsbetyg: Lägsta områdesbetyg avgör.
Figur 6 nedan visar hur betygsaggregeringen går till beroende på vilken nivå de olika strategierna, indikator, aspekter och området har fått [32].
Indikatorer Aspekter Områden Byggnad
Energianvändning Guld Energi Guld
Energi Guld
Silver
Värmeeffektbehov Guld
Effektbehov Silver
Solvärmelast Silver
Energislag Guld Energislag Guld
Innemiljö Silver
Ljudmiljö Silver Ljudkvalitet Silver
Radonhalt Silver
Luftkvalitet Silver Ventilationsstandard Silver
Kvävedioxid Guld
Fuktsäkerhet Brons Fukt Brons
Termiskt klimat vinter Guld
Termiskt klimat Guld Termiskt klimat sommar Guld
Dagsljus Silver Dagsljus Silver
Legionella Guld Legionella Guld
Dokumentation Silver Dokumentation Silver
Material Guld Utfasning av farliga ämnen Guld Utfasning Guld
Figur 6: Exempel över betygsaggregering
En del indikatorer bedöms på rumsnivå, vilket innebär att den totala arean av rummen summeras för varje nivå och därefter bedöms indikatorns nivå för hela byggnaden. Vid framtagande av aspektbetyg sker bedömningen utifrån det lägsta indikatorbetyget.
Exempelvis får aspekten Luftkvalitet betyget silver även om en av dess underliggande indikatorer fått betyget guld [32].
Vid bedömningen av områdesbetyg är det sämsta aspektbetyget avgörande. Områdesbetyget kan höjas ett steg om mer än hälften av aspektbetygen är högre. Innemiljöns sämsta aspektbetyg är brons, områdesbetyget har bedömts till Silver eftersom mer än hälften av aspektbetygen är högre än brons. Det sista steget i processen är att ta fram det slutgiltiga betyget för byggnaden. Byggnadsbetyget bestäms av det sämsta områdesbetyget. Se Figur 6 för exempel över betygsaggregeringen [32].
3.3.5 Norm Hotellcertifiering
Norm Hotellcertifiering är en modell för certifiering av brandskyddet inom hotellverksamheter. Certifieringen syftar att visa verksamhetens vilja om att hotellgästen ska ha en säker vistelse, samt att underlätta kontakt med räddningstjänst vid tillsyner [33].
