Hur ser relationen mellan tvång och undervisning ut?

Antagande: Jag antar att en del av våra lärarstudenter kommer att känna frustration över att återuppta studier i matematik på grund av att kursen är obligatorisk.

I analysen av samtliga svar på den första öppna frågan: Hur reagerade du när du fick veta att Matematik från början är en obligatorisk kurs för förskollärare/fritidspedagoger och lärare som studerar mot grundskolans tidigare år? kan jag urskilja fyra huvudreaktioner. Jag tydliggör med ett exempel per reaktion:

− Varken negativt eller positivt (8 procent)- Inget speciellt, hade nämligen tänkt läsa

matematik i alla fall. (Kod nr 1)

− Enbart negativt (27 procent) - Blev förskräckt, matte är inget favoritämne. Dessutom togs

15 hp bort som valbara sidoämnen. (Kod nr 31)

− Enbart positivt (42 procent) - Jag tyckte att det bara var positivt. Tycker själv att matte är

roligt, men vet inte om jag hade valt det om det inte hade varit obligatoriskt. Så för min del är det bara positivt. (Kod nr 20)

− Både negativt och positivt (25 procent) - Blev orolig, då min egen inställning till matte är

att det är svårt. Nu är jag dock väldigt glad att det är obligatoriskt. (Kod nr 7)

Man kan tolka detta resultat på två sätt. Antingen finns det övervägande positiva reaktioner, 42 procent eller övervägande negativa reaktioner, 52 procent. I den sista tolkningen läses två kategorier ihop (enbart negativt och både negativt och positivt). Det finns argument för att göra på det viset eftersom samtliga reaktioner i kategorin både negativt och positivt inleds med en tydlig negativ reaktion. Jag återger några exempel för att tydliggöra den starka negativa reaktionen:

− Fick panik. Efter ett tag smälte jag det. Blev dock lite irriterad över att vi fick mindre tid till våra sidoämnen då det är där jag får inrikta mig. Men i det stora hela tror jag att det är bra att vi måste läsa matte då utbildningen saknar det helt annars. (Kod nr 30, min kursivering)

− Eftersom matte inte är mitt favoritämne och aldrig har varit det så tyckte jag inte det var roligt. Dock vet jag att det är viktigt att jag som lärare behärskar matematiken och förmodligen är det bra för mig att vara tvungen att läsa det. (Kod nr 29, min kursivering)

− Först blev jag lite chockad eftersom mina matematikkunskaper inte är något vidare. De jag har

pratat med som har läst kursen säger att den har varit bra och nyttig så jag hoppas på det bästa och att jag återigen ska tycka matte är kul. (Kod nr 27, min kursivering)

Två grupper; den grupp av studenter som har reagerat negativt på samtliga öppna

frågeställningar i enkäten och den grupp av studenter som har reagerat positivt, kan ses som motpoler i det kvalitativa materialet. Denna uppdelning ger en översikt av de negativa, respektive positiva reaktioner, uppfattningar och förhållningssätt som kan finnas hos

lärarstuderande som tvingats återuppta studier i matematik i vuxen ålder. Samtliga studenter har svarat på de tre första öppna frågorna, men de flesta studenter har inte skrivit några övriga kommentarer, bortfall 67 st. De fyra öppna frågeställningar där studenterna har möjlighet att svara genom att skriva med egna ord är följande:

1. Hur reagerade du när du fick veta att Matematik från början är en obligatorisk kurs för förskollärare/fritidspedagoger och lärare som studerar mot grundskolans tidigare år? (nr14) 2. Hur känner du inför att du förväntas kunna undervisa i matematik? (nr 28)

3. Vad förknippar du med matematik? (nr 32) 4. Övrig kommentar (nr 35)

Hos 85 studenter har funnit jag funnit 10 negativa studentprofiler och 17 positiva

studentprofiler. Av de 10 negativa studentprofilerna har 7 uppgett att de hade stora problem med matematiken i grundskolan, 9 hade stora problem i gymnasiet och av de fyra som har gått på komvux uppger samtliga att de hade stora problem (se bilaga 5).

Här redovisas fem negativa studentprofilers reaktioner samt uppfattningar och

förhållningssätt, svaren följer frågorna rangordning ovan. Jag inleder med en kort presentation av lärarstudenten:

Kvinna, mellan 23-30 år, har arbetat mer än tre år inom barnomsorg, skola och i vården före sina studier, läser till grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer i att matematiken aldrig fångat henne intellektuellt samt att hon har haft stora problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Jag var inte så positivt inställd till det. Framförallt för att jag planerat att tillgodoräkna mig tidigare kursen och nu var jag tvungen att ta studielån och läsa en termin till. Jag har inte positiva erfarenheter från matten i skolan och känner mig ganska nervös inför hur den här kursen ska gå. 2. Nu innan kursen har startat kan jag inte se mig själv undervisa i matematik, men jag hoppas att kursen, framförallt ska ge mig ett bättre självförtroende i matte, så att jag kommer att kunna undervisa i det. 3. Ångest! Att inte kunna resonera, utan att det finns rätt eller fel. Jag blockerar mig lätt när jag ska räkna ut saker, har bestämt mig att jag inte kan. För mig är matematik nästan bara någonting negativt, förutom när jag har suttit på tentor och funderat och faktiskt förstått! Då har jag känt mig duktig. (Kod nr 15)

Kvinna, mellan 20-22 år, har inte arbetat före sina studier, läser till fritidspedagog och

grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer absolut i att matematiken aldrig fångat henne intellektuellt, men menar att hon inte har haft några problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Jag blev besviken eftersom jag inte vill jobba med matte. Mina ämnen är drama och musik och jag hade velat ha alla mina sidoämnen åt det hållet så det pajade ganska mycket i min planering att jag blev tvingad att läsa matte. 2. Jobbigt eftersom jag själv tycker det är svårt. 3. Svårt, koncentration, att vara smart. (Kod nr 17)

Kvinna, mellan 23-30 år, har arbetat mindre än ett år inom barnomsorg, på callcenter och med städning före sina studier, läser till förskollärare och grundskolelärare för de tidigare åren,

instämmer absolut i att matematiken aldrig fångat henne intellektuellt, men menar att hon aldrig har haft problem med matematiken i skolan.

− 1. Negativt och upplevde det som en stressfaktor. Jag hade redan läst mina sidoämnen sedan tidigare och får därför läsa denna kurs på halvfart samtidigt som min huvudämneskurs. Jag upplevde det som orättvist att vuxna människor inte får välja sidoämnen helt fritt. Jag upplever att jag själv har svårt för matte och därför reagerade jag så. Det kändes bättre nu när jag började. 2. Splittrad. Vill förmedla lust och glädje inför matte men känner det tyvärr inte själv. Tycker det är mycket viktigt med matte. 3. Mattebok, förklaringar från lärare som man tror att man förstår men sedan inte när man ska lösa ett problem. Prov (ångest). Eget arbete utan någon diskussion. (Kod nr 37)

Kvinna, mellan 31-35 år, har arbetat mer än tre år inom vården före sina studier, läser till

förskollärare och grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer absolut i att matematiken aldrig fångat henne intellektuellt samt att hon har haft stora problem med matematiken i grundskolan.

− Jag blev rädd. Har haft ett mycket dåligt förhållande till matte tyvärr. Om jag vetat att matten var obligatorisk när jag sökte lärarutbildningen 2005 hade jag nog övervägt annan utbildning. 2. Problematiskt, då jag i dagsläget känner mig mycket osäker. 3. Matteboken, läraren, komplicerat logiskt tänkande. (Kod nr 50)

Kvinna, äldre än 35 år, har arbetat mer än tre år inom vården före sina studier, läser till förskollärare och grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer i att matematiken aldrig fångat henne

intellektuellt samt att hon har haft stora problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Panik! Matematik är det ämne som jag fick kämpa mest med i skolan. Men det känns redan bättre, man måste tänka positivt. Synd att man tar det som obligatoriskt på sidoämnena, jag anser att jag sökte in på denna utbildning med ”otvång” att läsa matte sedan ändras

premisserna mitt i utbildningen. Får det lov att gå till så här? 2. Synd, jag anser att de som brinner för ämnet är säkert bättre på det. 3. Tal, svåra uträkningar, att inte förstå dåliga förklaringar, tråkigt, känner inte alls för ämnet. (Kod nr 72)

Av de 17 positiva studentprofiler har 15 uppgett att de inte hade stora problem i grundskolan, 9 hade inte stora problem med matematiken på gymnasiet och av de 7 som har gått på

Här redovisas fem positiva studentprofilers reaktioner samt uppfattningar och förhållningssätt: Kvinna, mellan 23-30 år, har arbetat mer än tre år inom vården före sina studier, läser till

förskollärare och grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer i att matematiken aldrig har fångat henne intellektuellt, men menar att hon inte har haft stora problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Jag tycker att det är väldigt bra, då matematik (och svenska) är två grundläggande ämnen som eleverna i de lägre åldrarna ska lära sig. Därför är det viktigt (om inte viktigast) att lärare som undervisar de yngre barnen/eleverna är väl medvetna om en pedagogik/didaktik som främjar lusten att lära matematik. Så för mig är det självklart att lärare ska ha kunskap om hur man lär små elever sina första matematiska kunskaper! 2. Jag ser det som en utmaning och tycker det ska bli roligt trots att mina egna erfarenheter inte är så goda. Det finns idag en många olika matematiska material att arbeta efter och kring. Det ser jag framemot. 3. Vardagssituationer, mäta, väga, räkna, ställa upp tal, antal, den, antal, siffror, nummer, räknesätt. (Kod nr 11)

Kvinna, mellan 23-30 år, har inte arbetat före sina studier, läser till grundskolelärare för de tidigare åren, anser att matematiken har fångat henne intellektuellt och att hon aldrig har haft problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Jag tycker att det verkar vettigt, vi måste kunna för att kunna undervisa barn och hjälpa dem. 2. Känns bra, behöver öva upp olika sätt att förklara på bara. 3. Glädje, fantasi, lek och praktik. 4. Matematiken använder man hela tiden på ett eller annat sätt. (Kod nr 41)

Kvinna, mellan 31-35 år, har arbetat mer än tre år före sina studier, läser till förskollärare, har inte svarat på frågan om matematiken har fångat henne intellektuellt, men uppger att hon inte har haft stora problem med matematiken i skolan.

− 1. Positivt, det behövs ta in matematik från början, redan från förskolan. 2. Roligt! Jag vill gärna försöka ta in matematiken mer i vardagen på förskolan, som en naturlig del, som t.ex. en sång. 3. I min yrkesroll så ser jag det som att öka förståelse över matematiken. Vardagen ska tas tillvara på. Köttbullar, skorna i hallen, pussel m.m. (Kod nr 47)

Kvinna, över 35 år, har arbetat mer än tre år inom restaurangbranschen före sina studier, läser till förskollärare och grundskolelärare för de tidigare åren, anser att matematiken har fångat henne intellektuellt och att hon inte har haft stora problem med matematiken i grundskolan.

− 1. Jag tycker att det är jättebra för allihopa – lärarna och barnen (eleverna). När man

undervisar i Gt får man undervisa, oftast, i samtliga ämnen. Det är väldigt sällan som det finns en speciell mattelärare till de yngre barnen och matten är ett av kärnämnena. Matematiken är en stor del i våra liv. 2. Jag ser med stor glädje framemot det och vill ”slå hål” på myten om att matte är tråkigt. Det ska bli spännande att utmana och ta del av barnens ”mattetänkande”. 3. För mig är matte ett sätt att strukturera tillvaron – med eller utan siffror. 4. Matte är

spännande, kul och en ständig utmaning för ens tänkande. (Kod nr 66)

Kvinna, över 35 år, har arbetat mer än tre år inom skola före sina studier, läser till fritidspedagog och grundskolelärare för de tidigare åren, instämmer i att matematiken aldrig har fångat henne

intellektuellt och har ingen uppfattning om hon har upplevt matematiken som problematisk i grundskolan.

− 1. Tycker att det är bra eftersom det är viktigt att jag som lärare för de lägre skolåren verkligen

kan lära ut matematik på ett bra sätt. Lika viktigt som om jag ska lära barnen läsa och skriva. Detta tycker jag trots att jag själv personligen är mer intresserad av estetiska ämnen och svenska. 2. Tycker det ska bli spännande. Jag tror att jag kan ha tålamod och förståelse för de som har svårt för matematik. 3. Problemlösningar, uträkningar. (Kod nr 70)

Studenterna är tvungna att gå kursen för att få ut sin lärarexamen och oavsett om detta tvång resulterar i en motivation för kursen eller ett motstånd mot kursen är det intressant att försöka finna orsakerna till deras reaktioner. I ett och samma svar på frågan om hur man reagerade inför det obligatoriska kravet på kusen finns starka faktorer som indikerar motstånd, men som nästan i samma andetag övergår till en sorts motivation för att lära matematik. Det är 15 studenter som har uttryckt sig på det viset. Här redovisas fem exempel:

Hur reagerade du när du fick veta att Matematik från början är en obligatorisk kurs för förskollärare/fritidspedagoger och lärare som studerar mot grundskolans tidigare år?

− Jag blev först förvånad, sedan irriterad och nervös. När det lagt sig och jag satt mig in i debatten kring matematik i skolan idag förstod jag mer vitsen av det. Då kunde jag även acceptera att jag måste försöka en gång till. (Kod nr 23)

− Först var ens reaktion att HJÄLP! Obligatorisk matematik! Och man har hela tiden fram tills nu fått höra från andra hur hemskt svår matten är! Och då tas ens egna uppfattningar om matematiken inte bort. Men nu tycker jag att det ska bli kul, man är ju faktiskt här för att lära sig. Jag tycker att det är bra att matematiken blivit obligatorisk för som lärare måste man kunna lära ut och själv förstå och kursen är en bra bit på vägen. (Kod nr 24)

− Först reagerade jag negativt. Varför ska det vara nödvändigt? Men efter att ha funderat lite ändrade jag åsikt. Matematik finns ju överallt, så nu tycker jag bara att det är bra att kursen är obligatorisk. (Kod nr 34)

− Jag blev sur, missnöjd, hade gärna velat ha ett annat sidoämne istället. Kände mig ”överkörd” men sedan såg jag det positiva i det. (Kod nr 53)

− Först blev jag irriterad, det kändes som om att jag blivit lurad på ett sidoämne. Men vid närmare eftertanke är det förmodligen bra. Jag hoppas bara att det kommer vara lika mycket riktat mot förskolan som till grundskolan. Kan vara svårt att förstå att jag inte kan bli

förskollärare om jag inte tar denna kurs. När jag sökte och kom in fanns inte matten med, det är aldrig bra att arbeta under tvång. (Kod nr 73)

Denna öppna fråga möjliggör ytterligare en analys av sambandet mellan motstånd och

motivation för att lära matematik. Vid en noggrann genomläsning av studenternas svar på den första frågan har jag kunnat ställa upp tre kategorier av faktorer som uttrycker orsakerna till motstånd, motivation och undervisning.

Skolmatematik

frekvens 128 ord

t.ex. räknesätt, formler,eget tyst arbete, ekvationer

Arbete och privatliv

frekvens 75 ord

t.ex. räkningar, kostnader, vardagen, tid, planering

Framtida undervisning

frekvens 28 ord

t.ex. duka med barn, taluppfattning,sortera,lek/spel

Vad förknippar du med matematik?

Faktorer som uttrycker orsaken till motstånd som sedan övergår i motivation: behov av breddad kompetens, matematiksvårigheter, matematikängslan, anse sig vara kompetent, egen planering av sin utbildning, mindre tid till sidoämnen, utmaning, förhoppning om ändrad uppfattning av matematik, lika krav för alla studerande.

Faktorer som beskriver orsaken till motstånd: ekonomiska synpunkter, arbetsinsats, egen planering av sin utbildning, matematiksvårigheter, matematikängslan, anse sig vara kompetent, ointresse, mindre tid till sidoämnen, tvång.

Faktorer som beskriver orsaker till motivation: matematikintresse, matematikglädje, breddad kompetens, egen planering av sin utbildning, matematiksvårigheter, matematikängslan, utmaning, förhoppning om en förändrad uppfattning av matematik.

6.3 HUR SER RELATIONEN UT MELLAN AFFEKTIVA FAKTORER OCH