Hur ser relationen ut mellan affektiva faktorer och kognition?

Antagande: Jag antar att våra lärarstudenters personliga erfarenheter av

matematikundervisning i skolan har färgat deras uppfattningar, förhållningssätt och känslor till matematik och matematikundervisning.

Jag har valt att dela in resultaten från Vad förknippar du med matematik? i tre kategorier, ord som hör ihop med skolmatematik, ord som hör ihop med arbetsrelaterad matematik eller matematik i privatlivet och slutligen ord som hör ihop med den lärargärning man tänker sig, sin framtida undervisning (se Figur 4).

•

Figur 4. Vad förknippar du med matematik? Fråga nr 32.

Kategorin ”skolmatematik” har den största frekvensen av ord. Sedan kommer ord som relaterar till arbete och privatliv och sist ord som hänger samman med studenternas framtida undervisning. Ur samma frågeställning har jag också försökt utläsa de känslor som förknippas med matematik (se bilaga 7). Det visar sig att negativa känslor uttrycks tre gånger oftare än positiva, 33 gånger i förhållande till 11 gånger. Exempel på negativa känslouttryck är: svårt, förstår inte, ångest, svårigheter, problem, ett nödvändigt ont, jobbigt, press, sitta tyst, mentala spärrar, ”känna mig dum”-känsla, tråkigt, inte förstå förklaringar, en mur man inte kommer

över. De positiva känslouttrycken som förekommer är t.ex. följande: roligt, aha-upplevelser, klurigt, förståelse och jätteintressant. De känslor som uttrycks, oavsett om de är negativa eller positiva uttrycks i en skolmatematisk kontext.

Samtliga studenter, utom en, har fullföljt grundskolan. Alla har fått betyg i matematik i årskurs 9 (se tabell 1). Alla har läst gymnasiets kurs Matematik A på gymnasieskolan eller på komvux (se tabell 2).

Betyg åk 9 G VG MVG 1 2 3 4 5 A-

Frekvens 21 10 2 0 8 27 11 5 1

Tabell 1. Vilket betyg var ditt avgångsbetyg för årskurs 9?(N=85)

Gymnasiekurser Ma A Ma B Ma C Ma D

Frekvens 85 57 22 4

Tabell 2. Vilka matematikkurser har du genomfört på gymnasiet? (N=85)

På grundskolenivå menar majoriteten, 58 procent, att de inte har haft stora problem med matematiken i grundskolan, jämfört med 34 procent som uppger att de haft stora problem i grundskolan. På gymnasienivå är skillnaderna inte lika stora: 38 procent av lärarstudenterna uppger att de har haft stora problem med matematiken; jämfört med 34 procent som uppger att de inte har haft stora problem med matematiken. Av dem som har gått på komvux uppger en stor majoritet, 64 procent, att de inte har haft stora problem med matematiken, jämfört med 25 procent som menar att de har haft stora problem med matematiken (se tabell 3).

Matematikerfarenheter mätta med Likertskala

Instämmer

absolut Instämmer Har ingen uppfattning Instämmer inte Instämmer absolut inte Stora problem i grundskolan. (N=85) 8 21 7 30 19 Stora problem på gymnasiet (N=85) 10 22 10 20 9 Stora problem på komvux (N=44) 3 9 4 18 10

Tabell 3. Har du haft stora problem med matematiken i grundskolan, gymnasiet och/eller på komvux?

På frågan om de anser sig kunna vara en resurs i matematikstudierna för andra medstuderande på kursen Matematik från början är det endast 1 student som säger absolut ja, medan 23 procent instämmer. Det är ca en fjärdedel som anser sig kunna vara en matematikresurs under kursens gång. Hälften svarar att de inte har någon uppfattning och 28 procent anser sig inte vara kompetenta.

Hur känner de inför att de kanske förväntas undervisa i matematik? I analysen av denna öppna fråga har jag först och främst plockat ut reaktioner som tyder på en positiv inställning kontra en negativ inställning. Men det finns ett gränsområde där många ger uttryck för en resonerade inställning och beskriver sina tillkortakommanden, men hoppas att kursen ska ge kunskap och kompetens. Det är en övervägande majoritet som anser sig ha positiva känslor inför att

undervisa i matematik, 52 procent, medan 25 procent har negativa känslor inför det

kommande mötet med matematiken i undervisningen. 20 procent är ambivalenta, tre studenter har inte besvarat frågan.

Här följer fem exempel på positiva känsloyttringar inför att undervisa i matematik:

− Jag ser det som en utmaning och tycker det ska bli roligt trots att mina egna erfarenheter inte är så goda. Det finns i dag många olika matematiska material att arbeta efter och kring. Det ser jag framemot. (Kod nr 11)

− Det känns relativt tryggt så länge det är för de yngre åldrarna. Matte finns att hitta överallt, även på mina idrottslektioner. Jag skulle dock inte känna mig så bekväm med att undervisa t.ex. högstadie/gymnasielever. (Kod nr 18)

− Det känns helt ok då jag anser att matematiken handlar om mycket lek på förskolan. Jag tror att man kan få in matte på ett roligt och lekfullt sätt i förskolan. (Kod nr 21)

− Det känns bra, mycket kul att se när ”polletten” faller ner hos eleverna. Känns utmanande och jag ser fram emot det. (Kod nr 25)

− Positivt. Det är oerhört viktigt med bra utbildade lärare i grundskolan. Det är i förskolan och vidare i grundskolans tidigare år som barnens intresse och logiska tänkande för matematiken väcks. (Kod nr 48)

Här följer fem exempel på negativa känsloyttringar inför att undervisa i matematik:

− Känner mig inte motiverad. Har aldrig tyckt matte var roligt och det smittar nog av sig till elever… (Kod nr 5)

− Jag känner mig inte speciellt varm i kläderna för att kunna undervisa i matte. Det känns som att det är ett ämne som man behöver stöd från andra lärare, inte för att matte är svårt utan mest för att inte lära ut fel. (Kod nr 20)

− Väldigt osäker eftersom att jag tycker matematik är oerhört kämpigt. Men hoppas på det bästa och att jag med hjälp av gruppen ska inhämta nya kunskaper. (Kod nr 27)

− Förvirrad!! Panik över att inte kunna förklara för mina elever på ett bra sätt. (Kod nr 31) − Jag tycker det är en självklarhet att kunna undervisa i matematik. Dock är det något som oroar

mig, eftersom jag känner att jag inte har en aning om ämnet. Jag har undvikit matte så länge.

Flertalet som uttryckt sig i positiva ordalag ger även uttryck för en vilja förändra matematikundervisningen. Jag har valt att citera följande:

− Jag hoppas att jag kommer att kunna erbjuda en rolig matematik med mer anknytning i ett sammanhang och en bredare inriktning. (Kod nr 79)

− Jag ser med stor glädje framemot det och vill ”slå hål” på myten om att matte är tråkigt. Det ska bli spännande att utmana och ta del av barnens ”mattetänkande”. (Kod nr 66)

− Bara positivt. Hoppas bara att denna kurs ger mig förutsättningar att föra en positiv anda till mina elevers matematiktankar. Jag vill se en annan undervisning än vad jag är van vid från min egen skolgång och vft, när jag är färdig. (Kod nr 64)

− Känner att det ska bli riktigt roligt att undervisa i matematik. Och att få nya perspektiv på hur matematiken lärs ut och inte enbart som det var när jag gick i första klass. Med hjälp av stenciler, böcker och ett evigt tävlande om flest guldstjärnor och flest slutförda böcker. (Kod

nr 49)

−

Jag ser det som en utmaning att undervisa på ett mycket kreativt och annorlunda sätt än vad

jag själv har blivit utsatt för i skolan. Det verkar spännande, jag vill fokusera på den

individuella processen och ge var och en den tid de behöver att själva komma på en lösning. VIKTIGT: att se de olika vägarna och att förstå andras sätt att tänka, att stärka varje barns självförtroende genom att uppmuntra barnet i sitt sätt att tänka. (Kod nr 53)

Av den femtedel som känner sig ambivalent och som varken kan räknas till de positiva eller de negativa har jag valt att citera följande fem exempel:

− Blandade känslor, dels oerhört spännande och utmanade. Samtidigt är jag rädd att jag inte skall kunna fixa det rent praktiskt att ledsaga barnen i deras matematikförståelse. (Kod nr 68)

− Inte mitt bästa ämne direkt, ingen favorit heller men hoppas kunna ändra på min inställning. Är bra på nästan alla ämnen utom matematik. (Kod nr 33)

−

Splittrad. Vill förmedla lust och glädje inför matte men känner det tyvärr inte själv. Tycker det

är mycket viktigt med matte. (Kod nr 37)

− Jag vill lära mig att förstå och se sambanden. Det är det jag tycker är svårt. Men om jag lyckas med det ska det bli kul att undervisa i matematik. (Kod nr 24)

− Jag hoppas denna kurs kommer att ge mig det självförtroendet som jag vill ha i min framtida yrkesroll. Nu har jag inte det självförtroendet. (Kod nr 12)

In document LÄRARSTUDENTERS MOTIVATION FÖR OCH MOTSTÅND MOT ÖKADE KRAV PÅ MATEMATIKKOMPETENS (Page 41-45)