6. Studiens resultat
6.4 Att känna sig kompetent i matematik
Antagande: Jag antar att det inte nödvändigtvis finns ett samband mellan negativa erfarenheter av skolmatematik och att känna sig kompetent med vardagens matematik. Jag har valt att undersöka lärarstudenternas användande av matematik i sitt yrkesliv och sitt privatliv och om de har haft problem med den matematik de stött på? Eftersom ca 73 procent har arbetslivserfarenhet från mer än ett åroch ca 12 procent har erfarenhet av minst ett år är följande siffror intressanta ur den aspekten att så många har yrkesarbetat innan sina studier på lärarutbildningen. Totalt har 73 studenter av 85 erfarenhet från arbetslivet. I de resterande uppgifterna är svaren baserade på 85 lärarstudenter (se tabell 4). Om man väljer att räkna ihop de två första kategorierna i Likertskalan (instämmer absolut och instämmer) och jämför de med de två sista (instämmer inte och instämmer absolut inte) använder majoriteten mycket matematik i sitt arbetsliv, sitt privatliv och i sitt konsumerande/shoppande samtidigt som de upplever att de inte har några problem med den matematik de möter i arbete, vardag och konsumtion.
55 procent använder mycket matematik i sitt arbete och 69 procent uppger att de inte har problem med den matematik de möter i sitt arbete. 65 procent använder mycket matematik i sitt privatliv och 84 procent uppger att de inte har problem med matematik i privatlivet. 85 procent använder mycket matematik när de shoppar eller handlar och 92 procent uppger att de inte har några bekymmer med den matematik de möter som konsumenter. 25 procent uppger att de inte använder matematik i sitt arbete och 11 procent uppger att de har problem med matematiken i sitt yrkesliv. 16 procent har ingen uppfattning i frågan. 19 procent uppger att de inte instämmer i frågan om de använder mycket matematik i sitt privatliv och 12 procent när de konsumerar eller shoppar. 16 procent har problem med matematik i sitt privatliv men endast 0,4 procent har problem med matematik som konsument. 0,4procent respektive 0,5 procent har ingen uppfattning i frågan om matematiska problem i privatlivet respektive som konsument (se tabell 4).
Likertskala Instämmer
absolut Instämmer Har ingen uppfattning Instämmer inte Instämmer absolut inte Jag använder
mycket matematik i mitt arbete.
4 36 12 19 2
Jag hade inga problem med matematiken i mitt arbete. 14 36 15 7 2 Jag använder mycket matematik i mitt privatliv 11 44 14 15 4
Jag hade inga problem med matematiken i mitt privatliv. 30 41 10 10 3 Jag använder mycket matematik när jag konsumerar/shoppar. 14 58 3 10 0
Jag hade inga problem med matematiken när jag konsumerar/shoppar.
30 48 4 3 0
Tabell 4. Använder du mycket matematik i ditt arbete, ditt privatliv och ditt konsumerande/shoppande och har
du stora problem med matematiken som du finner där?
Jag undersöker också lärarstudenternas kompetens utifrån vilka matematikområden de känner sig kompetenta i. 88 procent anser sig kompetenta inom addition, subtraktion, division och multiplikation. 67 procent anser sig kompetenta med procentberäkningar, 42 procent anser sig kompetenta med att läsa tabeller och diagram och en lika stor andel anser sig kompetenta med area och volymberäkningar. 39 procent behärskar enheter och slutligen behärskar 27 procent ekvationer (se diagram 5). Resultaten innebär att med undantag för de fyra räknesätten och procentberäkningar anser sig majoriteten av lärarstudenterna inte kompetenta i grundläggande matematiska operationer som rör area, volym, enheter, tabeller, diagram och ekvationer. Områden i
matematik
De fyra räknesätten
Procent Area/volym Tabeller/diagram Enheter Ekvationer
Frekvens 75 57 36 36 33 23
Tabell 5. Inom vilka områden i matematik anser sig lärarstudenterna vara kompetenta
I den öppna fråga som avslutade enkäten fick studenterna skriva övriga kommentarer. Jag har plockat ut några svar som jag tycker hör hemma under rubriken att känna sig kompetent i vardagen.
− Alla ovanstående frågor är beroende på om miniräknare får användas. Om den får användas så har jag inga större problem. (Kod nr 6)
− Matematiken använder man hela tiden på ett eller annat sätt. (Kod nr 41) − Hela vardagslivet innehåller matte. (Kod nr 51)
− Har aldrig haft problem med matten i vardagen. (Kod nr 51)
− Jag har inga problem att använda matematik i de vardagssituationer som den behövs i. Jag har lätt för att förstå och omvandla enheter. Däremot blir jag låst i mitt tankesätt om jag förväntas räkna ut ett mattetal som verkar komplicerat. (Kod nr 79)
Vid en jämförelse mellan det vardagsmatematiska testet och det skolmatematiska kan man inte utläsa någon större skillnad. Medelvärdet för båda testen ligger på 6 poäng.
Lärarstudenterna klarade testerna lika bra.
För att ytterligare undersöka skillnaderna mellan testerna kan man analysera svarsfrekvensen för varje fråga (se bilaga 8). Vilka frågor fick flest rätt/fel svar och kan man utläsa någon annan information ur det resultatet? I det vardagsmatematiska testet fanns det tre frågor som 90 procent hade svarat rätt på. De frågorna handlade om att uppskatta hur mycket ett nyfött barn väger (fråga 5), ange hur stor del av priset som utgjorde prutmån vid köp av en begagnad moped (fråga 6) samt tider, klockslag och dagar för öppethållande (fråga 9). De frågor som de flesta svarade fel på hade en svarsfrekvens på ca 33 procent rätt svar. De handlade om
förståelse för procentbegreppet vid en jämförelse mellan hur många kvinnor/män som röker på sin arbetsplats (fråga 1), att uppge hur mycket en person ska betala när man delar på notan (fråga 2) samt att uppskatta ett område i kvadratkilometer utifrån en karta (fråga 10). I det skolmatematiska testet kan man se liknande resultat. Två frågor hade en svarsfrekvens på över 90 procent rätt svar. De handlade om att addera två tresiffriga tal (fråga 3) och om att ta reda på hur många sidor man har kvar att läsa i en bok genom att subtrahera (fråga 4). Den fråga som de flesta hade fel på behandlade bråk (fråga 2). Studenterna skulle ringa in bråk som var större än tre fjärdedelar och mindre än 1. Här svarade ca 63 procent fel. Dessa resultat stämmer väl överens med de områden i matematik där studenterna uppgav sig vara kompetenta eller brista i kompetens.