Huvud tolkning

Denna huvudtolkning bör vara på en högre abstraktsnivå där jag måste hitta dolda åsikter och för att göra detta använder jag min egen förförståelse för fenomenet som utvecklats under studiens gång samt tidigare forskning för denna studie. Ödman (2017, s.63) hävdar att en forskares tolkningar ofta är ännu mer abstrakta och också mer komplexa än berättelsen. De bygger ofta på ett mer komplett material och är i allmänhet bättre formulerade. Forskare är medveten om att samma verklighet kan ses från olika aspekter och att det finns en gräns mellan verklighet och tolkningar.

33

7.3.1 Känsla av diskriminering och fördom

Resultatet visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Flera deltagare lägger stor vikt vid etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, där de säger att det inte finns något annat som kan förklara hur vissa människor får möjlighet att visa sin kunskap för arbetsgivare genom praktik eller chansen att komma till intervjun, men andra får det inte dem möjligheter. De fortsätter att det alltid finns fördomar mot afrikaner och människor fortsätter med samma idéer om afrikaner att dem bara kan göra fysiskt arbete. Alla deltagare lärde sig svenska språket på SFI eller på universitetet, vilket kunde ha gett dem möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Dessutom var några av deltagarna tvungna att komplettera sina studier från hemlandet eftersom deras tidigare utbildning och yrkeserfarenhet inte räknas i Sverige. Trots att de fick dessa kompletteringar fick majoriteten av deltagarna fortfarande inte ett jobb som matchade deras utbildning, även om vissa hade turen att få ett jobb som matchade deras utbildning, finns det en upplevelse av etniskt diskriminering och fördomar mot afrikaner på den svenska arbetsmarknaden. Precis som tidigare forskning och teorier har visat ( Broomé m.fl. 1996, Helgesson 2000, Molina & de los Reyes 2005) att många sorteras bort på grund av utländskt namn eller hudfärg och den negativa bild man har av utrikesfödda från Afrika kopplas automatiskt till att människan är lågutbildad som bara var arbetskraft under arbetskraftinvandringen, d.v.s. att hen inte är bättre än så.

Flera deltagare säger att arbetsgivare ställer krav på social kompetens för att få ett jobb som motsvarar deras utbildning. Social kompetens handlar om en individs förmåga eller kompetens att interagera med andra individer. Det vill säga att individen måste kunna fungera i olika situationer och olika grupper. Man kan utveckla sin sociala kompetens genom kunskap och genom att vara medveten om sitt beteende. Det går att konstatera att det som gör det svårare för vissa människor att få ett kvalificerat jobb kan tolkas som diskriminering eftersom deltagarna har en utbildning som motsvarar en svensk utbildning och detta leder inte ens till praktiken. Deltagarna har kunskap och erfarenhet från hemlandet och detta kan utvecklas genom att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Helgessons 2000 studie visar att en del arbetsgivare inte kallar personer med utländska namn till anställningsintervjuer och att kraven på social kompetens ökar, men författaren anser att dessa brister finns hos många svenskar och författaren anser därför att man inte kan knyta social kompetens till etnicitet.

7.3.2 Sociala kontakter

Denna studie identifierade brister på ett socialt nätverk som ett största hinder för att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser. Alla deltagare är överens om att kontakter spelar en stor roll för högutbildade utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Två deltagare som har samma jobb som i sitt ursprungsland vittnar om att allt gick bra för dem tack vare kontakterna dem hade. Betydelsen

34

av sociala kontakter kan bekräftas av tre andra deltagare som säger att de har ansökt om jobb i flera år i hela Sverige och inte ens fått någon praktik eftersom de inte hade några vänner inom karriären som skulle hjälpa dem att hitta en enda praktik. Som tidigare forskning har visat (Sjögren & Zenou 2007 och Olli Segendorf & Teljosuo 2011) bekräftar att sociala nätverk är ofta länken mellan arbetssökande och arbetsgivare och saknar man sociala kontakter är avståndet mellan sökande och arbetsgivare stor.

7.3.3 Brist på tydlig information för komplettering

Resultatet visade också att det är viktigt att se till att det finns möjligheter att underlätta komplettering av utländska utbildningar i de fall det krävs för att utbildningen ska vara likvärdig i Sverige. Det är på grund av att det finns problem för många människor att lyckas i livet på grund av oklar information om exempelvis komplettering. Majoriteten av deltagarna uppger att när de flyttade till Sverige trodde dem att livet skulle bli bättre. Men när de märkte att deras utbildning inte var likvärdig i Sverige förlorade livet sin mening. En deltagare säger att utbildningen värderades men måste kompletteras, men hon vet inte vilka kompletteringar som behövs eller vem som kan ge henne informationen hon behöver. Alla deltagare säger att det var svårt för dem att veta vad dem skulle göra för att kunna fortsätta arbeta inom deras karriärer. Alla är överens om att man måste komplettera de utländska utbildningarna dem har för att det ska bli likvärdigt i Sverige. Dock är det otydligt om vad som behöver kompletteras för varje utbildning.

Flera deltagare påpekar att man måste söka och ta reda på informationen själv om vad som behöver göras för att en utländsk utbildning ska motsvara en svensk utbildning. Majoriteten av deltagarna uppger att deras komplettering var en lång och en svår process. Resultaten bekräftas av Helgesson 2000 och Sjögren & Zenou 2007-studien där författarna anser att det inte alltid är möjligt att få tillgång till att komplettera en utbildning. Arbetsmarknadens behov avgör ofta möjligheterna för högutbildade utrikesfödda att komplettera sin utbildning. Författarna påpekar att möjligheterna för kompletteringen är en integrationsfråga där vissa har möjlighet att komplettera sin utbildning och andra inte och att längden på processen varierar även om det kan vara samma typ av karriär.

Med min egen erfarenhet kan jag säga att bristen på information när man kommer till ett nytt land är ett stort problem för ens utveckling eller för att uppnå mål. Som jag nämnde ovan, när jag kom till Sverige, ville jag fortsätta studera för att göra min karriär som jag trodde sedan jag var liten. Men i avsaknad av verklig information var jag tvungen att utbilda mig som undersköterska eftersom det fanns ett behov på arbetsmarknaden enligt min handläggare och lärare på Komvux, men det var inte mitt mål från början. Nu har jag arbetat i 12 år som undersköterska och det är nu jag gör min karriär och jag tycker att det inte är lätt att studera när man har en familj, vilket jag skulle ha gjort när jag var ung. Detta är en konsekvens av bristen på socialt nätverk och bristen på integrationsinformation om utbildningsmöjligheter för utrikesfödda. Man tror att det borde vara tydligt vad utrikesfödda människor behöver göra för att skaffa eller komplettera sin utbildning.

35