Resultat kopplat till teoretisk och begreppslig referensram

Den teoretiska och begreppsliga referensramen har varit till nytta för att förstå erfarenheterna bland högutbildade utrikesfödda personer från Afrika av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Sorteringsteorin syftar till att klargöra de hinder och möjligheter som finns för utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden där ”Learning by doing” är viktigt i sorteringsteorin. Broomé m.fl. (1996) hävdar att individen får en bättre kunskap om de uppgifter som han är bäst lämpad för när han utför jobbet. I sorteringsteorin är erfarenhet mycket viktigt eftersom arbetsgivare kräver det och utrikesfödda människor har det svårt att skaffa det och brister gör att utrikesfödda blir ”outsiders” när dem söker jobb.

Resultatet visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju. Detta bekräftas av (Broomé m.fl. 1996 och Molina & de los Reyes 2005) där författarna säger att många utrikesfödda sorteras bort på grund av utländskt namn eller hudfärg och den negativa bild man har av utrikesfödda från Afrika. Flera deltagare hävdar att de har ansökt om praktikplatser för att kunna visa deras kunskap för arbetsgivaren, men dem hade ingen möjlighet för detta, vilket skulle kunna ha varit en lösning till att göra det möjligt att få den erfarenheten som arbetsgivaren är i behov av och i sin tur ha möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden. En deltagare förstår inte hur arbetsgivaren inte kan låta en ekonom sitta vid datorn och visa sina kunskaper om hur man budgeterar ett företags ekonomi.

Broomé m.fl.(1996) säger att svårigheterna för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden inte är något nytt fenomen. Författarna belyser två parallella processer som förklarar varför utrikesfödda är förminskade på den svenska arbetsmarknaden. Den första processen som har gjort det svårt för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden är att det har skett en stor förändring av de färdigheter som krävs i arbetslivet, d.v.s. social kompetens. Det andra faktumet

38

är att invandringens karaktär har förändrats sedan 1960-talet, det vill säga att arbetskraftsinvandring ersätts alltmer av flyktingar från tredje världen och Europa.

Alla deltagare anser att utrikesföddas kunskap skulle bidra till samhällsutvecklingen om de hade möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Även Broomé m.fl. (1996) menar att utrikesfödda bör ges möjligheten att komma ut på den svenska arbetsmarknaden, vilket kan ge ett betydande bidrag till ekonomisk och social utveckling på många nivåer. Sorteringsteorin bekräftar detta där Broomé m.fl. (1996) menar att den negativa bild man har av utrikesfödda från Afrika är kopplad till den fördom att det är typiskt att utrikesfödda är lågutbildade, som många var under arbetskraftsinvandring perioden. Om man inte känner till de välutbildade utrikesföddgrupper som fanns på 1990-talet, har man ingen aning om vad deras speciella färdigheter kan bidra med till samhällsutvecklingen.

Även i intersektionalitetsteorin menar de los Reyes, Molani & Molinari (2005) att begrepp ”social kompetens "används ofta för att ge utrikesfödda en sämre position på den svenska arbetsmarknaden. Intersektionalitetsteorin hjälper till att bättre förstå hur individens olika egenskaper, dvs. kön, klass och ras/etnicitet används för att gynna eller missgynna en position i samhället. Författarna säger att diskrimineringen av utrikesfödda personer inte har varit en viktig fråga i integrationsdebatten. Utrikesfödda personer med bakgrund i Afrika, Latinamerika och Asien, trots att de har bott i Sverige i många år, upplever fortfarande stora skillnader jämfört med den infödda befolkningen när det gäller arbete, arbetsförhållanden, bostadsmarknaden. Molani och de los Reyes (2005) skriver att utrikesföddas positioner på den svenska arbetsmarknaden har karaktäriserats av rollen som resevararbetskraft, vilket har lett till att denna grupp var särskilt utsatt vid konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden.

Redan på 1980-talet började ett segregeringsmönster som placerade utrikesfödda människor från icke-europeiska länder längst ner i den etniska rangordningen att märkas. Detta mönster visades starkt när två deltagare säger att de erbjöds utbildningar för lågutbildade jobb på grund av ett behov på arbetsmarknaden och detta kan relateras till det faktum att dem utrikesfödda har präglats av rollen som resevararbetskraft. Deltagarna påpekar att det finns en hel del brister hos arbetsförmedlingen när de söker jobb eller praktik som motsvarar deras tidigare karriärer, dock är bristen av hjälp stor. Men när det gäller lågutbildade jobb hotas de av handläggaren att de inte ska fortsätta med att dra nytta av sociala förmåner när de inte följer utbildningen för att stärka eller tillgodose arbetsmarknadens behov. Teorin visar att utrikesfödda personer, särskilt bland icke-européer, är antingen utanför arbetsmarknaden eller tvingas ta jobb under sina kvalifikationer.

Flera deltagare säger att det finns fördomar mot afrikaner, människor ser ner på afrikaner och ser på dem på samma sätt som undertiden Afrika blev koloniserat, alltså afrikaner var bara bra till handarbete. Molina och de los Reyes (2005) anser att skillnader på arbetsmarknaden utifrån nationalitet inte är ett nytt fenomen. Detta har varit känt länge, även när man beaktar olika faktorer som utbildning, kön och ålder, arbetslösheten är hög bland utrikesfödda människor från Östeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika än inrikesfödda, skillnader finns också när man har bott i Sverige i många år. Detta kan kopplas till en deltagare som bodde i Sverige i 19 år. Han har en masterexamen i ekonomi men var mestadels arbetslös under sin tid i Sverige.

Molina och de los Reyes (2005) hävdar att utrikesfödda människors status i arbetslivet har väckt frågan om etnisk diskriminering på arbetsplatsen i olika sammanhang. Det kan man relatera till deltagaren som funderade över vad han gjorde för fel för att inte bli kallad till en

39

intervju eller praktik trots att han hade en svensk utbildning. Han säger att det är etnisk diskriminering som anledningen till att han inte får chansen att visa sin kunskap för arbetsgivaren. Molina & de los Reyes fortsätter att människor från kulturellt avlägsna länder som har kommit till Sverige förvandlas till en metafor av ”främlingskap” och ”avståndstagande. Författarna säger att tanken att klassificera olika kulturer där den egna kulturen är normativ och placerad på toppen och de andra kulturerna inte bara är avlägsna och olika, utan också kännetecknas av oönskade egenskaper. Jag kan relatera det till en deltagare som sade att det svenska samhället måste förstå att afrikaner inte är från skogen. Här kan man förstå att när man har oönskade egenskaper betyder det att man ses som en konstig person, beter sig konstigt och inte kan uppfylla eller förstå normer och regler. Jag tolkar detta på ett sådant sätt att konsekvenserna av den identitet som vissa människor förvärvar för de utrikesfödda är det som gör att högutbildade utrikesfödda människor med afrikanskt ursprung har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.