I vilken utsträckning är livsstilen socialt bunden?

Denna frågeställning var inte en direkt fråga till intervjupersonerna utan snarare som en tolk-ning utifrån många svar. Utgångspunkten är frågan om livsstil är ett inträde till en grupp och hur de uppfattar att kulturen har påverkat personens val av livsstil. Till detta läggs deras val i livet och min vetskap om intervjupersonerna.

Kille 25 tror att livsstilen har ett stort inflytande på om individen får vara med i en grupp eller ej. Detta förklarar han som ”lika barn leka bäst”. I vissa grupper är det viktigt med det yttre, där man måste vara moderiktig och klä sig flott. I andra värdesätts det inre, kanske en sport eller ett intresse. Han tycker att kulturen är beroende av andra och att man tillsammans i en kultur kan skapa livsstilar. Hans kulturbyten, mellan hemorten, Uppsala, Norge och liknande tycker han utformat hans värderingar och sätt att vara. Även hans föräldrar har satt sin prägel på hans livsstil. Individen saknar inte en livsstil förrän hon inte har den och han menar att man märker skillnad mellan då och nu när man varit borta och säger såhär; ” jag menar det ökar ju

förståelsen om inte annat, för andra kulturer och för andra människor. Man kanske inte alltid är medveten om att man förändras, förrän man kommer tillbaka till det stället man varit tidi-gare…”

Slutsatsen är att kultur och de sociala sammanhangen påverkar individens livsstil, vilket i sig inte är något nytt. Däremot har de tillfrågade berört hur de sociala sammanhangen påverkar livsstilen. Kulturen och den grupp man vill tillhöra sätter ramar för sättet att vara och vilja bli. Även Solomon m.fl. menar att kulturen tas förgiven och att individen inte förstår betydelsen

av en kultur förrän man saknar den, t.ex. om man är utomlands.¹²² Ovan står nämnt att han är

ekonomisk vad gäller kläder och att mat är hans prioritering, vilket tyder på att hans livsstil inte har fokus på det yttre utan istället lever för ett hälsosammare och friskt inre. Hans miljö-ombyte har hjälpt honom skapa de värderingar och den livsstil han har idag, men enligt

120

Bjurström, Erling(1991) Livsstilsreklam. Vad är det? s. 8ff.

121

Shields, Rob m.fl.(red) Lifestyle shopping. The subject of consumption. s. 35

122

Solomon, Michael, Bamossy, Gary, Askegaard Sören,Hogg K.,Margaret ( 1999) Consumer behaviour. A

36

dens så passar sig inte alla sätt att vara, handla och traditioner i alla miljöer. De kan sätta

gränser, men i detta fall har de suddas ut och skapat nya möjligheter och val.¹²³ Kille 25

me-nar att hans värderingar, förståelse för andra och livsstil utvecklats och han har blivit medve-ten om skillnader mellan sig och andra.

Kille 20 håller med i det stora hela och menar att gruppen har en stor påverkan om man vill passa in, då han anser att de mest liksinnade passar bättre ihop än andra. Han anser att alla har något att tillföra och att det är värderingarna främst som styr. Han skulle inte kunna umgås med Stureplansfolk, han uttrycker sig såhär; ”personerna som vistas kring Stureplan tror jag

aldrig att jag skulle kunna komma överens med” eftersom de inte delar hans sätt att vara, hans

livsstil. Vad kulturen anbelangar har han svårt att se att han skulle förändras nämnvärt i första taget, då han anser sig vara allt för van och stöpt i de svenska normerna och känner viss trygghet av de rutiner han skaffat sig. ”Det skulle ta väldigt lång tid, jag är så van, det

(nor-merna) är så inpräntat. Jag är van vid en livsstil som jag tror är jättesvår att ändra på” Att

han handlar märkeskläder uppmärksammades vid intervjutillfället då han var intresserad av jeans av märkena Diesel, Levis och Wrangle, gör att teorin som Bengtsson och Öberg presen-terar angående identitetsskapande genom märken är aktuellt. Det går här att fundera kring hur dessa märken är förknippade med en socialgrupp han tillhör, hans vänner har förmodligen liknande stil och tänkesätt angående kläder. På 50 – talet ansågs man köpa produkter främst för vad de betydde. Ett märke på en produkt var en symbol, en symbol för vilken livsstil och vem du var, som Baudrillard anslöt sig till på 1980- talet och som idag påpekas av Bengtsson och Öberg.¹²⁴ Återigen kan man anta att intervjupersonen anser att social påverkan har stor betydelse, dock inte vad gäller kulturen. Han tror att det kommer ta lång tid, eftersom trygg-heten i den miljö han nu är uppväxt i sätter gränser. En miljö är ofta förknippad med en speci-fik livsstil och den livsstilen kanske inte passar in i andra miljöer, eftersom att ett sätt att

handla i en miljö inte är att föredra i en annan.¹²⁵ Ovan står att han är mycket ekonomisk med

tanke på sin livsstil med CSN som enda inkomst, dock intresserad av att skapa identitet efter märken och stil.

Den sista killen, kille 21 är övertygad om grupptillhörighetens betydelse för identitet och livs-stil. Han säger att ” jag kommer väl från arbetarförhållanden i stort sett” och menar att kultu-ren är viktig och han känner att de traditioner som finns med jul och påsk ger en viss trygghet för identiteten. Dock menar han att i en annan kultur skulle han förändras ”både medvetet och

omedvetet skulle (jag) försöka passa in… för annars kommer man ju helt utanför de sociala sammanhangen.” Han tror på utbyte med andra och att det är en ständig pågående process,

vilket gör att gruppen är ett måste. Ännu en gång ser man gruppens påverkan på livsstilen. Det sociala och att få tillhöra något är viktigt för att bilda sig sin egen livsstil, även om kille 21 menar att han inte är som alla andra, så är det en del i processen att passa in. Detta går att koppla samman med Georg Simmels teori i Paterson, om hur storstadens befolkning är för stor för att kunna reflektera över, när vi interagerar med varandra och agerar individuellt.

123

Giddens, Anthony (2002) Moderniteten och självidentiteten. s. 105

124

Bengtsson, Anders, Östberg, Jacob(2006) Märken och människor. Om marknadssymboler som kulturella

resurser. s. 24ff 125

37

för är det viktigt att sticka ut och vara annorlunda och skilja sig från mängden. En del av age-randet menar han är konsumtionen. Enligt Paterson är individer i storstäder i behov att skapa olikheter mellan sig och de andra, för att synas. Gör man det har man också skapat ett bättre självförtroende och en starkare identitet. Att kille 21 säger att han kommer från arbetarförhål-landen kan tolkas som att han nu väljer att gå en annan väg, att ta sig uppåt i skikten och bli jurist. Paterson menar vidare att det kanske blivit mer möjligt för en medelklassfamilj att få

mer status och en annan livsstil, förr var det endast de rika som hade möjligheten.¹²⁶

Dessut-om kan han och andra välja att konsumera annorlunda och på det viset skaffa sig en annan livsstil.¹²⁷

Tjej 23 menar att det är konstigt att säga att man måste ha en viss stil för att få vara med i en speciell grupp, eftersom hon bara ser det positivt då någon ny vill vara med. Hon tror att ”då

har man utvecklats… för det skulle vara jättetråkigt om man var lika dan hela tiden…” Innan

dess har hon dock uttalat sig om en kompis som ändrat sig och blivit som dem när hon flyttat hit och att de nu passar bättre ihop och hon tror på att kultur och livsstil hör ihop väldigt mycket. Hon säger att; ”om man själv inte trivs med den så kommer man till slut skina

ige-nom… ja då bryter man sig ur det säkert.” Genom att analysera detta, skulle man kunna påstå

att hon tror på förändring hos individen för att passa in och att det är så att det finns en viss betydelse av likhet och social påverkan för att kunna ingå i en grupp. De val individen gör, bör vara gemensamma med den grupp hon tillhör, vilka är viktiga för individens livsstil. Om tjej 23 inte skulle dela musiksmak, värderingar eller livsstil med sin grupp, anser hon att hon skulle bryta sig ur och skaffar andra vänner, vilket också Giddens menar är ett val man måste ta ställning till och som påverkar hennes sätt att vara, hennes livsstil.¹²⁸

Tjej 19 år tror även hon att man måste leva någorlunda lika för att kunna umgås och passa med varandra. Hennes exempel om att ha en livsstil där man har en lika aktiv vardag tycker hon passar in, eftersom man då har förståelse för den andre. Den förståelse betonar hon som en viktig faktor i det sociala sammanhanget då hon antar att ”om man kommer från

Öster-malm och är uppväxt med en silversked i munnen med mammas och pappas pengar så kan det vara svårt att förstå någon som inte har så ställt liksom, med en helt annan livsstil.” En bild

hon vill förmedla av sig själv är att hon gärna följer modet, men har något som inte alla andra har. Hon har också en annorlunda situation gentemot de andra intervjuade då hon kan jämföra sin uppväxt mellan Sverige och Tyskland. Hon menar att man äter olika, klär sig annorlunda och har andra traditioner i Sverige än i Tyskland. Hon påpekar att hon passar bättre i Sverige, eftersom hon här har fått ”gratis utbildning och man främjar t.ex. idrott ganska mycket i

Sve-rige och det tror jag… det är något som har påverkat mig mycket, att jag varit i stallet och där får man ta väldigt mycket ansvar…” och därmed skulle hon inte haft samma möjligheter i

Tyskland till att ha den livsstil hon har här idag. Den socialt bundna påverkan är stor hos samtliga intervjuade på ett eller annat sätt. Att vara en del av en grupp, att passa in och att dela livsstil med någon, vare sig det gäller intresse eller värderingar anses väsentligt för att

126

Paterson, Mark (2006) Consumption and everyday life. s. 40ff

127

Bengtsson, Anders, Östberg, Jacob(2006) Märken och människor. Om marknadssymboler som kulturella

resurser. s. 54 128

38

kunna umgås. Tjej 19 menar att det är i stallet hon får ta ansvar, träffa vänner som är likasin-nade och bilda en identitet tillsammans med dem. Att vilja vara annorlunda, att sticka ut, men inte för mycket, kan härledas till Simmel som menar just att det är genom att vara annorlunda och sticka ut, som man blir uppmärksammad.¹²⁹ Det är i sin tur en väg att skapa sin livsstil och identitet, eftersom det man gör är att bilda sig en vardag, med rutiner, som mynnar ut i en livsstil.¹³⁰ Det menade tjej 19 att man fick i stallet, och de som arbetade där på heltid hade verkligen en speciell livsstil. Att ha rutiner skapar också en trygghet eller tillit, som enligt Giddens skapas i dessa rutiner och att det är något som ligger till grund för de val man gör, i hennes fall att vilja rida, skapa en annorlunda stil och vara sammanboende.

129

Paterson, Mark (2006) Consumption and everyday life. s. 40

130

39