Icke-reglerad information i årsredovisningar

Följande avsnitt berör genomförda studier om olika typer av icke formellt reglerad information. Studiernas syften har varit både deskriptiva, d v s visat hur utvecklingen sett ut över tiden och analytiska d v s behandlat varför företagen är mer eller mindre öppna i sin informationsgivning. De studier som redovisas nedan handlar om graden av öppenhet i årsredovisningar.

2.3.4.1 Två beskrivande studier av årsredovisningar i Sverige

Nedan berörs två studier som både på något sätt berör förekomst av mått och mål i årsredovisningar. Hanners studie brukar betraktas som klassisk och har kommenterats flitigt av andra forskare (se exempelvis Johansson, 1973). En mer närliggande studie genomfördes under 1990-talet av Törnqvist (1997). Många andra studier har gjorts men då fokuserat på annat innehåll.

Hanners studier

Hanner genomförde under 1950-talet och tidigt 1960-tal studier av svenska årsredovisningar (Hanner, 1964). Syftet var gemensamt för de bägge studierna; att studera hur årsredovisningstekniken utvecklats över tiden och då framförallt praxis gällande tillämpning av Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR), olika rekommendationer. Urvalet av årsredovisningar gjordes utifrån kriterierna, ”bolag

som icke äro problemlösa” och ”bolag som kunna antagas representera god praxis”

(Hanner 1964, s. 21). De företag som hade auktoriserad revisor representerade ”god praxis” enligt Hanner. Kriterierna innebar att urvalet blev stora företagen med spritt ägande. Totalt valdes 100 stycken bolag och studien omfattade fyra olika år mellan 1951 till 1962.

Både urval och undersökning genomfördes med likartad metod för att jämförelser skulle kunna göras. Studien redovisas detaljerat med tabeller och text, vilka berör allt från antalet färgfotografier per årsredovisning till vilket begrepp som används för ”skatt”. Hanner anser att förändringarna från 1951 till 1962 är betydande när det gäller omfattning och innehåll i årsredovisningarna:

”Användandet av illustrationer i form av diagram, fotografier, kartor och annat har ökat avsevärt…ett område där företagens ökade benägenhet att popularisera årsredovisningen och höja dess läsvärde fått ett särskilt markant uttryck. Det är uppenbart att företag med tryckt årsredovisning under senare år i en helt annan utsträckning än för bara ett tiotals år sedan låta reklam- och PR-män medverka vid redovisningens redigering” (Hanner 1964, s. 46)

Även om inte Hanner går in i detalj när det gäller beskrivningar av innehåll på bilder och diagram framgår det med tydlighet, via beskrivna exempel, att fokus gäller data om exempelvis antal anställda, lönekostnader, produktionsvolymer, investeringar.

56

Några diagram med marknadsandelar förekom som utmanade det annars starkt produktionsorienterade innehållet. Hanner nämner också något om att sammanfattande redovisningar, exempelvis en sida med nyckeltal börjat förekomma i årsredovisningar: ”s.k nötskal exempelvis tre år i ett nötskal eller fem år i

sammandrag synes långsamt bli vanligare” (Hanner 1964, s. 48). Nötskal förekom i

två årsredovisningar 1951 och i femton 1962. Hanner nämner också att flera bolag producerar en mer lättillgänglig text utanför årsredovisningen som vänder sig till specifika intressenter. Dessa ”särskilda berättelser” omfattas inte av Hanners studie såvida de inte ingått som en del av förvaltningsberättelsen. Termen har då varit ”verkställande direktörens berättelse” eller ”koncernberättelse”.

Hanner avslutar avsnittet om förvaltningsberättelsens kartläggning med en klassificering av vad ”övrig information” handlar om. Generellt har alla områden i årsredovisningen ökat i omfattning. I 90% av de undersökta årsredovisningarna finns det är redovisning om marknad, personal- och social verksamhet samt investeringar. Vad gäller de finansiella måtten, visar Hanner att intresset för att både beräkna och målsätta dessa var begränsat. Ett fåtal företag redovisade mindre komplexa mått genom att lyfta fram vissa rader i resultat- och balansräkningarna. För framtiden ser Hanner behov av att skapa enhetlighet mellan bolagens redovisningar så att jämförelser lättare kan göras av läsare som står utanför bolagen. Hanners gärning, bl.a. som medlem i FARs redovisningskommitté och senare också i Redovisningsrådet präglades av detta intresse för ökad enhetlighet och öppenhet i redovisningen.

Ulla Törnqvists studie

I mitten av 1990-talet genomförde Törnqvist en studie av sex större svenska transnationella företag (Törnqvist, 1997). Studien hade deskriptiva, förklarande men också normativa syften. Alla ingående företag redovisade information om organisationsform, affärsidé, investeringar i FoU vilka länkade till strategier och kvalitativa strategiska mål. Fem av sex företag hade också med långsiktiga finansiella mål. Bland dessa dominerade räntabilitet på eget kapital som övergripande mål. Hur målen tagits fram, dvs sambanden bakom nivåer, redovisades endast av två företag. Endast något företag visade i årsredovisningen nedbrutna kortsiktiga mål för delar av verksamheten, exempelvis affärsenheter eller rörelsegrenar. Redovisning av prestationer baserades i huvudsak på räntabilitet på sysselsatt kapital.

2.3.4.2 Studier av skäl till redovisning av icke formellt reglerad information

Meek et al. (1995), kom i en undersökning om vilka faktorer som påverkade viljan att redovisa icke formellt reglerad information hos amerikanska och europeiska företag

57

fram till ett flertal olika förklaringar. Storlek, geografisk hemvist och internationell börsnotering var de viktigaste faktorerna men även branschtillhörighet, skuldsättning och lönsamhetsnivå kunde förklara graden av öppenhet. Även om det inte explicit uttrycks av författaren är det naturligt att se en teoretisk koppling till agentteorin. I diskussionen om de faktorer som var positivt knutna till ökad information framkom bl a följande:

- Övervakningsbehovet (så kallad monitoring) är större i stora bolag, framförallt i multinationella, vilket indirekt ställer krav på mer information till ägarna.

- Övervakningsbehovet är också större ju högre skuldsättning ett företag har. Ökad information kan reducera upplevd risk hos ägare och långivare och därmed sänka kapitalkostnaden.

- Företagens lönsamhetsnivå påverkar. Företag med god lönsamhet har ett incitament att skilja ut sig från dem med lägre lönsamhet genom att informera mer (ökad öppenhet) och därigenom sänka sina kapitalkostnader.

Hendriksen och van Breda återger i sin bok (1992) resultaten från en studie gjord av Barrett. I studien undersöktes de femton största börsbolagen i ett antal olika länder från olika världsdelar. Resultatet indikerade att det fanns en korrelation mellan graden av öppenhet och hur utvecklade de finansiella marknaderna var. Det fanns också en tydlig korrelation mellan öppenhet och bolagens grad av internationalisering. Barrett menar dock att detta inte behöver betyda att större öppenhet är att föredra. Öppenhet kan leda till nackdelar då konkurrenter, kunder m.fl. får tillgång till information som de annars inte med enkelhet kunnat nå.

Cooke (1989) undersökte svenska börsnoterade och icke börsnoterade bolag i syfte utforska om bolag som är börsnoterade på flera börser publicerar mer icke formellt reglerad information än andra. Hypotesen, vilken bekräftades, var att bolag noterade på flera börser, till följd av risk för ökade agent- och övervakningskostnader (jmf. Meek et al., 1995), hade större öppenhet än andra. Vidare visade studien att större företag redovisade mer icke-reglerad information än mindre bolag. Något olika resultat framkom beroende på hur begreppet ”storlek” definierades. Tydligast skillnad noterades när balansomslutning nyttjades. Branschmässigt framkom att handelsföretag producerade mindre icke-reglerad än andra branscher.

I en jämförande studie mellan årsredovisningar från läkemedelsföretag börsnoterade i Sverige och England gjord av Gray och Skogsvik (2004) framkom att båda ländernas företag redovisade icke-reglerad affärsinformation i lika stor utsträckning. Vad gäller icke-reglerad finansiell information såsom tillväxtsiffror, utdelningspolicy framkom att svenska företag redovisade mer än de engelska.

Törnqvist (1997) drev i sitt resonemang kring öppenhet i informationsgivning en marknadsbaserad tes där nivån på öppenheten är en avvägning mellan kostnaden för

58

framtagande av information och upplevd nyttan för beslutsfattarna på kapitalmarknaden. Hos några av de fall som studerades angavs konkurrensskäl som förklaring till att företagen begränsade den icke-reglerade informationen.