Val vid kodning av mått

Kvantitativa studien

Den första klassificering en innebar att ej förekommande mått, utifrån den uppgjorda checklistan (se tabell 3:3) registrerades med värde 0. I ett nästa steg klassificerades förekommande mått i två grupper; målsatta (ex ante) och ej målsatta (ex post) d v s de som endast fanns redovisade, se figur 3:4.

Ett naturligt val hade kunnat vara att stanna efter klassificering 2 och inte gå vidare med en ytterligare bedömning av måttets eller målets vikt. Att inte gå längre är en vanlig metod vid studier av öppenhet i redovisning då metoden framförallt är enkel (Meek et al., 1995 m.fl.). Nackdelen blir att det då saknas en gradering, en viktskillnad, mellan de olika målen och måtten på checklistan. Inte heller görs det någon skillnad mellan stor eller liten förekomst. Cooke (1989) redogör i sin studie för en metod för att mäta relevans. Metoden baseras på hur data redovisas i årsredovisningen. Om exempelvis ett fenomen förekommer på fler ställen i årsredovisningen klassificeras det som mer relevant än andra mindre förekommande fenomen. Detta innebär dock att studien blir mer subjektiv då bedömningar måste göras för att hantera klassificeringen av vikt/förekomst (Meek et al., 1995).

Jag valde, trots invändningarna, att i steg 3, göra en klassificering av vikt i direkt anslutning till mätningen, d v s i samband med klassificering 1 och 2. Jag bedömde värdet av resultatet större än de nackdelar inslag av subjektivitet som denna tredje klassificering skapade. Praktiskt betydde detta att jag gjorde en del av analysen i direkt anslutning till mätningen. Samlat i ett schema klassificerades alla mått och mål efter följande mall, se figur 3:4.

Figur 3:4. Klassificering av mått enligt checklistan med fem värden, 0 - 4.

4 0 Studerat mått Förekom-mer Förekom-mer ej Målsatt Ej målsatt

Med i ”Året i korthet”

Ej med i Ӂret i korthet

Med i ”Året i korthet”

Ej med i Ӂret i korthet

Klassificering 1 Klassificering 2 3 2 1 Klassificering 3 Värde

80

Indelningen av förekommande mått i dessa fyra klasser utgör en ordinalskala. För att fastställa måttets eller målets vikt vid den tredje klassificeringen studerades den inledande sidan, eller uppslaget, i årsredovisningen, ofta benämnt ”Året i korthet”. Om måttet eller målet lyftes fram där bedömdes måttet eller målet som viktigare och fick då värde 2 eller 4 (beroende på om det var målsatt eller ej).

Ett mått som endast är omnämnt i text eller tabell längre bak i den icke-reglerade delen betraktas inte som lika viktigt som ett som lyfts fram i ”Året i korthet”. Att redovisa mått i ”Året i korthet” betraktar jag som ett medvetet val från företagsledningen att lyfta fram några mått som de anser vara viktigare än övriga. Analogt med det resonemanget bedömer jag ett mått som är målsatt som viktigare än ett som inte är målsatt. Logiken följer de studier som räknar antal förekomster, antal rader eller på annat sätt strävar efter att mäta vikt (Cooke, 1989; Bartlett och Jones, 1997).

I figur 3:5 visas ett exempel på en inledande sida i årsredovisningen där benämningen av inledande sidan är ”SCA i korthet”.

81

Figur 3:5; Exempel på variant av ”Året i korthet” (SCA, 1993, s. 1)

Vid klassificering 1 har jag strävat efter att vid osäkerhet kring definitioner nyttja etablerad praxis baserat på Sveriges Finansanalytikers förenings definitioner (SFF, 2003). Det har inneburit att jag, vid tveksamheter, tolkat definitionen av måttet som funnits i årsredovisningen i enlighet med deras definitioner och utifrån dem bestämt vilket mått det är. Praktiskt har det exempelvis inneburit att även om ett företag skriver räntabilitet på arbetande kapital men har en definition som stämmer överens med räntabilitet på totalt kapital så har jag valt det sistnämnda (se även bilaga 1). Klassificering 2 innebar att fastställa om måttet var målsatt eller ej. Ett finansiellt, och/eller ekonomiskt mål, existerar när ett mått är knutet till någon form av målnivå, uttryckt som belopp, procentsats eller liknande. Under den senare delen av studiens

82

tidsperiod var detta enkelt att klassificera då många företag valt att behandla företagets mål under en egen rubrik. Vid tidigare mättillfällen var klassificeringen förknippad med svårigheter då målformuleringar inte hade någon tydlig hemmahörighet. Som nämnts ovan i samband med beskrivningen av den kvalitativa studien har min textanalys då nyttjats för att finna eventuella målformuleringar. Ett tidigt exempel är från Aga som i koncernchefens inledande berättelse skriver:

”Genom likviderna för de sålda verksamheterna har vi under 1977 överträffat likviditetsmålet – att likvida medel skall uppgå till minst 10% av årsfaktureringen”

(Aga 1977, s. 5). I vissa fall har det dock varit svårare, exempelvis i Asea; ”En av

företagsledningens viktigaste uppgifter är att ständigt söka förkovra avkastningen på det i rörelsen engagerade kapitalet” (Asea 1971, s. 3). Efter den texten följer en

djupare beskrivning av kapitalhushållning i Asea och texten, med ett tillhörande diagram, visar indirekt att både omsättningshastighet och marginal är målsatta. Jag har då valt att klassificera måtten som målsatta.

Praktiskt genomfördes studien genom att årsredovisningarna lånades från det tidigare affärsarkivet, idag en del av det Ekonomiska biblioteket på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I de fall det saknades årsredovisningar för specifika år valde jag ett år tidigare eller senare beroende på tillgång. I vissa fall accepterade jag att företag varit avregistrerade från börsen under något eller några år men jag upplever ändå att de företagen genom sin kontinuitet, som börsnoterade över lång tid, utgör en värdefull källa i denna longitudinella studie.

SCAs årsredovisning från 1994 kan tjäna som exempel på hur jag klassificerat mått. I texten och illustrationerna, se figur 3:3, klassificeras soliditet, skuldsättningsgrad, räntetäckningsgrad, räntabilitet på eget kapital och sysselsatt kapital som finansiella mål. Med komplettering av information från figur 3:5 ges soliditet, skuldsättningsgrad värdet 4, d v s både målsatta och med i ”Året i korthet”, medan måtten räntetäckningsgrad, räntabilitet på eget kapital och sysselsatt kapital får värde 3. Övriga redovisade mått under ”Året i korthet” får värde 2.

Kvalitativa studien

Beskrivningen ovan av de krav jag satte på registrering och klassificering av mål och måtts förekomst innebar att varje årsredovisning fick ägnas avsevärd tid. För den kvalitativa delen, d v s att löpande år från år fylla i huvudbudskap från text och bilder innebar det en fördel. Praktiskt så läste jag igenom hela årsredovisningens icke-reglerade del innan jag började med registreringen. Parallellt med registreringen av kvantitativ data fylldes ett formulär för kvalitativ data i (se bilaga 2).

83