man än vänder sig till. Packendorff (1993, sid. 21) liksom Tonnqvist (2006, sid. 17) har snarlika uppfattningar om vad ett projekt är trots att det är 13 år mellan deras utgåvor. Ser man dock ur en specifik aktörs perspektiv och hur denne definierar projekt kan det skilja sig åt vad projekt är för typ av företeelse. Flera forskare menar enligt Engwall (1999, sid. 153-154) att det finns tre projektbegrepp som har olika syn på vad projekt är för typ av företeelse, projekt som idé, satsning eller uppdrag. Växjö kommun har sin syn på projektet, Östers IF har en annan och fastighetsbolaget och NCC har en tredje syn på hur man ser på arenabygget.
5.5.1 Idé – Växjö kommun
Idédefinitionens syftning är att ett projekt redan är avklarat fast det i praktiken inte är det. Framställande, genomförande och realisering tolkas som oproblematiskt, fokus lig-ger istället på vision och intention med projektet och vad som liglig-ger bakom projektets genomförande (Engwall. Mats, 1999, sid. 153-154). Engwall beskriver också att idéde-finitionen ofta är vanlig när man pratar om samhällsbyggande och stadsplanering. Växjö kommun är som andra kommuner överhuvud i många fall när det gäller att planera och bygga upp ett samhälle. Att Växjö ska bygga en ny fotbollsarena har som förklarats va-rit påtänkt i många år och vid Steen & Strömprojektet var det framförallt kommunen som var drivande att få till stånd ett nytt arenabygge och tanken var att ”göra ett han-delsområde av Värendsvallen och väva in idrottsanläggningarna” (Persson. Curt, 2011-03-30). I dagsläget har man knuffat undan idén om ett handelsområde och har istället fokuserat på idrotten och namnet Arenastaden.
Kommunen har belånat projektet med 190 miljoner kronor och Claes Risberg kan inte minnas någon tidigare gång då enigheten varit så stor i kommunfullmäktige. Han menar att det finns en stark politisk vilja att modernisera Värendsvallsområdet. Framställande, realisering och genomförande (Engwall. Mats, 1999, sid. 153-154) har kommunen över-låtit till fastighetsbolaget. Trots att kommunen är finansiärer till projektet så lägger de ingen kraft på själva utförandet av arenabygget utan fokuserar på, som Engwall förkla-rar, vad visionen och intentionen med arenabygget är för just dem. Anders Franzén me-nar att intentionen med den nya fotbollsarenan tillsammans med övriga arenor i Arenas-taden är att skapa något unikt i Sverige och Anders Franzén har förhoppningar att man tillsammans med idrottsföreningarna ska kunna samarbeta och utveckla en unik verk-samhet. Claes Lövgren tror det kommer att gynna Växjö inte bara idrottsmässigt utan också företagsmässigt med nyinflyttade yngre personer. Claes Risberg menar att det nya
arenabygget kommer öka attraktionskraften för Växjö och tror att det är en lika stor händelse som när högskolan blev universitet.
5.5.2 Uppdrag – Fotbollsfastigheter i Växjö AB och NCC
Inom uppdragsdefinitionen relateras projekt till en specifik aktör istället för till objektet som projekt gör i idé- och satsningsdefinitionen. Projekt enligt uppdragsdefinitionen av-gränsas utifrån den aktör som erhållit ett uppdrag, order eller en formell beställning me-nar Engwall (1999, sid. 160). Återkopplar vi detta ställningstagande som uppdragsdefi-nitionen tar till fas 1 och fas 2 tidigare i analysen så förstår vi att både fastighetsbolaget och NCC kan kopplas till denna definition. I fas 1 så får fastighetsbolaget i uppdrag från Östers IF att genomföra arenabygget och i fas 2 erhåller NCC uppdraget från fastighets-bolaget att realisera den nya fotbollsarenan. Uppdragsdefinitionen syftar också till att uppdraget ska komma från en känd uppdragsgivare som antingen kan vara extern eller intern menar Engwall (1999, sid. 160). Både i fallet med fastighetsbolaget och NCC så är beställaren extern och känd. Östers IF äger fastighetsbolaget till hundra procent och därav blir Östers IF en känd uppdragsgivare och extern i den bemärkelsen att fastighets-bolaget ligger utanför Östers IF´s ram för organisationen. Liksom att Östers IF är en känd och extern uppdragsgivare i fas 1 till fastighetsbolaget, så blir fastighetsbolaget detsamma till NCC i fas 2. Fastighetsbolaget och NCC är två vitt skilda organisationer men är kända gentemot varandra på det sättet att de har haft en diskussion om ett arena-bygge under en längre tid och resonerat hur man ska gå tillväga i byggnationen av den nya fotbollsarenan. En annan faktor i uppdragsdefinitionen som belyser NCC mer än fastighetsbolaget är att det handlar om repetitiva projekt snarare än om unika projekt (Packendorff 1992:13 genom Engwall. Mats, 1999, sid. 161). Engwall förklarar att repe-titiva projekt passar in väl på byggentreprenadföretag. Trots att varje byggprojekt är unikt i sig är byggföretagens struktur, organisation och administration likartat från ett projekt till ett annat menar Engwall (1999, sid. 161). Man kan tänka sig att detta även passar in på fastighetsbolaget då fastighetsbolag planerar och bygger nya fastigheter med liknande struktur, organisation och administration inför varje nytt objekt.
5.5.3 Satsning – Östers IF
”Medvetna satsningar som görs vid sidan av organisationers löpande aktiviteter utgör projekt. (…) Det kan vara planering, beslut och byggande av en anläggning” (Sahlin-Andersson 1989:11 genom Engwall. Mats, 1999, sid. 158). Detta är vad satsningsdefini-tionen syftar till och definisatsningsdefini-tionen menar också att ett projekt avviker från övrig
verk-samhet och ”utförs för att realisera ett särskilt syfte” (Engwall. Mats, 1999, sid. 154). Denna definition stämmer väl överens från Östers IF´s perspektiv då det är en medveten satsning för att ”tillhöra de 10 bästa fotbollslagen i Sverige” (Lövgren. Claes, 2011-04-04). Arenabygget är något som görs vid sidan om och som avviker från Östers IF´s sportsliga verksamhet, alltså deras löpande aktiviteter. Östers IF har som sagt skapat fas-tighetsbolaget som ska bygga, äga och tillsammans med Öster Arena AB driva den nya fotbollsarenan som efter färdigställandet enligt Claes Lövgren ska realisera syftet att skapa helt nya förutsättningar för fotbollen i Växjö. Det som också utmärker satsnings-definitionen är att de inblandade aktörerna går samman och strävar mot ett och samma överordnade mål för samtliga inblandades bästa. Östers IF, fastighetsbolaget, kommu-nen och NCC strävar alla för att färdigställa fotbollsarenan för det är deras gemensam-ma överordnade mål.
Satsningsdefinitionen påvisar att det finns ett gemensamt överordnat mål för samtliga aktörer i ett projekt men gör det verkligen det?
5.6 Myter om projekt
Det finns enligt Blomberg (1998, sid. 31-42) myter kring projekt, bl a att projekt arbetar för att uppnå ett specifikt unikt mål. Blomberg menar att detta är en myt och att pro-jektmålen förändras över projektets livscykel. Östers IF började projektet med att titta på vilka möjligheter det fanns att bygga en ny fotbollsarena, de ville förstå hur proces-sen kunde se ut och vad de behövde tänka på. Under denna del av projektet var inte må-let att bygga en fotbollsarena utan att skapa möjligheterna till att kunna bygga en fot-bollsarena. Man skulle kunna säga att Östers IF’s mål under den inledande fasen var att hitta samarbetspartners som skulle göra det möjligt att bygga en ny fotbollsarena. När man väl hade hittat sina samarbetspartners, kommunen som finansiär och NCC som byggare, utvecklades målet från att hitta samarbetspartners till att färdigställa fotbollsa-renan. Genom att titta på Östers IF som exempel kan man se hur målet har utvecklats med projektets gång och är även en av anledningarna till att man kan uppnå något över-huvudtaget, då det inledande målet gör det möjligt att uppnå det slutliga målet.
Blomberg (1998, sid. 33-34) menar att mål aldrig kan vara helt gemensamma, särskilt inte om det handlar om externa relationer. Alla aktörer som arbetar tillsammans för att verkställa Östers IF’s nya fotbollsarena har ett gemensamt överordnat mål och det är att färdigställa fotbollsarenan. De olika aktörerna har alla skiljaktiga anledningar till hur och varför de vill färdigställa den. Om man tittar på Östers IF så är målet att bygga en
fotbollsarena som möter svenska och internationella krav, som även skapar möjligheter att utveckla fotbollen i Växjö. Kommunens mål är däremot att förverkliga sin vision om en Arenastad, där Östers IF’s fotbollsarena endast är ett delmål i den visionen. De vill med hjälp av fotbollsarenan sätta Växjö på kartan och bli igenkända för deras unika möjligheter att utöva många olika idrotter på ett och samma område. Fastighetsbolaget’s och NCC’s mål som uppdragstagare är att generera ett slutresultat som möter Östers IF’s förväntningar.
Det kan enligt Blomberg (1998, sid. 19) vara svårt att se när ett projekt verkligen börjar och slutar, framförallt om man vill förstå när idén till projektet kom till. Om man tittar närmare på Östers IF’s nya fotbollsarena så ser man att det är en idé som man tidigare har försökt att förverkliga på två olika sätt. Att idén till arenabygget inte kom från Ös-ters IF utan att det var kommunen som ville modernisera Värendsvallsområdet är något som är tydligt. Kommunen hade redan innan samarbetet startade med Östers IF försökt att med två olika aktörer bygga en fotbollsarena. Började projektet om en ny fotbollsa-rena redan när kommunen inledde samarbetet med All Sports Biz eller började det i samband när kommunen tillsammans med Östers IF började definiera och planera en ny fotbollsarena? Blomberg menar att det skiljer sig angående uppkomsten av idé till ett projekt beroende på vem du frågar. Kommunen har befunnit sig i definitionsfasen med idén om en ny fotbollsarena i nästan tio års tid medan Östers IF endast har varit verksam i definitionsfasen i ungefär tre år. Det är med andra ord svårdefinierat att fastställa när ett projekt startar beroende på att olika aktörer har olika uppfattning.
Blomberg (1998, sid. 28) menar även att slutet av ett projekt är svårt att avgöra, särskilt när det handlar om projekt med stora investeringar. När Östers IF’s nya fotbollsarena står klar kan projektet för NCC’s del definieras som slutfört. Det avslutade projektet skiljer sig dock för fastighetsbolaget, Östers IF och Växjö kommun. Då investeringen är så pass stor och Östers IF inte har kunnat finansiera det själva så betyder det att den fi-nansiella risken kvarstår. Trots att fotbollsarenan står klar kommer det fortfarande finnas en finansiell risk tills lånet är helt betalt. För Östers IF genom fastighetsbolaget kommer det dröja flera år innan man har lyckats att betala tillbaka de lånade medlen till kommu-nen. Projektet kvarstår för Östers IF genom fastighetsbolaget så länge som det finns be-låning att betala tillbaka. För kommunens del avslutas inte projektet förrän de åter har erhållit de pengar som har lånats ut för arenabygget. Slutet liksom början av ett projekt blir därför också det svårdefinierat.
6. Slutsats
Ett resonemang kring projektorganiseringen för Östers IF’s nya fotbollsarena och re-kommendation till andra ideella föreningar.
Det paradoxala enligt Blomberg är att aktörerna i ett projekt inte har samma mål och det kan vi även påvisa i vår studie av Östers nya fotbollsarena. I enlighet med Blombergs teori finns det inte ett enda specifikt överordnat mål, utan föreningen, fastighetsbolaget, kommunen och NCC har alla olika mål med den nya fotbollsarenan. Dessa aktörers syn på projektet skiljer sig alltså åt när det kommer till vad det är för typ av företeelse, idé, satsning eller uppdrag. Kommunen ser arenabygget enligt idédefinitionen och därmed som ”mentalt färdigställt”. Fokus ligger inte på hur processen ska gå till för att färdig-ställa arenan utan som en del av stads- och samhällsplaneringen som ska kunna generera Växjö som stad tillväxt i framtiden. Östers IF ser däremot arenabygget som en aktion för att kunna realisera ett särskilt syfte, att kunna utveckla fotbollen och återigen tillhöra toppskiktet av svensk elitfotboll. Fotbollsfastigheter i Växjö AB och NCC har en tredje syn på projektet som skiljer sig från kommunen och Östers IF, nämligen arenabygget som ett uppdrag. För dessa aktörer syftar projektet till att tillfredsställa det som efterfrå-gas från beställaren.
De olika aktörerna i projektet har en differentierad syn på vad arenabygget är för typ av företeelse men alla drar sitt strå till stacken för att kunna realisera den nya fotbollsare-nan. Vi kommer därför osökt in på forskningsfrågan som vi ställde i vår studie:
”Hur kan projektorganisering se ut i en ideell förening?” Nedan presenteras grafiskt en figur på hur Östers IF har gått tillväga för att organisera projektet av den nya arenan:
Det vi vill förklara med den här figuren är dels att fastighetsbolaget har varit en central aktör genom den process som vi har undersökt. Fastighetsbolaget är spindeln i nätet och står för all risk, hantering av finansiella medel och kanske det viktigaste av allt så är de tillåtna som bolag att dra av momsen som uppstår på de 190 miljonerna som arenan kommer att kosta. Östers IF hade aldrig kunnat driva igenom ett projekt som detta om man inte hade haft sitt helägda fastighetsbolag. Det är alltså avgörande för Östers IF att låta fastighetsbolaget äga, bygga och driva den nya fotbollsarenan.
En annan del som ovanstående figur illustrerar är att projektrollerna har blivit speciella i det här projektet. I mycket av tidigare teoretiserande om projektledning skrivs det att det finns en beställare och en uppdragstagare men i vårt fall kan vi påvisa annat då det finns två beställare och två uppdragstagare. Östers IF (beställare) har gett fastighetsbolaget (uppdragstagare) i uppdrag att bygga den nya fotbollsarenan. Fastighetsbolaget (bestäl-lare) i sin tur har gett NCC (uppdragstagare) i uppdrag att utföra byggnationen.
Tittar vi på ideella föreningar i stort så kan vi se det som en bra lösning att man som Ös-ters IF skapar ett bolag som ikläder sig riskerna då en ideell förening inte har de förut-sättningarna som krävs för att hantera detta i ett projekt. I ett stort och komplext projekt
Växjö kommun
-Finansiär -IdégrundareÖsters IF
-Organisatör -BeställareFotbollsfast.
-Uppdragstagare -Projektgrupp -BeställareNCC
-Uppdragstagare -ByggareÖsters IF’
s nya fotbollsarena
som exempelvis ett arenabygge handlar det om mycket pengar som ska hanteras. Ofta handlar det om lånade finansiella medel som ska återbetalas även om projektet skulle gå i graven. För att slippa risken med att den ideella föreningen ska gå i konkurs är det där-för där-fördelsaktigt att man som Östers IF konstruerar ett helägt bolag som är avskilt från den ideella verksamheten.
7. Diskussion
I det avslutande kapitlet diskuteras studiens trovärdighet där bl a resonemang kring re-sultatets generaliserbarhet ingår. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier utifrån dragna slutsatser av studiens resultat.
Vi vill med hjälp av kvalitetsmåttet trovärdighet diskutera hur relevant vår undersökning har varit. Inom trovärdighet finns det fyra stycken delkriterier som ska diskuteras; till-förlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och bekräfta.