För att kunna beskriva hur Östers IF som ideell förening har organiserat projektet av den nya fotbollsarenan måste man gå tillbaka i tiden och förstå bakgrunden till projektet. Vi inledde varje intervju vi utförde med Curt Persson – ordförande i fastighetsbolaget, Claes Lövgren – ordförande i Östers IF, Anders Franzén – projektledare på kommunen för hela Arenastaden och Claes Risberg – byggledare i fastighetsbolaget, med frågan ”Kan du beskriva hur idén om Östers nya fotbollsarena kom till?”. På den frågan fick vi inget klart och tydligt svar utan planeringen och idén till den nya fotbollsarenan har växt fram över tid. Värendsvallen, Östers IF:s fotbollsarena, byggdes 1966 (Idrottsplats.se, 2011-05-02, 12:26) och när Östers IF gick upp i Allsvenskan 2003 var fotbollsarenan nära 40 år gammal och snacket gick menar Curt Persson (2011-03-30) att fotbollsarenan var nedsliten, betonggrå och omodern.
”När Öster spelade i Allsvenskan förra gången 2003, då fick man ju speci-fikt rusta upp arenan för att den liksom skulle få allsvensk status och det är egentligen så länge sedan man kom fram till att Värendsvallsområdet i sin helhet måste moderniseras” (Persson. Curt, 2011-03-30).
I intervjun med Claes Risberg menar han att ”man har hållit på nu i tio år och på olika sätt att försöka förverkliga den här arenan, man har ritat och berättat och drömt och önskat” (Risberg. Claes, 2011-04-12). Claes Risberg menar att det största projektet som inte realiserades var Steen & Ström- affären men det första projektet att gå i kras för att bygga en ny fotbollsarena på Värendsvallsområdet stod All Sports Biz för (Augustsson. Bert, 2010, sid. 40). I januari 2004 uppkom en nyhetssensation i media som förklarade att det norskägda bolaget All Sports Biz tillsammans med Växjös kommunalråd och fö-reningarnas (Östers IF, Växjö Lakers, IFK Växjö) klubbledare hade storslagna planer
för Värendsvallsområdet. Vision Värendsvallen kallades projektet och skulle uppgå till en kostnad om ca två miljarder kronor inkluderat ny fotbollarena, ishockeyarena och ombyggnation av gamla Värendsvallen till en ny friidrottsarena och dessutom 500 nya bostäder (Augustsson. Bert, 2010, sid. 40-41). Växjö kommun avsatte 300 000 kronor för projektering och sen var arbetet igång men inte ens ett år fick projektet löpa förrän det avbröts på grund av eller tack vare att Smålandsposten avslöjade den art av finansie-ring som All Sports Biz hade tänkt till projektet, förklarar Augustsson (2010, sid. 41). Denna art av finansiering skulle komma från den USA-baserade pensionsfonden CQZ vilket visade sig vara inblandad i olagliga affärer i Paraguay: ”Smålandsposten började ana ugglor i mossen kring det projektet och hittade finansieringen på en bar i New York och man spekulerade i att det var knarkpengar och allt möjligt” (Risberg. Claes, 2011-04-12). Baren Tequila Sunrise blev ett tydligt bevis på att CQZ skulle kunna vara finan-siär till Vision Värendsvallen och samarbetet mellan Växjö kommun och All Sports Biz avbröts, förklarar Augustsson (2010, sid. 41). Det andra och största projektet handlade om samarbetet med det norska bolaget Steen & Ström, specialister på att bygga och för-valta köpcentrum, och enligt Augustsson (2010, sid. 36) var de bäst lämpade utav de kandidater som ville bygga Arenastaden. Curt Persson poängterar att Steen & Ström-projektet var mycket mer seriöst och deras plan var att: ”göra ett handelsområde av Vä-rendsvallen och väva in idrottsanläggningarna” (Persson. Curt, 2011-03-30). Växjö kommun och Steen & Ström skrev ett samarbetsavtal år 2006 och senare samma år ock-så ett samverkansavtal. Enligt Anders Franzén (genom Augustsson, 2010, sid. 12) skulle Steen & Ström projektet kosta över en miljard kronor, för den summan ingick endast en multiarena för hockey och andra evenemang och en fotbollsarena. Anders Franzén, som blev utnämnd till projektledare för Arenastaden 2005 och således även involverad i detta projekt, funderade på om kommunen var naiva eller okunniga på vilket sätt detta drevs, han tror på det sistnämnda. Curt Persson, då som ambassadör för projektet, såg redan ett halvår innan projektet rann ut i sanden att det så skulle göra och avgick.
”Projektet blev monstruöst alltså och fullständigt overkligt och jag gick ut och klev av offentligt kan man säga, för min egen heders skull som fastig-hetsekonom. Det blev ett herrans hallå kring det kan man säga men jag gick ut och uttalade mig om att det här aldrig kommer att hålla. Sen ett knappt halvår efteråt så drog sig Steen & Ström ur” (Persson. Curt, 2011-03-30).
November 2008 drog sig Steen & Ström ur och meddelade att man inte tänkte fullfölja avtalet med Växjö kommun, den rådande lågkonjunkturen med vikande handel som
följd var bl a förklaringen men Anders Franzén (genom Augustsson, 2010, sid. 15) ser förklaringen som oklar då man inte långt innan hade sagt från Steen & Ströms sida att man såg potential i att utveckla handeln.
Två projekt med varierande seriositet hade nu gått i kras. Skulle det bli tredje gången gillt eller vad skulle hända med Värendsvallsområdet?
4.1.2 Tredje gången gillt
Efter att Steen & Ström-affären gick i kras funderade politikerna hur de skulle gå vidare med Arenastaden, alla var fortfarande överens om att de ville modernisera området, frå-gan var bara hur? Anders Franzén (2011-04-08) menar att kommunen hade ett antal vä-gar de kunde gå för att få till stånd den vision de så länge hade haft för Värendsvallsom-rådet. Man kunde återigen försöka hitta en extern partner som skulle köpa marken och finansiera hela byggnationen som kommunen skulle garantera att hyra. Men efter två misslyckade projekt hade man tappat tilltron till den taktiken så man började titta på andra lösningar. Det man gjorde var att titta på vilket intresse idrottsföreningarna hade och om det från deras sida var möjligt att hjälpa till att bygga sina egna arenor.
Claes Risberg (2011-04-12) menar att kommunen kom till Östers IF i slutet av 2008 och frågade om det fanns en möjlighet att tillsammans ingå ett samarbete för att modernisera Värendsvallsområdet. Östers IF började då samarbeta med de två andra idrottsförening-arna, Växjö Lakers och IFK Växjö som också ville bygga nya arenor. Östers IF fortsatte med att ta fram ett förfrågningsunderlag till kommunen och anlitade byggbolaget PEAB och Arkitektbolaget i Växjö där man tog fram ett förslag till Östers IF’s nya fotbollsare-na.
Anders Franzén (2011-04-08) påpekar att det var avgörande att föreningarna samarbeta-de och kunsamarbeta-de hitta en gemensam mosamarbeta-dell tillsammans med kommunen som så småning-om mynnade ut i ett samverkansavtal mellan ksmåning-ommunen och idrottsföreningarna. Det gjorde att man inte behövde laborera med olika lösningar mellan föreningarna. Men det fanns fortfarande frågetecken kring kommunens inblandning i projektet och hur hela processen skulle se ut. Skulle kommunen bygga, äga och driva hela anläggningen och sen hyra ut anläggningen till Östers IF eller skulle Östers IF bygga, äga och driva an-läggningen? Anders Franzén menar att det fanns för- och nackdelar om kommunen skul-le bygga fotbollsarenan. Fördeskul-len hade varit att kommunen hade haft ensam kontroll över hela byggnationen. Nackdelen var att kommunen har ett annat regelverk för att handla upp entreprenader. Föreningarna är friare i sin upphandling och kan förhandla
med entreprenörer om lösningar på ett helt annat sätt. Anders Franzén fortsätter att för-klara att man efter en tids diskussion med dåvarande ordföranden i Östers IF kom över-ens om att Östers IF skulle bygga, äga och driva den nya fotbollsarenan. I augusti 2009 klubbade kommunfullmäktige igenom att kommunen skulle ställa upp med finansiell hjälp för både investeringen i den nya fotbollsarenan och även för den årliga driften. Enligt Claes Risberg (2011-04-12) började man efter beslutet att Östers IF skulle bygga fotbollsarenan att resa runt och studera färdiga och halvfärdiga fotbollsarenor och man tittade framförallt på arenorna i Borås och Malmö. Anledningen till att man tittade på just dessa två arenor var för att Borås Arena var den billigaste som byggts under 2000-talat (135 miljoner) och Swedbank Arena i Malmö var den dyraste fotbollsarenan (ca 700 miljoner). Syftet med studien var att konstatera hur mycket en ny fotbollsarena kunde kosta, men också för att få en bild av vad man behöver tänka på för att kunna förhandla till sig ett rimligt pris.
Claes Risberg förklarar att man tidigt bestämde att upphandlingsformen för fotbollsare-nan skulle vara totalentreprenad, vilket innebär att man från Östers IF’s sida inte ritade något utan bara beskrev hur man ville att fotbollsarenan skulle vara utformad. Claes Risberg menar att totalentreprenad är ett känt begrepp för byggare men också en kost-sam anbudsform. Inlämnade anbud är därför väl genomarbetade. Han fortsätter att för-klara att man redan hade ett anbud från PEAB och man visste hur mycket det skulle kosta, men mycket mer visste man inte eftersom PEAB inte var intresserade av att spe-cificera vad anbudet innehöll. I oktober 2010 fick man in ytterligare anbud från både NCC och Arenabyggarna, som var ett konsortium av Dynacon och GBJ, två medelstora byggbolag båda sprungna ur NCC (Risberg. Claes, 2011-04-12). Enligt Claes Risberg var detta:
”Ytterligare en ingrediens som jag tror påverkade oss positivt och vi fick en väldigt bra konkurrens vilket gjorde att jag kunde sitta på ”läktaren” och matcha dessa två anbud mot varandra i ett ärligt spel på alla sätt och vis” (Risberg. Claes, 2011-04-12).
Kommunen hade bestämt att man var beredd att finansiera en arena i två etapper med en maxgräns på 150 miljoner kronor för första etappen. Östers IF samlade då ihop en grupp av företagare och företagsledare som sammanträdde några gånger och alla var överens om att det inte var rimligt att bygga en halv arena då det fanns en risk att aldrig få till-baka den andra halvan. Även med facit från tidigare arenabyggen i Sverige menar Claes
Risberg med tanke på etappbygge att: ”det går inte och jag vill också påstå att det hade varit dumt, kanske rent av idiotiskt att göra det” (Risberg. Claes, 2011-04-12). Berhn arena i Örebro har byggt i etapper, Nya Parken i Norrköpings har också byggts i etapper och det har fördyrat arenorna oerhört fortsätter Claes Risberg. Att bygga i etapper var ett försök från kommunens sida att spara pengar då första investeringen skulle vara mer måttlig än om man valde att bygga en hel arena direkt, förklarar Claes Risberg:
Man valde mellan PEAB, NCC och Arenabyggarna och NCC´s anbud blev vinnande bl a för att de hade en spännande och annorlunda layout, men framförallt för att de var mycket billigare, det skiljde över 30 miljoner på priset menar Claes Risberg. Man hade enligt Curt Persson: ”handlat upp en arena med småländsk klurighet i ett bra konjunk-turläge för 190 miljoner” (Persson. Curt, 2011-03-30). Claes Risberg (2011-04-12) me-nar att detta skapade andra tongångar i den dialog man hade med kommunen och kom-munledningen, som nu släppte sina tankar på att bygga fotbollsarenan i två etapper. Ös-ters IF hade länge sökt politisk enighet angående arenabygget och med tanke på arena-kostnaden blev enigheten verklighet. Den politiska enigheten var dock något som även oroade Östers IF. Claes Risberg (2011-04-12) menar att kommunen kan ha blivit för-blindad och önskat för mycket vilket skulle kunna straffa sig i längden. Claes Risberg kan inte påminnas om ett tidigare tillfälle då enigheten varit så stor i kommunfullmäkti-ge och inkommunfullmäkti-gen höjt ett varninkommunfullmäkti-gens finkommunfullmäkti-ger eller ifrågasatt projektet. Claes Risberg menar att alla har sprungit åt samma håll utan att tagit ut kompassriktningen först, vilket beror på en stark politisk vilja att modernisera området kring Värendsvallen, som skulle göra det möjligt för Växjö att inte bara vara en akademisk stad utan även en idrottsstad.
Claes Risberg påstår att det var en rad av lyckliga omständigheter som gjorde att det gick hem hos kommunen. En av deaa var att man lyckades pricka in en dålig konjunktur för byggbranschen, vilket gjorde att man kunde förhandla till sig en arena som nästan var 60 miljoner billigare än den geografiskt närmsta, Guldfågel Arena i Kalmar.
Den 31 mars 2011 var det då dags. Regnet öste ner och kylan var påtaglig men det hind-rade inte Lars-Åke Lagrell (ordförande i svenska fotbollsförbundet) och Claes Lövgren, som tillsammans med hundratals Österfans, styrelsemedlemmar i fastighetsbolaget och byggare från NCC, att ta det första spadtaget för Östers IF’s nya fotbollsarena, Myresjö-hus arena. Det första spadtaget blev kvittot på att man äntligen kommit från idé till verk-lighet och påbörjat moderniseringen av Östers IF (Första spadtaget, 2011-03-31).