Kläderna är enligt informanterna viktiga för att uttrycka sin identitet. De menar att det går att uttrycka identiteten genom sin klädstil. Här nämns flera exempel, Kalle ger ett bra exempel på hur han menar att kläderna säger mycket om en person och om hur han ibland har förutfattade meningar om personer utifrån deras klädstil. Han menar det sätts en stämpel på en person utifrån dennes klädstil.
Kalle: Jag tror väl att alla personer försöker, försöker liksom ja välja kläder efter hur man är,
(…)det blir väl kanske omedvetet också att det representerar ens identitet.(…)du kollar ju inte på en sån här som sätter på sig såna här jättedyra kläder som, (…) som har pappor med pengar som såna kläder som dom använder och sen så är den personen vänsteranhängare och liksom är ute på gatorna och kastar kullersten, det tror jag ju inte, men det finns säkert såna, men då representerar det ju inte riktigt liksom hur han är tycker jag då(...)
Pelle säger så här om vad kläderna säger om en person:
Pelle: Eh, rätt så mycket skulle jag vilja säga, det tycker jag man, visst det behöver, det kan ju
försöka säga saker som det inte gör, men det första intrycket man får är ju om man har skitsnygga kläder och dyra kläder då tror man ju och förutsätter att han har rika föräldrar, eller att han själv är relativt påpälsad i ekonomin, men det kan ju bedra ibland det vet man ju kanske inte, men det första intrycket är det ju faktiskt
Sociologen Mats Hilte skriver i boken Avvikande beteende om Charles H Cooleys spegeljag, dvs. att individen speglar sig själv i andra. De reaktioner vi får i vårt samspel med andra individer påverkar synen på oss själva och vårt jag. Alltså så är det interaktionen med andra som vi tillskrivs
vår identitet. Vi föreställer den bild omgivningen har av oss och vi agerar utifrån den.56 Maja Jacobson beskriver i boken Kläder som språk och handling hur vi som individer första gången vi möter en person ofta grundar vår första uppfattning om personen utifrån dennes klädstil eller yttre framtoning. Vi som individer väljer att presentera oss själva utifrån kläderna.57 Martin
berättar om hur han kan ha förutfattade meningar om personer innan han lär känna dem.
Martin: Eh, ganska mycket, ganska mycket ändå inte bara klädstilen det handlar väl om
överhuvudtaget om man bryr sig om sitt utseende mer eller mindre än andra, men jag tror att den säger ganska mycket om hur man är som person, jag tycker i alla fall det, men sen är det ju alltid det så att man dömer ju alltid folk lite grann, det är också omedvetet och att när man sen lär känna dom så är det inte alls så i alla fall men jag tror ändå att det säger någonting om personen.
Samhällsteoretikern Anthony Giddens skriver i sin bok Modernitet och Självidenitet om hur individer genom sin livsstil vill säga sin omgivning någonting om vad de själva står för. Livsstilen utgörs av klädstil, matvanor umgängesmiljöer och handlingssätt. 58 Alltså kan individer försöka att medvetet
välja hur de vill att andra skall uppfatta dem genom sitt val av kläder. Det behöver självklart inte vara så att kläderna alltid speglar ens livsstil. Sedan så kanske inte omgivningen alltid uppfattar en som individen själv vill bli uppfattad.
Detta är även något Jacobson tar upp, hon menar att kläderna är symbolförmedlande, att kläderna säger något om individen som bär dem. Hon menar att kläderna bland annat kan berätta vilken klasstillhörighet personen i fråga har eller vilka attityder och värderingar personen har. Att sända ut ett budskap med sina kläder förutsätter självklart att mottagaren (omgivningen) känner till de koder (klädernas innebörd) som sändaren (individen) använder. Om mottagaren inte känner till de koder som sändaren använder sig av kan mottagaren tolka det som sändaren vill säga med sina kläder på ett felaktigt sätt59 Det Jacobson skriver i sin bok överensstämmer med
informanternas syn på vad kläderna kan säga om en person. Informanterna menar precis som Jacobson att kläderna kan säga saker om en person, men att de ibland kan misstolka personers klädstil. Här återkommer informanten Kalle återigen om hur kläderna ändå bara en yttre grej och att det inte alltid går att förutsätta att en person är på ett visst sätt bara för att den klär sig enligt en viss stil:
Kalle: ja, men det finns ju många klär sig, ja så där, rikemans stil, ”brat-aktigt” som absolut inte
alls egentligen, kanske egentligen har råd att slänga ut pengar på sånt, men dom gör det ändå, dom vill vara såna och personen i sig kanske inte riktigt är som såna utan det är bara en yttre grej.
Att ha fördomar och att kategorisera individer utifrån kläder eller andra yttre attribut är något som vi människor gör för att bringa ordning i våra liv. Att se på en grupp som avvikande normaliserar ens egen stil och sätt att vara. Vi försöker alltså genom vår konsumtion visa våran identitet men även omforma den genom att ständigt konsumera nya varor. Detta tar sociologen
56 Mats Hilte, Avvikande beteende, (Lund 1996), s. 110
57 Maja Jacobson, Kläder som språk och handling, (Lund 1994), s. 30
58 Antohny Giddens, Modernitet och självidentitet, (Uddevalla 2002), s. 102-103 59 Maja Jacobson, Kläder som språk och handling, (Lund 1994), s. 22
Zygmunt Bauman upp i sin bok Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Där diskuteras hur identiteten är något som precis som modet ständigt omformas och förändras och att vägen till en självidentitet går genom att ständigt konsumera. 60
Individualitet är viktigt samtidigt som det är viktigt att följa kollektivet. Även om det postmoderna samhället kännetecknas av individens frihet och valmöjlighet, så är det ändå viktigt att följa det kollektiva, att följa strömmen. Denna diskussion återkommer jag till senare i arbetet.