Hos informanterna finns stort intresse för var de övriga kunderna kommer ifrån. De intresserar sig även för vad övriga kunder köper, vad de pratar för språk, vad de säger och hur de rör sig inne i butiken.
K: Alltså man studerar liksom folk (skratt), vad dom köper och ja, hur dom uppför sig. B: 236- 238
Många av mina informanter med svensk bakgrund pratar om kunder med annan ”kultur” än de själva. Varför detta intresse för hur andra kunder ser ut och vad dessa köper? Jag menar att det delvis beror på att informanterna på det sättet kan definiera sig själva. När de ser hur människor med annan nationalitet och därmed annan ”kultur” beter sig, vet de att de själva inte beter sig på samma sätt och att de inte bär på samma ”kultur”. På så sätt kan informanterna ta reda på vem de själva är och hur de ska förhålla sig till olika situationer och sammanhang.
Maria pratar om orsaken till varför hon handlar i butiken och hon nämner en speciell kommunikation som finns inne i butiken som hon känner igen och minns från Chile:
M: Jag går väl in där för att känna den här lukten, den känner jag, en salig blandning på både kryddor, oliver och sen, ja, grönsaker. Och sen det här pratet över huvudet på varandra, och det här stöket, det gillar jag. D: 125-131
Under mina egna observationer tänkte jag också på den speciella kommunikation som fanns inne i butiken. Människor hälsade och pratade med varandra och många verkade känna igen varandra sen tidigare.
Slutdiskussion
Varför handlar människor i orientaliska butiker och hur påverkas de av att de handlar just här? Det var den frågan jag ville få svar på när jag påbörjade min studie. Jag har inte fått svar på alla frågor men något jag insett utifrån mitt empiriska material, är att människor delvis kommer hit för att de saknar den värme och närhet mellan människor som de tycker fanns under moderniteten. I andra butiker, affärer och gallerier känner dessa människor sig stressade och upplever kanske att de får ett opersonligt bemötande. I den här butiken känner de sig mer välkomna och de bemöts på ett mer personligt sätt.
Några av mina informanter kommer hit för att de längtar bort. Med det menar jag att de längtar efter att se, smaka och uppleva något annorlunda och exotiskt. Samtidigt är det många som nämner att de känner sig hemma i den här butiken. Delvis på grund av att det inte ser så städat ut som i andra butiker. Delvis på grund av att de upplever butiken som en välkomnande plats där människor av alla möjliga nationaliteter ryms och där människor pratar mer med
varandra än i vad informanterna kallar "vanliga" butiker. Här finns alltså människor som längtar bort samtidigt som de längtar hem. För mig ser det ut som en paradox. Några av mina informanter längtar efter förnyelse, de är ute efter något nytt och spännande. Andra längtar tillbaka till det traditionella och värderar traditionella värden som personlighet, trygghet och igenkännlighet. Människor längtar efter förnyelse samtidigt som de längtar tillbaka till en svunnen tid. Paradox nummer två.
Dessa paradoxer kan ha att göra med att vi människor lever i en postmodern tid då människor känner sig förvirrade, vi vet inte riktigt var vi ska stå. Vi söker förnyelse samtidigt som vi söker trygghet. Vi vill stå på våra egna ben samtidigt som vi tycker om när människor hälsar på oss och frågar hur vi mår, (även om det bara är butiksägaren nere på hörnet). Detta kan jämföras med det som Zygmunt Bauman skriver om i Vi vantrivs i det postmoderna.155
Människor saknar alltså det enkla men ändå nära mötet mellan människor. Bauman kanske skulle gå så långt och mena att vi idag måste betala pengar för det mötet. Jag menar inte att det behöver vara så. Dock tror jag att människor idag söker och längtar efter kontakt mer än någonsin eftersom vi faktiskt lever i ett postmodernt samhälle som präglas av individualitet, och där ensamhet blivit ett av de största samhälleliga problemen. Nu menar jag inte att det nödvändigtvis måste vara så att människor som går in i den här butiken vill komma ifrån sin ensamhet, men det kan ligga mycket i det.
Vad har människors konsumtion i den här butiken för betydelse för deras identitet? Många människor som kommer in i den här butiken söker efter något speciellt, något annorlunda. Detta skulle kunna förstås utifrån olika resonemang som förts kring människans önskan om att vilja vara speciell, önskan om att få vara med om annorlunda och exotiska upplevelser och sökandet efter att forma sin identitet till en mer speciell och annorlunda identitet.156 Många människor
söker också efter något tryggt och personligt när de kommer till den här butiken, någon söker till och med bekräftelse. Det skulle kunna förstås i enlighet med det resonemang som bland annat Anthony Giddens och Zygmunt Bauman för om människors osäkrare och till och med upplösta identitet157.
Att besöka den orientaliska butik som jag har studerat skulle kunna vara ett sätt för människor att finna en del av den värme, trygghet och gemenskap och samtidigt finna en del av den spänning och positiva annorlundahet som människor söker prägla sin identitet med idag.
155 Zygmunt Bauman, Vi vantrivs i det postmoderna, (Uddevalla 1999) 156 Se tidigare avsnitt: Vilja och våga vara speciell, s. 73
157 Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet, (Uddevalla 1999), Zygmunt Bauman, Vi vantrivs i det postmoderna,