En skillnad som flera av informanterna också uppmärksammar är att när man handlar på second- handaffärer samtidigt kan hjälpa andra människor. Vera syftar på att pengarna ofta går till välgörande ändamål och att det känns bra att hjälpa andra människor.
”Det kan vara ett ställningstagande för att man inte vill stödja de stora företagen de stora klädjättarna liksom.. att man vill.. ja för man har ju fått höra hela tiden att köper man kläder på ”Myrorna” så skänker du ju pengar som går till stackars människor i u.länder…”
108 Alexandra Palmer och Hazel Clark, Old clothes New looks, (Oxford 2005), s. 5 109 Mike Featherstone, Kultur kropp och konsumtion, (Stockholm 1994), s. 72
Maria har också denna tanke och menar att second-hand kan vara ett sätt att hävda sig mot kommersiella intressen och försöka minska produktionen av varor i världen. Hon menar också att det känns mer etiskt rätt att handla begagnat.
Sociologen Zygmunt Baumans kallar dagens samhälle för ”slit och slängsamhälle” och förklarar det med att varor inte längre köps för att de behövs utan för att de stillar människors behov av att få konsumera vilket, ger en känsla av tillfredsställelse. Efter en tid tröttnar människor och köper mer utan att ha slitit ut de varor de redan har.110 Detta gav informanten
Maria ett exempel på tidigare då hon berättade hur hellre köper billiga kläder för att detta tillåter henne att snabbt tröttna på dem och köpa nya.
Angela McRobbie menar att second-handaffärer idag har en viktig roll i vad hon kallar ”överflödssamhället”. Då ägarna inte längre vill ha varorna ökar inte heller deras användningssvärde. Genom att hamna på second-handaffärer återupplivas dock de överblivna varorna och hamnar i en ny cykel av konsumtion vilket ger dem nytt värde. 111
Att köpa begagnade kläder kan också vara ett sätt att ta avstånd från det aktuella modet och de stereotypa modeströmmar som finns. Det kan även handla om att protestera mot objektifieringen av kvinnokroppen något Maria poängterar.
Detta är inte någon ny företeelse här i Sverige. På 1970-talet uppkom hos vänsterradikala ungdomar ett ”anti-mode”. Kläderna var könsneutrala, formlösa, konsekvent funktionsinriktade och influerade av arbetarkläder. Syftet var att demonstrera mot ständiga modeväxlingar och mot själva modet som ansågs vara cyniskt och kommersiellt. Efter hand blev dock denna stil också ett mode.112 Palmer skriver att second-handkläder ofta används som ett politiskt ställningstagande
och ”anti-fashionstatement” 113
Trots detta finns tankar om kläderna på dessa second-handaffärer också faktiskt blivit tillverkade gång i tiden med kanske med syfte att vara moderna och tjäna in pengar. Sanna säger:
”..även kläderna på second-handaffärer faktiskt blivit masstillverkade en gång i tiden.”
Detta skriver även McRobbie om och menar att second-hand kan ses som ett sätt att undvika mainstreamstilen med dess massproduktioner och marknadspriser som styrs av utbud och efterfrågan. Hon poängterar dock att även second-handaffärer styrs av dessa krafter. Kläder återanvänds, men vilka kläder som återanvänds menar hon styrs av vilka trender som är moderna. De som säljer second-handkläder måste därför precis som andra klädförsäljare, vara lyhörda för modeströmningar och trender. 114
Precis som Sanna noterade handlar second-hand alltså också till stor del om utbud och efterfrågan. Även dessa kläder kan en gång ha blivit masstillverkade.
110 Zygmunt Bauman, Arbete, konsumtion & den nya fattigdomen, (Uddevalla 1999), s. 39 111 Angela McRobbie, Zoot--Suits and second-hand dresses, (London 1989), s. 29
112www.ne.sehttp://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=115831&i_history=22005-04-22. kl.13.51 113 Alexandra Palmer och Hazel Clark, Old clothes New looks, (Oxford 2005), s. 4
”,,, det börjar va mer inne att handla second-hand”
Alla informanter anser att second-hand idag har blivit mer modernt och trendigt. De menar också att second-handaffärer har nya profiler som är mer coola och liknar vanliga affärers. Vera säger:
”..för dom har ju ny profil nu med att dom ska bli lite mer moderna och rikta sig till flera människor och så tar de in mer vanliga kläder än vad de gjorde förut kanske.. det är inte så mycket udda saker som finns kvar där längre..”
Informanten Sanna menar att det inte är så stora skillnader mellan second-handaffärer och vanliga affärer längre och säger att second-handaffärer idag börjar vara ”inne och populära”. Hon säger också att hon själv upptäckte secondhand-affärer i den ”vevan” det blev ”inne” och menar att de har gått från att ha varit ett ställe där man lämnar gamla kläder till en affär där man kan handla kläder. Informanten Maria säger att hon aldrig skulle köpa alla sina kläder på second- handaffärer idag eftersom hon menar att det där finns alla sorters kläder vilket gör att stilen kan se lika mainstream ut som om kläderna hade köpts på en vanlig affär.
Detta är något som också Palmer och Clark tar upp i Old Clothes, New Looks. De beskriver där hur designers i slutet av 1980-talet började använda sig av second-handkläder i sina kollektioner115 Detta har bidragit till att second-hand idag blivit modernt och hur det gått från att
vara skabbigt mode till att vara mainstream.116 Detta visar sig bland annat genom att second-
handaffärer ser mer moderna ut och att vissa second-handbutiker specialiserar sig på modekläder genom att sortera och plocka ut exempelvis märkeskläder.117
Jag förstår det som att synen på second-handaffärer har förändrats i omgångar. Från att ha setts som ett ställe där gamla omoderna och lortiga kläder lämnas sågs det under en period som en affär där annorlunda och udda kläder fanns. Idag har second-hand förändrats ytterligare och ses idag nästan som vilken affär som helst, till och med som något trendigt. Detta var också något jag noterade under mina observationer då en avdelning hade kläder som var mer moderna och hur skyltfönster talade om ”vårens mode”.