Vår andra frågeställning var: Hur ser elevhälsopersonal på förhållandet mellan barn och ungas identitet och användande av sociala medier? På den har vi funnit följande resultatet som påvisar att personal inom elevhälsan ser att sociala medier påverkar barn och ungas identitetsskapande i hög grad vilket samtliga informanter är rörande överens om, något som även framgår av tidigare forskning. Sociala medier har kommit att bli en central del i barn och ungas liv idag jämfört med tidigare generationer som inte vuxit upp med sociala medier på samma sätt.
6.2.1 Sammanfattande reflektion
Ett återkommande diskussionsämne är att sociala medier bör ses som ett verktyg som skapar både fördelar och nackdelar för barn och ungas identitetsskapande. De försöker att hitta och skapa sig sin identitet och där kan sociala medier både hjälpa och stjälpa. Genom att
exempelvis identifiera sig med det de ser på sociala medier kan de hjälpas, då det - som tidigare nämnts - öppnar upp en värld och på så sätt även öppnar upp för olikheter. Å andra sidan kan de stjälpas då det som visas på sociala medier inte alltid är av godo eller ger en rättvis bild. Återigen blir Goffmans teori om framträdandet relevant. Genom att välja vad som kan visas och vad som kan döljas i en främre region kan detta skapa möjliga konflikter till följd av omgivningens definition. Detta gäller barn och ungas egna framträdande på sociala medier men också det som de tar del av hos exempelvis idoler och influencers. Den lyckade och lyckliga bilden ger inte alltid en rättvis bild vilket kan vara svårt att förhålla sig till då yngre ungdomar - enligt Twenge (2018) – har visat sig vara särskilt sårbara för intryck och upplever otrygghet bland annat i sin egna kropp och identitet, samt en osäkerhet om vem de är.
En av våra informanter lyfter att med anledning av att dagens barn och ungdomar växer upp med sociala medier skapar de en bred kunskap främst inom språk och teknik vilket bör ses
40
som en positiv effekt. Däremot så upplevs att barn och ungdomar är mer otåliga och har svårt för att ta det lugnt. De befinner sig i en konstant bedömningsmiljö med ständiga stimuli vilket skapar ett belönings- och bekräftelsebehov hos barn och ungdomar som kan vara svårt att förhålla sig till.
6.3 Mentala hälsan
Vår tredje frågeställning var: Hur ser elevhälsopersonal på förhållandet mellan
användandet av sociala medier och barn och ungas mentala hälsa? På den har vi funnit följande resultat som påvisar att samtliga informanter och tidigare forskning konstaterar att det föreligger en helt annan problematik än tidigare. Det är enligt informanterna allt fler barn och unga som uppvisar tecken på mental ohälsa, såsom oro, stress och ångest, vilket även visat sig gå nedåt i ålder. Tidigare forskning styrker informanternas beskrivningar och teorier av att det finns ett samband mellan den ökade mentala ohälsan och användandet av sociala medier.
6.3.1 Sammanfattande reflektion
Med tanke på den ökade mentala ohälsan belyser informanterna vikten av att faktiskt acceptera och att tillåta sig att må dåligt. Sociala medier kan möjliggöra för ett större och bredare perspektiv där det kan vara lättare att knyta kontakter och hitta gemensamma beröringspunkter med likasinnade, vilket framförallt kan underlätta vid dåligt mående. Det finns också bra sajter med chattfunktioner och annan information som kan vara betydelsefullt främst vid mental ohälsa. Det är dock av yttersta vikt att hela tiden prata om hur sociala medier används, något som flera informanter menar inkluderas i skolundervisningen men behöver göras i större utsträckning. Detta på grund av den ökade risken att utsättas för ogynnsamma sajter som kan stjälpa. Informanterna pratar om olägenheter såsom exempelvis trakasserier, kränkningar och mobbning men också exponeringen av pornografi och
grooming.
Efter att ha tagit del av Oskars och Andreas uttalanden om pornografi och grooming påbörjades diskussionen mellan oss båda om tillgängligheten som skapas på sociala medier, på gott och ont. Grooming är ett snabbt växande problem i samhället och utgör ett hett
diskussionsämne om hur man kan komma åt förövarna samt skydda offren. Begränsningar av sociala medier har utgjort ett diskussionsämne mellan oss båda men också hos informanterna.
41
Som diskuteras i inledningen har regeringen kommit med förslag om att införa mobilförbud för att skapa studiero och trygghet i skolan. Föreliggande studie är bland annat på grund av detta ett högst relevant ämne att diskutera och vi vill därför avslutningsvis lyfta de åsikter som framgår utifrån informanternas diskussioner kring detta ämne. Fatima beskriver sin åsikt gällande detta i citatet nedan:
“Jag har känt, min känsla är så att man skulle lätt kunna ta bort sociala medier helt och hållet såhär, och så skulle såklart funnits problem men generella statusen hade
varit lite bättre. Det kanske är ett hårt uttalande så men lite så kan man känna ibland.” (Fatima).
Att elever i årskurs sex ser fram emot att börja högstadiet med anledning av att de då får tillgång att använda sina mobiltelefoner menar Milad innebär att jobba i motvind. Även en önskan om regeringsbeslut för mobilfria dagar nämndes av vår informant Milad. Det finns vidare en delad åsikt bland informanterna huruvida mobilförbud är gynnsamt eller inte men Fatima menar att ett mobilförbud i skolan inte behöver hämma de positiva effekterna då även skolan blivit mer digitaliserad och vidare menas att barn och unga skulle må bra av en
mobilfri skolmiljö.
7 Avslutande reflektioner
Under skrivandet av föreliggande studie har flera olika ämnesområden och diskussionsfrågor väckts. Vi var redan i tidigt skede överens om att en begränsning av sociala medier - främst i skolsammanhang - skulle vara gynnsamt för barn och ungdomar. Under studiens gång har vi förstått att en begränsning av sociala medier till viss del skyddar mot den lättillgängliga arenan som nätet utgör, och som många gånger blir svår att hantera för barn och ungdomar.
En begränsning av sociala medier kan också förhindra/motverka den mentala ohälsan som kan uppstå till följd av barn och ungas användning av sociala medier. Däremot fanns en önskan om att skapa djupare medvetenhet och en ökad kunskap för hur sociala medier kan utgöra ett verktyg och därmed vara behjälpligt, för att vidare kunna informera och inspirera andra. Det är således viktigt att poängtera att utan människans användande hade sociala medier inte fyllt någon som helst funktion. När sociala medier används på rätt sätt kan det fylla en viktig funktion - genom att exempelvis underlätta kontaktskapande - precis som en skruvmejsel är ett fördelaktigt verktyg för att kunna skruva i en skruv. För att i motsats beskriva att när
42
sociala medier används på ett felaktigt sätt inte fyller en viktig funktion utan istället kan förhindra och försvåra barn och ungas vardag, precis som en skruvmejsel är ett ofördelaktigt verktyg för att spika i en spik och därmed inte uppnår det resultat som eftersträvas.
Samtliga informanter har diskuterat och belyst sina olika tankar och erfarenheter av barn och ungas användande av sociala medier. Vidare har de även påtalat och uppmärksammat olika scenario som uppstått till följd av och i förhållande till pågående pandemi. Ett aktivt val under studiens gång har däremot varit att inte inkludera detta i vårt studiesyfte på grund av bland annat tidsbrist. Det är dock ett viktigt ämne att belysa och gör det relevant för förslag på vidare forskning.
Vidare vill vi lyfta vikten av att fortsätta denna diskussion och hålla den levande dels då det är en sådan stor del av barn och ungas vardag och vidare för att kunna besvara frågan “hur gick det sen?”. Ytterligare ett ämne som är intressant för vidare forskning är den aktuella frågan gällande ett eventuellt mobilförbud i våra skolor och eventuella följder och konsekvenser av detta. Sociala medier är en diskussion som berör stora delar av världen och utgör även det ett ämne för vidare forskning. Hur besvaras frågan i andra länder och hur står sig våra
informanters erfarenheter och beskrivningar i jämförelse med andra länder.
En brist i studien anses vara att vi inte kunnat lyfta barn och ungas egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet, med anledning av att de själva inte varit delaktiga i föreliggande studie. Det hade exempelvis varit av intresse att genomföra kvalitativ undersökning i
kombination med observationsstudier, vilket dock problematiseras på grund av målgruppens unga ålder utifrån GDPR, samt den begränsade tiden för skrivande. Men framförallt på grund av rådande omständigheter med pågående pandemi som på flera olika sätt problematiserar utförandet av observationer.
43
Bilagor
Karlstad 210407
Sociala medier, en del av barn och ungas verklighet
Förhållandet till elevers identitet, mentala hälsa och beteendemönster
Intervjuguide;
Inledning:
• Introducera oss själva, vårt ämne, samt syfte med studien och dess avgränsning.
Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv - undersöka hur elevers identitet kan påverkas vid användandet av sociala medier samt förhållandet till elevers mentala hälsa och beteendemönster. Vidare syftar studien till att belysa hur elevhälsoteamet ser på eventuella förändringar i användande av sociala medier och hur de påverkat smartphonegenerationen i jämförelse med tidigare generationer?
Hur ser förhållande ut mellan elevers identitet och användande av sociala medier?
Hur ser förhållandet ut mellan användandet av sociala medier och elevers mentala hälsa?
Vilka beteendemönster kan identifieras hos elever till följd av användandet av sociala medier och vilken inverkan har de?
Folkhälsomyndigheten (2021) beskriver psykisk hälsa som ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande, besvär och tillstånd. Begreppet belyses i föreliggande studie genom både positiva och negativa effekter av psykisk hälsa i förhållande till barn och ungas användande av sociala medier, och kommer vidare att benämnas som mental hälsa (Folkhälsomyndigheten 2021). I studien intervjuas elevhälsoteam om deras erfarenhet av arbetet med elever oavsett kön från årskurs fyra till och med nio.
Studien begränsas geografiskt till tre angränsande kommuner i mellersta Sverige. Sociala medier betecknas här som ett samlingsnamn för kommunikationskanaler för att kommunicera med varandra genom text, bild eller ljud (NE, u.å). Kanalerna används vidare för att underlätta skapande, samt publicering och delning av information i virtuella gemenskaper, detta i kombination med teknologi och social interaktion (Kullin, 2009).
• Kan du berätta lite om din yrkesroll/uppdrag?
• Hur länge har du arbetat inom yrkesrollen?
• Hur ser du på elevers användning av sociala medier, utifrån din yrkesroll?
Sociala medier:
• Ser du några fördelar med att elever använder sociala medier?
Beskriv dessa fördelar
• Ser du några nackdelar med att elever använder sociala medier?
Beskriv dessa nackdelar
• Upplever du att sociala medier kan vara med och påverka elevers identitetsskapande?
Hur skulle du beskriva denna påverkan?
44 Skolelevers hälsa:
• Hur skulle du beskriva elevers mentala hälsa generellt idag?
Vad skulle du säga att denna beskrivning av elevers hälsa beror på?
• Några eventuella fördelar med användandet av sociala medier kopplat till elevers mentala hälsa, isf på vilket sätt?
• Några eventuella nackdelar med användandet av sociala medier kopplat till elevers mentala hälsa, isf på vilket sätt?
Skolelevers beteendemönster:
• Kan du se någon förändring i beteendemönster hos elever vid användning av sociala medier?
• Upplever du att det finns fördelar med användandet av sociala medier kopplat till elevers beteende, isf på vilket sätt?
• Upplever du att det finns nackdelar med användandet av sociala medier kopplat till elevers beteende, isf på vilket sätt?
Smartphonegenerationen och tidigare generation:
• Ser du någon förändring över tid vad gäller användandet av sociala medier hos eleverna?
Ökning, minskning?
• Upplever du några skillnader i elevers beteende idag jämfört med tidigare generationer?
Om Ja
• Hur skulle du beskriva denna skillnad?
• Hur ser den sociala interaktionen ut face to face i jämförelse med interaktion bakom skärmen?
Fördelar och nackdelar med de båda?
Avslutning
• Finns det något som vi inte tagit upp som du vill tillägga?
• Vill du ta del av den färdiga studien?
• Tack för din medverkan!
45 Karlstad 210407
Informationsbrev
Sociala mediers påverkan på elevers sociala interaktion, identitet och mentala hälsa
Hej! Vi heter Mahlin Elbl och Elina Karlsson och är två studenter som studerar sociologi på Karlstad Universitet. Vi håller just nu på att skriva c-uppsats, med syfte att undersöka hur sociala medier kan påverka elevers identitet, mentala hälsa och beteendemönster utifrån elevhälsans erfarenheter och upptäckter.
Behandling av personuppgifter sker i syfte att undersöka vilken påverkan sociala medier har på elevers identitet, mentala hälsa och beteendemönster utifrån elevhälsans perspektiv. Vi önskar få kunskap från professioner kring detta viktiga ämne och har därför valt att kontakta dig. Deltagande i studien innebär genomförande av en intervju med ljudupptagning, på max 60 min. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagandet i studie är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta eller
återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Alla uppgifter som kommer till oss behandlas på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem och materialet kommer enbart att användas för denna studie.
Materialet bevaras på ett säkert sätt och kommer att raderas efter att uppsatsen är betygsatt. När uppsatsen är färdig och godkänd har vi möjlighet att skicka arbetet till deltagarna om det önskas.
Karlstad universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstad universitet är dpo@kau.se.
Har du vidare frågor eller vill av annan orsak komma i kontakt med oss har ni möjlighet att kontakta Elina och Mahlin som skriver uppsatsen samt vår handledare Emil, som är med under arbetets gång.
Elina Karlsson, Elina.karlsson@outlook.com Mahlin Elbl, tjallamallan@gmail.com
Emil Olovsson (universitetsadjunkt i sociologi), emil.olovsson@kau.se
46
Källförteckning
Litteratur
Ahrne, G., Svensson, P (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I. Ahrne och P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Andra upplagan., Sida. 17-32.
Stockholm:Liber.
Alvehus, J (2013). Att skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok.
Första upplagan. Liber.
Aspers, P (2011). Etnografiska metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber.
Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan.
Stockholm: Liber.
Eriksson, Z, U., Ahrne, G (2015) Intervjuer. I G. Ahrne och P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Andra upplagan., Sida. 34-54. Stockholm: Liber.
Goffman, E (2014). Jaget och maskerna. Sjätte upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E (2020). Självframställning i vardagslivet. Sjunde upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I (2017). Hur genomför man undersökningar? - introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Nutley, S (2019). Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom.
Stockholm: Natur & kultur.
47
Persson, A (2012). Ritualisering och sårbarhet - ansikte mot ansikte med
Goffmans perspektiv på social interaktion. Första upplagan. Malmö: Liber.
Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Turkle, S (2017). Tillbaka till samtalet - Samtalets kraft i en digital tid.
Göteborg: Daidalos.
Twenge, M, J (2018). iGen Smartphonegenerationen - Hur mår de? Vad
tänker de? Vad vill de? Första upplagan. Stockholm: Natur & kultur.
Elektroniska källor
Folkhälsoguiden (2020). Skolans arbete med elevers psykiska hälsa.
https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-
utveckling/centrum-for-epidemiologi-och- samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/rapport-2020.1-skolans-arbete-med-elevers-psykiska-halsa.pdf [Hämtad 2021-04-13]
Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ [Hämtad 2021-04-13]
Karlstad Universitet (2020). GDPR.
https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp-och-support/gdpr [Hämtad 2021-04-12]
Kullin, H (2017). Sociala medier. Definition: sociala medier.
https://www.socialamedier.com/definition/ [Hämtad 2021-04-14]
Nationalencyklopedin (u.å) Sociala medier.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier [Hämtad 2021-04-14]
48
Persson, A (2012). Ritualisering och sårbarhet - ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber.
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/90224380/Ritualisering_och_s_rbarhet.pdf [Hämtad 2021-04-19]
Regeringskansliet (2021). Nationell plan för trygghet och studiero i skolan.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/05/nationell-plan-for-trygghet-och-studiero-i-skolan/ [Hämtad 2021-05-25]
Skolverket (2013). Elevhälsan i skollagen.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2477 [Hämtad 2021-04-13]
Statens medieråd (2019). Ungar & medier 2019.
https://www.statensmedierad.se/download/18.1ecdaa0017633a0d6666107/1607 510806657/Ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf [Hämtad 2021-05-25]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer _2002.pdf [Hämtad 2021-04-16]
Vigmo, S., Lantz, A, A (2013). Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 18 nr 1-2 2013 issn 1401-6788.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1357/1201/2960 [Hämtad 2021-04-20]