Sociala medier - en del av barn och ungas verklighet

Sociala medier - en del av barn och ungas verklighet

Förhållandet mellan barn och ungas sociala interaktion, identitet och mentala hälsa - utifrån ett elevhälsoperspektiv

Social media, a part of children and youth reality

The relation between children and youth social interaction, identity and mental health - from a student health perspective

Mahlin Elbl & Elina Karlsson

Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap Sociologi lll

Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Emil Olovsson Examinator: Satu Heikkinen Vårterminen 2021

Sammanfattning

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.

Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg.

Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt - kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

Nyckelord

Mental hälsa, beteendemönster, smartphonegenerationen, sociala medier, elevhälsa

Förord

Vi vill tacka vår handledare som bidragit med goda råd och vägledning under arbetets gång.

Ett stort tack även till våra informanter som gjort detta arbete möjligt och ställt upp, speciellt under rådande omständigheter. Era kloka tankar och åsikter har inspirerat och engagerat oss i både skrivande och vidare tankar.

Och sist men inte minst tack till våra familjer som stöttat och uppmuntrat oss genom vårt arbete.

Innehåll

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte ... 7

1.2 Frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsning ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Positiva och negativa effekter av ökat användande av sociala medier ... 9

2.2 Hur iGen - smartphonegenerationen – påverkas av sina digitala verktyg ...10

2.3 Den mänskliga och digitala interaktionen ...11

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ...12

3 Teoretisk referensram ... 14

3.1 Roll och identitet ...14

3.2 Intrycksstyrning ...14

3.3 Framträdande ...15

3.3.1 Främre och bakre regioner ...15

4 Metod och material ... 17

4.1 Forskningsdesign ...17

4.2 Tillvägagångssätt ...18

4.2.1 Förförståelse ...18

4.2.2 Urval ...18

4.2.3 Datainsamling ...19

4.2.4 Analysmetod genom kodning ...20

4.3 Tillförlitlighet och giltighet ...21

4.4 Etiska aspekter ...22

4.4.1 Vetenskapsrådet...22

4.4.2 Fyra huvudkrav ...23

4.4.3 GDPR ...23

5 Resultat och analys ... 25

5.1 Sociala medier som ett verktyg ...25

5.2 Social interaktion ...27

5.3 Roll och identitet ...30

5.4 Mentala hälsan ...33

5.5 Sammanfattning av resultat ...35

6 Diskussion ... 37

6.1 Social interaktion ...37

6.1.1 Sammanfattande reflektion ...37

6.2 Identitet ...39

6.2.1 Sammanfattande reflektion ...39

6.3 Mentala hälsan ...40

6.3.1 Sammanfattande reflektion ...40

7 Avslutande reflektioner ... 41

Bilagor ...43

...45

Källförteckning ...46

6

1 Inledning

Sociala medier och den ökade psykiska ohälsan har under flera år varit starkt förknippade med varandra, och kanske främst hos den yngre generationen, något som under de senaste åren påvisats i flera undersökningar, kartläggningar och larmrapporter. Statens medieråds rapport (2019) visar att 12-åringars användande ligger på samma nivå som det gjorde för 18- åringar år 2017. Utsattheten på internet visar en ökning bland barn och unga som en effekt av ökad exponering i sociala medier. De flesta barn och unga medger att de ägnar en stor del av sin tid på sociala medier vilket leder till att vissa förpliktelser åsidosätts och skapar därmed missnöje i hur de disponerar sin tid (Statens medieråd 2019). Nutley (2019) beskriver hur smartphoneanvändandet återspeglas redan i tidig ålder och menar att genomsnittsåldern för att få en egen mobiltelefon är nio år i Sverige och menar att det inte längre går att koppla

problemen till enskilda individer, utan dessa behöver identifieras till den kultur som ligger till grund för detta (ibid).

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2020) skriver i sin rapport om skolans arbete med elevers psykiska hälsa och där belyses sociala medier som en påverkansfaktor. Den nämnda rapportens främsta fokus är skolans arbete och insatser kring psykisk ohälsa, vilket för föreliggande studie blir relevant för att belysa elevhälsans betydelse och arbete kring dessa frågor. Skolan har ett ansvar för elevers lärandemiljö men också ett ansvar för elevernas hälsa.

Elevhälsan har en betydande roll i arbetet med att främja god psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa vilket uppmärksammas i rapporten där merparten ansåg att den psykiska ohälsan ökar, och sträcker sig dessutom över allt yngre åldrar. Flera skolrelaterade faktorer belyses i rapporten, däribland nämns att sociala relationer kan visa sig ha en negativ påverkan på elevers psykiska hälsa (Folkhälsoguiden 2020). Skolan och elevhälsan har en nära kontakt med barn och unga och utgör därmed en viktig roll i arbetet med barn och ungas mentala hälsa såväl som deras sociala relationer. Vi anser följaktligen att personal inom elevhälsan ses som nyckelpersoner i föreliggande studie.

Kommunikation via sociala medier har under senaste årtiondet kommit att bli en naturlig del av barn och ungas vardag och har således inneburit förändrade villkor för kommunikation.

Sociala medier har kommit att bli en arena där barn och ungas pågående framträdanden

konstant förhandlas framför en potentiell grupp med åskådare. Trots möjligheten att här kunna nå ut till en obegränsad publik så väljer ungdomar oftast att socialisera och interagera med

7

personer som de redan känner till då vännerna online utgörs övervägande av redan befintliga vänner. Således har den interaktion som ungdomarna utför online en väsentlig koppling till den sociala vardag de möter offline. Vigmo och Lantz-Andersson (2013) menar att den interaktion som sker ansikte mot ansikte skiljer sig avsevärt från den interaktion som sker via skärmen och utgör därmed en viktig roll för hur och vad vi kan kommunicera. “Att uppdatera sin profil och status på sociala nätverksplatser kan ses som en del av ett slags framträdande relaterat både till hur man ramar in situationen och till vem man vill uppfattas som” (Vigmo och Lantz-Andersson, 2013:39). Utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv kan sådana framträdanden förstås på så vis att individen går in i en roll, och genom sociala ritualer och strategiska aktiviteter försöka anpassa sig till den situation hen befinner sig i och som stämmer med hur hen önskar framstå och uppfattas av sin publik (Vigmo och Lantz- Andersson 2013).

Den sociala interaktionen är en stor del av individens vardag och sker idag på fler sätt än bara ansikte mot ansikte. Sociala medier har även det kommit att utgöra en betydande del av individens vardag och gör detta till ett sociologiskt intressant ämne att lyfta. Vårt redan brinnande intresse för ämnet väcktes ännu mer i och med det aktuella lagförslaget om mobilförbud i landets grundskolor. Lagförslaget bygger på påvisade brister i elevers rätt till trygghet och studiero i skolmiljön och skapar en nationell plan där mobilförbud är en av åtgärderna (Regeringskansliet 2021). Vilket i sin tur skapar relevans att belysa i föreliggande studie då lagförslaget till stor del riktar sig mot just den målgrupp som står i fokus här.

Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metod om elevhälsopersonals erfarenheter och upptäckter om barn och unga - från årskurs fyra till nio - och deras användande av sociala medier. Som nämnts ovan så utgör den sociala interaktionen en stor del av individens vardag Ur ett sociologiskt perspektiv och intresse studeras den sociala interaktionen som sker både fysiskt och digitalt samt identitetsskapande och vidare hur individen väljer att framstå på olika arenor och i olika situationer kopplat till sociala medievanor.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.

8

1.2 Frågeställningar

- Vilka eventuella beteendemönster har elevhälsopersonal identifierat i den – fysiska såväl som digitala - sociala interaktionen till följd av barn och ungas användande av sociala medier?

- Hur ser elevhälsopersonal på förhållandet mellan barn och ungas identitet och användande av sociala medier?

- Hur ser elevhälsopersonal på förhållandet mellan användandet av sociala medier och barn och ungas mentala hälsa?

1.3 Avgränsning

I studien intervjuas skolpersonal inom elevhälsa om deras erfarenheter av arbetet med barn och unga oavsett kön från årskurs fyra till och med nio. Studien begränsas geografiskt till tre angränsande kommuner i mellersta Sverige. Folkhälsomyndigheten (2021) beskriver psykisk hälsa som ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande, besvär och tillstånd. Begreppet belyses i föreliggande studie genom både positiva och negativa effekter av psykisk hälsa i förhållande till barn och ungas användande av sociala medier, och kommer vidare att benämnas som mental hälsa och mental ohälsa (ibid). Sociala medier betecknas här som ett samlingsnamn för kommunikationskanaler för att kommunicera med varandra genom text, bild eller ljud (NE, u.å). Kanalerna används vidare för att underlätta skapande, samt publicering och delning av information i virtuella gemenskaper, detta i kombination med teknologi och social interaktion (Kullin, 2009).

9

2 Tidigare forskning

I detta kapitel redovisas de kunskaper som redan finns inom området och som är centrala för föreliggande studie.

Sökmotor: Google Scholar, Diva-portal, Biblioteket Värmland, Universitetsbiblioteket, Skolverket

Sökord: elevhälsa, psykisk hälsa, sociala/digitala medier, sociala mediers påverkan på elever, mental health in school, utveckling av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, hälsa och sociala medier, sociala medier i skolan, social interaktion

2.1 Positiva och negativa effekter av ökat användande av sociala medier

Sociala medier är en del av barn och ungas verklighet och finns i deras vardag från tidig morgon till sen kväll. Nutley (2019) beskriver hur smartphoneanvändandet ökar i tidig ålder och redan vid nio års ålder har de flesta barn i Sverige en egen smartphone. Smartphonen blir starkt kopplad till ett själv och Nutley menar att känslor som ångest, hjälplöshet och oro kan skapas vid avsaknad av denna koppling (ibid).

Som tidigare nämnts har den genomsnittliga åldern gått nedåt gällande

smartphoneanvändandet, medan undersökningar visar drastisk ökning av mobilanvändandet i dag. Huruvida denna ökning av mobilanvändning skapar positiva och/eller negativa effekter belyses i Nutleys (2019) bok, och som även gör denna forskning relevant för föreliggande studies syfte. Den mentala ohälsan ökar bland barn och unga vilket visas i rapporter som skapas och redovisas årligen. Nutley (ibid) hänvisar bland annat till Folkhälsomyndighetens undersökningar, som visar att användning av sociala medier hänger samman med

utvecklingen av den mentala ohälsan bland barn och ungdomar. Symptom så som stress och sömnsvårigheter ges som exempel, vilket visar på de negativa effekterna av användandet av sociala medier. Nutley (ibid) belyser även fördelarna med sociala medier och menar att det faktiskt fyller en viktig funktion. Det sociala stödet verkar öka i och med medvetenheten och ärligheten som skapas kring den mentala ohälsan. Det skapar samhörighet och kontakt till andra och känslan av starka sociala band skapas. Författaren belyser #metoo rörelsen som en viktig komponent som genom sociala medier skapat både effekter, förändringar och

inställningar.

10

Sociala medier gör att vi frångår det fysiska mötet och interaktionen ansikte mot ansikte för att istället lägga ut information om oss på sociala medier. Nutley (2019) beskriver denna interaktion som mer av ett framträdande inför en publik där vi delar betydligt mer av oss själva i jämförelse med interaktionen som sker ansikte mot ansikte: “När människor umgås i den fysiska världen lägger man i snitt 30 procent av interaktionen på att dela med sig av information om sig själv, medan denna siffra uppgår till 80 procent när vi interagerar på sociala medier.” (Nutley 2019:126). Den sociala interaktion som sker ansikte mot ansikte anses som viktig enligt Nutley och hänvisar till bland annat rapporter och undersökningar från Folkhälsomyndigheten. En rapport påvisar exempelvis kopplingar mellan mobilanvändningen och den mentala ohälsan, samtidigt som den visar att umgänge med kompisar har en positiv koppling till välmående (Folkhälsomyndigheten ref. i Nutley 2019).

2.2 Hur iGen - smartphonegenerationen – påverkas av sina digitala verktyg

iGen-gruppen är den benämning som av Twenge (2018) används för att belysa den grupp barn och unga som är födda 1995-2012, som växt upp med internet och digitala verktyg - såsom mobiltelefoner, surfplattor och dylikt. Detta blir en självklar del av vardagen och där uppkopplingen mot nätet hela tiden finns med i fickan. Vidare menar författaren att det beroende dagens ungdomar skapar till sina digitala verktyg har haft en betydande inverkan på alla delar av iGen-gruppens liv på så vis att de påverkar deras sociala interaktioner såväl som den mentala hälsan. Antalet depressioner och suicid har ökat under senaste decenniet, vilket tyder på en markant ökad mental ohälsa (ibid).

Den här generationen särskiljer sig enligt Twenge (2018) från tidigare generationer på flera sätt. Exempelvis tenderar iGen-gruppen att i högre utsträckning oroa sig för sina livsval, de agerar annorlunda genom att exempelvis lägga tid på andra saker samt har helt andra attityder gällande religion, politik och sexualitet än tidigare. iGen-gruppens sociala interaktioner i samspel med andra liknar heller inga tidigare umgängesformer och de verkar helt strunta i att förhålla sig till de sociala regler som tidigare ansetts vara av stor vikt. Många är av den uppfattningen att dagens barn och unga tvingas bli vuxna i yngre ålder jämfört med tidigare men det har dock visat sig att detta inte stämmer. 18-åringar idag beter sig enligt Twenge (ibid) såsom 15-åringar tidigare brukade bete sig och 13-åringar beter sig som 10-åringar tidigare brukade bete sig. Vidare hävdar författaren att dagens ungdomar är fysiskt tryggare

11

men är psykiskt skörare än tidigare. Utifrån Monitoring the futures (ibid) undersökningar inom området mental ohälsa så framkom bland annat att ungdomar som tillbringar mycket tid framför skärmen upplever sig mer nedstämda och olyckliga i jämförelse med ungdomar som istället ägnar sin tid åt aktiviteter som inte är skärmbundna (ibid).

Riskerna för att utveckla ensamhet, nedstämdhet och andra depressiva symptom till följd av användandet av sociala medier har enligt Twenge (2018) visat sig vara störst bland våra yngre ungdomar. Elever i åttonde klass har visat sig vara särskilt sårbara då de håller på att skapa en egen identitet och har inte sällan ett problematiskt förhållande till sin egna kropp. Äldre ungdomar har oftast utvecklat ett bättre självförtroende som skyddar mot den hårda värld som kan dölja sig i barn och ungas sociala medie-upplevelser (ibid).

Twenge (2018) argumenterar för att den ökade användningen av digitala verktyg är den troligaste orsaken till den ökade mentala ohälsan bland våra barn och unga. Författaren menar vidare att ett ökat användande av skärmar - såsom datorer och smartphones - bidrar till att barn och unga blir allt sämre på att umgås och interagera med andra människor, vilket resulterar i ensamhet och sämre hälsa. Twenges (ibid) uppfattning delas av andra forskare, författaren nämner bland annat Sherry Turkle - som menar att möjligheten att nyttja digitala verktyg försämrar våra mentala förmågor.

2.3 Den mänskliga och digitala interaktionen

Turkle (2017) skriver om hur skärmvärlden påverkar det mänskliga mötet och när den skapar möjligheter samt underverk men också när den står i vägen för oss. Genom skärmen kan vi gömma oss för varandra, samtidigt som vi är oavbrutet uppkopplade mot varandra. Detta har uppmärksammats på flera olika håll där skolan är ett av dessa uppmärksammade områden där eleverna påverkas på flera olika sätt. Författaren skriver bland annat om en viss störning i elevernas vänskapsrelationer på grund av denna utveckling. Men det finns som sagt inte bara hinder utan också möjligheter och underverk. Användandet av den digitala verkligheten skapar möjligheter för barn att leka och utforska frågor om identitet (ibid).

Som Turkle (2017) skriver är teknologin här för att stanna vilket innebär att det finns ett behov av att uppmärksamma när den står i vägen för oss. Författaren beskriver människans oförutsägbara beteenden som svåra att hantera, likaså interaktionen som sker ansikte mot

12

ansikte vilket är något datorn aldrig kräver av en. Vidare förespråkar Turkle (ibid) samtalet och vikten av detta och menar att vi genom tekniken tystas ner men också skapar en

empatikris. Tonåringar väljer idag att samtala genom att skriva meddelande istället för ansikte mot ansikte och väljer att inte svara på samtal för att istället skriva meddelande.

Turkle (2017) beskriver vad som går förlorat då man ersätter interaktionen och samtalet som sker ansikte mot ansikte genom att koppla till skolan och den nätbaserade undervisningen.

Författaren menar, genom berättade erfarenheter, att viktiga delar försvinner när

undervisningen och samtalet inte sker ansikte mot ansikte. Eleverna ansåg att lärdom genom andra går miste genom skärmen och den digitala responsen. Vidare beskrivs motivationen som en annan faktor som saknas vid mötet framför och via datorn samt känslan av ensamhet (ibid).

Som nämnt flertalet gånger bidrar den digitala utvecklingen till både möjligheter och underverk. Det skapar verktyg för att enkelt söka upp information och andra medel men skapar också som sagt vissa svårigheter. I den sociala verkligheten, eller nätverkligheten, har vi förmågan att välja att dela med oss av tankar som vi tror att våra följare vill se och ta del av, förfina eller förenkla verkligheten. När datorer och den digitala världen var ny talade Turkle (2017) om ett “andra jag” där individen definierar sig själv och skapade den egna identiteten med hjälp av skrivbordet och innehållet som gick att välja och skapa, som en slags spegel. Författaren menar att det fortfarande är på det sättet men att det skapas någon form av dubbelgångare som formas genom de saker vi gör via nätet. Detta utnyttjas av sociala medier genom att skapa bilder av det vi önskar se, vilket Turkle (ibid) menar ofta skapar spruckna speglar som innebär att den bild vi ser på skärmen inte alltid stämmer överens med

verkligheten (ibid).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Användandet av sociala medier ökar i tidig ålder och blir starkt kopplat till ett själv då det ständigt finns tillgängligt i fickan. Det finns en markant ökning av den mentala ohälsan med symtom såsom oro, ångest men också suicid, vilket går att koppla till den ökade

medieanvändningen. Samtliga författare lyfter den positiva effekten av sociala medier då det fungerar som ett verktyg som fyller en viktig funktion och kan skapa möjligheter. De ger exempel på ett ökat socialt stöd med starka sociala band som exempelvis bidrar till ärlighet och medvetenhet om den mentala ohälsan. Vidare nämns att det skapar möjligheter för barn

13

att leka och utforska frågor om bland annat identitet. Datorn kräver inte samma saker som i interaktionen som sker ansikte mot ansikte vilket inte bara ses som en positiv aspekt. Vi delar idag mer av oss själva på sociala medier än ansikte mot ansikte - kanske lite för mycket - vilket gör att vi mer och mer frångår det fysiska mötet och blir allt sämre på att umgås och interagera ansikte mot ansikte. Detta skapar en generation som särskiljer sig från tidigare generationer som tenderar att agera annorlunda samt struntar i sociala regler och normer som tidigare varit betydelsefulla. Smartphonegenerationen spenderar mer tid framför skärmen, vilket resulterar i bland annat ökad mental ohälsa och minskad förmåga till fysisk interaktion.

Å andra sidan öppnar det upp för frågor och medvetenhet kring identitet och den mentala hälsan. På så sätt skapas vikten av att förstå sociala medier som ett verktyg - när den fyller en viktig funktion och när den står i vägen för oss. Informanterna i föreliggande studie lyfter flera av de aspekter som nämns i tidigare forskning. Å ena sidan den positiva effekten av användandet av sociala medier som kan fylla en viktig funktion som exempelvis förenklandet av kontaktskapande. Å andra sidan den negativa effekten som exempelvis den ökade mentala ohälsan som kan resultera i allvarliga och oönskade konsekvenser.

14

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras de analysverktyg i form av teoretiska referensramar som valts för föreliggande studie. Det dramaturgiska perspektivet har i föreliggande studie valts med fokus på den sociala interaktionen men också individens rollomfattning, identitetsskapande och framträdande i främre och bakre regioner. Teorin nedan har därmed valts utifrån sociologisk relevans för att besvara studiens syfte samt frågeställningar.

3.1 Roll och identitet

Persson (2012) beskriver att rollbegreppet inom sociologisk forskning används för att beskriva och förstå individen i relation till samhället, andra individer och till sig själv.

Goffman (2014) menar att rollbegreppet inte bara belyser en individs roll utan skapar också ett mer eller mindre medvetet framträdande som skapar intryck hos andra. Rollen ses som ett slags skal utanpå identiteten och skapas genom att individen tar på sig olika roller utifrån olika samspel som skapas i mötet med andra. Genom att vrida och vända på roller skapas föreningar till olika krav, normer och värden i samhället. Goffman (ibid) menar att vi med hjälp av dessa roller skapar ett framträdande som antingen kan visa upp eller dölja delar av oss själva, och vi tänker mer eller mindre på intrycken vi gör genom dem.

Goffman (ref. i Persson 2012) intresserar sig för den sociala interaktionen och mötet med andra och på så vis hur vi framställer oss själva. Till skillnad från rollen beskriver Goffman (ibid) att identiteten skapas genom vissa medfödda och nedärvda egenskaper och har betydelse för bland annat identitetsutveckling och relationer. Identiteten genomför ständiga förändringar och skapas kontinuerligt. Identiteten belyser vem en individ är och hur denne individ är. Vi vill tillhöra en grupp, vara som någon annan eller följa de normerna runt oss.

Identiteten gör att vi i vissa avseenden är lika och i vissa olika, vi vill vara som andra och vi vill vara våra egna. Goffman (ibid) delar upp identitet där jag-identiteten refereras till uppfattningen av sig själv där individen kan välja vad som visas upp. Å andra sidan kan definition av sig själv skiljas från omgivningens definition vilket öppnar upp för möjliga konflikter (ibid).

3.2 Intrycksstyrning

Som tidigare nämnt intresserar sig Goffman (2020) för den sociala interaktionen och dess dynamik. Goffman relaterar till begreppet intrycksstyrning när den sociala interaktionen

15

beskrivs. Med intrycksstyrning menas att individen i huvudsak handlar och försöker styra sina intryck utifrån de normer och regler som individen befinner sig inom. Detta är viktigt i

samspelet med andra för att kunna skapa en delad definition av situation, med andra ord delar samma tankar om olika saker och ting. Individer som befinner sig i sociala samspel skapar både publik och roller där intrycksstyrning blir en viktig del. Den gemensamma definitionen av situationen kan med hjälp av intrycksstyrning skapa, som Goffman (ibid) kallar det, tillfälligt fungerande konsensus. I en interaktion skapas både utsända uttryck och överförda uttryck och blir därför en del av intrycksstyrningen. Utsända uttryck används för att uttrycka information och kan vara kroppsspråk som till exempel ett leende, något som individen ofta har kontroll över. Medan överförda uttryck också handlar om kroppsspråk men som inte behöver vara lika kontrollerade, som till exempel att brista ut i skratt helt okontrollerat (Goffman 2020).

3.3 Framträdande

Goffman (2020) använder begreppet performance - vidare framträdande - som en term för all den aktivitet en individ uppvisar under en tidsintervall av konstant närvaro inför en grupp. I samband med att individen antar en roll tar hen för givet att gruppen av betraktare ska ta individens rollframträdande på allvar och därmed faktiskt tror att hen besitter de egenskaper som den ger intryck av. Vidare menar Persson (2012) att Goffman definierar framträdande som den samlade aktiviteten hos en specifik deltagare, som vid ett särskilt tillfälle kan dra fördel av att på ett eller annat sätt påverka andra. Framträdande innebär alltså att göra, förverkliga och iscensätta och dylikt, men även att visa upp samt markera att detta görande, förverkligande och iscensättande faktiskt blir av (Goffman ref. i Persson 2012).

3.3.1 Främre och bakre regioner

Goffman (2014) delar in världen där vi interagerar med varandra i främre och bakre regioner.

Skillnaden mellan de två regionerna har kommit att bli en central del av Goffmans dramaturgiska perspektiv på social interaktion och har i syfte att påvisa att en och samma individ kan framställa sig på flera olika sätt beroende på sammanhang. En individs bakre region i ett avseende kan alltså vara en främre region gentemot andra och vice versa. Vidare menar Goffman (ibid) att denna uppdelning syftar till att belysa skillnaden mellan vad som är offentligt och vad som är hemligt. Goffman (ibid) hävdar att de båda regionerna är lika betydelsefulla för att vi ska kunna förstå social interaktion mellan människor.

16

Centrum av den plats där ett visst framträdande äger rum har av Goffman (2020) kommit att benämnas som den främre regionen och det är här som individen försöker påverka sin publik att bilda sig en viss uppfattning om hen. I denna främre region antar individen en roll - precis som vid ett framträdande på en scen - på flera olika sätt både sedd och hörd av andra.

Individens framträdande i den främre regionen skulle enligt Goffman (ibid) kunna förstås som ett försök att ge intryck av att dennes aktivitet i den främre regionen ger uttryck för samt upprätthåller vissa normer (ibid). Dessa normer kan delas in i två grupper där den ena - hövlighetsnormer - belyser det sätt på vilket den agerande individen behandlar och bemöter sin publik. I den andra gruppen finner vi anständighetsnormer som istället handlar om det sätt på vilket den agerande individen uppför sig inför sin publik - dock inte nödvändigtvis genom att tala med dom (Goffman 2014). För att förklara dessa normer utifrån hur det kan se ut och förklaras i dagens samhälle ges vidare exempel på hur Persson (2012) definierar begreppen.

För att förklara hövlighetsnormer använder Persson (ibid) begreppet respekt och lutar mer åt etik-hållet. Medan anständighetsnormer förklaras av Persson (ibid) som umgängesregler och lutar mer åt etikett-hållet. Dessa normer kan variera över tid beroende på olika samhällen men även olika delar i ett samhälle (Persson 2012).

Den plats där individen istället är dold för publiken kallas ur ett dramaturgiskt perspektiv för den bakre regionen. På denna plats, bakom kulisserna kan individen välja att agera helt annorlunda mot vad hen gjorde i den främre regionen, alltså på scenen (Goffman 2014). Det är i den bakre regionen som individen “plockar av sig masken” och lägger den roll hen spelade i den främre regionen åt sidan. Det är även här som individen har möjlighet att göra förändringar och justeringar inför det framträdande som sker i den främre regionen. (ibid).

17

4 Metod och material

I detta avsnitt redovisas de metoder och material som används för genomförande av

föreliggande studie. Även etiska aspekter, vår förförståelse samt utförandeprocessen belyses i detta kapitel.

4.1 Forskningsdesign

Syftet i föreliggande studie är avgörande för valet av kvalitativ forskningsmetod då analys och bearbetning av data sker genom intresset att skapa förståelse för sociala mediers användande och dess påverkan på elever. Jacobsen (2017) beskriver fördelarna med den kvalitativa forskningsmetoden som skapande av närhet till den som studeras och beskriver då respondentens uppfattning förmedlat med egna ord. Den kvalitativa metoden är enligt

Jacobsen (ibid) beroende av öppenhet för att inte påverka eller gå in med en redan färdig bild av verkligheten. Genom denna öppenhet och närhet till den som studeras visar kvalitativa intervjuer på relevans då det som studeras också får definiera vad som är den korrekta förståelsen (ibid). Vi ämnar i föreliggande studie ta del av elevhälsopersonals egna beskrivningar samt deras erfarenheter och upptäckter inom ämnet, vilket den kvalitativa metoden är bäst lämpad för och således skapar möjligheter att ta del av deras egna ord.

Jacobsen (ibid) belyser också de nackdelar som kan tillkomma genom kvalitativ

forskningsmetod och menar att tidsbristen är en av nackdelarna och i föreliggande studie har bland annat geografiska avgränsningar gjorts på grund av tidsbrist. Även de resurser som krävs för att samla in data ses som en möjlig nackdel och mängden data som ska analyseras kan göra att material går förlorat under analysen (ibid). Vi anser dock att då vi med fördel är två som arbetar med materialet samt att vi genom kodning har möjlighet att analysera och plocka ut det material som är av stor vikt inte påverkas av detta.

I uppstarten av ett forskningsprojekt är det enligt Aspers (2007) rimligt att som forskare definiera en fråga för att därefter avgöra vilken metod och vilken teori som är bäst lämpad utifrån en situation där de resurser som krävs finns för att kunna genomföra projektet

(ibid). Med detta i åtanke skapades till fördel föreliggande studies syfte innan metod och teori valdes ut. Forskningsprojektet inleddes med att utforska intresset och bredden för ämnet vilket resulterade i föreliggande studies avgränsning samt val av målgrupp och vidare informanter.

18

4.2 Tillvägagångssätt

Vidare i detta kapitel önskar vi belysa hur vi under arbetets gång gått till väga. Detta genom att redogöra för vår egen förförståelse, motivera våra val av informanter samt beskriva hur insamling av data och vidare analys med hjälp av kodning gått till.

4.2.1 Förförståelse

Inom forskning krävs att det föreligger någon slags tidigare kunskap inom det ämne som ämnar att undersökas, en så kallad förförståelse (Aspers, 2007). Vidare menar Aspers (ibid) att det är omöjligt att som forskare upprätta en forskningsfråga utan något som helst stöd av exempelvis tidigare läsning, kunskapsteori och/eller forskarens egna privata eller

yrkesmässiga erfarenheter, samt intressen (ibid).

Den förförståelse som ligger till grund för vårt val av forskningsfråga bygger på våra olika erfarenheter - dels utifrån tidigare studier inom ämnet, dels erfarenheter från tidigare arbete samt egna privata upplevelser och intressen för exempelvis användandet av sociala medier.

Då vi även tillhör olika generationer så ger det oss möjligheten att kunna diskutera och utveckla utifrån olika synvinklar eftersom vi har växt upp med sociala medier och dess påverkan och funktioner på olika sätt. Sociala medier har funnits med under båda

uppsatsförfattarnas liv men på olika sätt. Den ena av oss är uppvuxen med sociala medier medan den andra har kunnat ta del av denna utveckling först i vuxen ålder och senare främst genom sina barns användande av sociala medier, och utgör på så sätt en del av en ny

föräldrageneration. Detta medför bland annat att vi på olika sätt kan förstå och relatera till våra informanters beskrivningar, något vi tror kan bidra till en bredare analys där inte endast ett perspektiv synliggörs.

4.2.2 Urval

En viktig process i föreliggande studie är tillvägagångssättet för urval och att hitta informanter som kan förhålla sig till de frågor vi vill ha svar på. Ahrne och Svensson (2015) beskriver sociala miljöer som en begränsning till specifika miljöer för att finna det mest relevanta området för vår studie. I föreliggande studie är den miljö med mest relevans närliggande kommunala skolor som sträcker sig från årskurs fyra till nio, med personal inom elevhälsa.

Begränsningen av miljön kan bidra till en god inblick och skapa sammanhang inom området

19

men används också på grund av tidsbrist, vilket även gäller för urval av informanterna (Ahrne och Svensson 2015). Utifrån Alvehus (2013) redogörelse har strategiskt bekvämlighetsurval valts i föreliggande studie då vi önskar få personer med kunskap och erfarenhet inom ämnet (ibid). Den variabel som är av teoretisk betydelse är elevhälsopersonal och deras erfarenheter och upplevelser av barn och unga från årskurs fyra till nio. För att undersöka denna målgrupp har vi valt att kontakta nyckelpersoner som vi anser bör intervjuas för att komma åt de delar av vikt för syfte och frågeställning, som exempelvis kuratorer och annan personal inom elevhälsa. Till föreliggande studie intervjuades fem informanter som presenteras med fiktiva namn oberoende av kön och kommer inte att presenteras med yrkesroll, detta för att undvika att röja informanternas identiteter. Informanterna benämns vidare som Andreas med 15 år inom yrket, Annelie med 20 år inom yrket, Fatima med 18 år inom yrket, Oskar med 4 år inom yrket samt Milad med 15 år inom yrket.

4.2.3 Datainsamling

För att skapa en förståelse för den verklighet som informanterna ser är valet av datainsamling en viktig process. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer med ett antal öppna frågor inom sex teman. Semistrukturerade intervjuer används då för att centrera frågorna kring föreliggande studies syfte och frågeställningar och samtidigt öppna upp för informanternas egna tankar och beskrivningar (Alvehus 2013).

Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) belyser internets framväxt som är med och skapar olika metoder för exempelvis intervjuer. Skype och andra kamerabaserade verktyg ges som exempel och är under föreliggande studie högst relevanta att diskutera. Under rådande omständigheter med tanke på pågående pandemi har internet med tillkommande verktyg och metoder haft en betydande roll i arbetet, detta då internetbaserade intervjuer genomförts (Ahrne och Svensson 2015). Internetbaserade intervjuer skapar både fördelar och nackdelar i arbetet för föreliggande studie vilket diskuteras av Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) genom styrkor och svagheter i intervju som verktyg. Informanterna har möjlighet att välja en plats som skapar lugn och ro och som känns trygg för just denna person. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid) beskriver olika platser som mer eller mindre lämpliga att utföra intervjuer på (ibid). Samtliga intervjuer i föreliggande studie har skett via kamerabaserade möten där informanterna har befunnit sig på sina arbetsplatser. Den första intervjun skapade vissa svårigheter då främst vår informant upplevde störande ljud under intervjutillfället. Detta

20

visade sig komma från den dator vi vid tillfället använde och åtgärdades genom att byta dator vilket resulterade i att problemet försvann. Förutom detta har val av plats fört med sig en positiv miljö utan störningsmoment eller muller som kan finnas på både offentliga platser samt i hemmiljön.

Då vi under vår första intervju hade problem med ljudet och därmed skapade vissa svårigheter i transkriberingen då delar av ljudupptagningen blev otydlig kunde anteckningar rädda upp den missade ljudupptagning. En stor fördel var då att vi båda deltog under intervjuerna. Det underlättade också således för den som höll i intervjun som på så sätt kunde fokusera på att utföra intervjun på bästa sätt medan den som satt bredvid kunde anteckna. Vi anser det också viktigt att ställa oss kritiska till vår egen prestation och att med mer erfarenhet av denna typ av intervjusituation hade gett oss möjligheter att lösa situationen. Exempel på åtgärder hade kunnat vara att be informanten i slutet av intervjun att kort upprepa de delar som redan då kändes otydliga eller svåra att uppfatta.

Tiden som utsattes för att genomföra intervjuerna bestämdes med hjälp av Eriksson-

Zetterquist och Ahrnes (2015) rekommendationer som menar att en normaltid för intervjuer ligger runt 45 minuter till 1 timme. Vi valde att informera informanterna om att intervjuerna maximalt kan komma att pågå i en timme för att vara säkra på att tiden skulle räcka till. Detta på grund av omfattning och utformning av frågorna i intervjuguiden men också för den tekniska biten som vi vet genom erfarenheter kan försätta en del tid (Ahrne och Svensson 2015).

Trost (2010) menar att det finns både fördelar och nackdelar med ljudupptagning vid intervjuer. Övervägande fördelar med ljudupptagning har varit avgörande i valet av denna metod (ibid). Ljudupptagning användes för att kunna transkribera materialet och vidare analyseras vilket underlättade analysprocessen då materialet efter transkribering fanns i textform. Detta fick informanterna ta del av i ett informationsbrev och därefter godkänna.

4.2.4 Analysmetod genom kodning

För att analysera det empiriska materialet utifrån de intervjuer som genomförts så valde vi att använda oss av det Aspers (2011) benämner som kodning. Kodning kallas den metod som forskaren använder för att bryta ner det insamlade datamaterialet i olika delar - koder. Koder i sig är neutrala och används enligt Aspers (ibid) för att beskriva och redogöra för exempelvis personer, känslor, miljöer, teoretiska begrepp samt för forskarens egna erfarenheter och

21

upplevelser. För att kodning ska fylla sin verkliga funktion så menar Aspers (ibid) att de behöver vara entydiga och ömsesidigt uteslutande. De behöver även vara tillräckliga för att kunna inkludera hela det empiriska materialet (Aspers 2011). Vi har i föreliggande studie använt oss av kodning på så vis att vi - efter att noggrant läst våra utskrivna och

transkriberade intervjuer - skapat kategorier utifrån teman som lyfts av samtliga informanter under intervjuerna som exempelvis mental hälsa samt ohälsa, beteendemönster och social interaktion. För att urskilja mönster har vi även kodat materialet utifrån teman och begrepp från tidigare forskning samt teori, som exempelvis beskrivningar av främre och bakre regioner samt informanternas upplevda skillnader mellan generationer. För att enkelt kunna skilja koderna åt så användes färgpennor för att markera de olika kategorierna, teman och begreppen med varsin färg. Även citat som vi ansåg viktiga att lyfta markerades samt det material som inte ansågs relevant utifrån vårt syfte togs bort. Därefter jämfördes

informanternas svar, erfarenheter och tankar för att slutligen koppla detta till tidigare

forskning och teori men också för att finna likheter och olikheter. Denna kodningsmetod har underlättat vårt arbete, både vad gäller analys och bearbetning av det empiriska materialet.

4.3 Tillförlitlighet och giltighet

Alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar diskuteras med hjälp av Guba och Lincoln som bryter ner begreppet tillförlitlighet till nedanstående förklaringar (Guba och Lincoln ref. i Bryman 2018).

För att skapa tillförlitlighet beskrivs det första begreppet trovärdighet som den beskrivning av den sociala verkligheten och hur den framställs. Viktigt är här att det som beskrivs i studien kan kännas relevant och rättvist för de personer eller den sociala verklighet som blir belyst.

Överförbarhet är nästa begrepp som blir belyst för studiens tillförlitlighet. En kvalitativ forskning söker således djup och inte bredd och eftersträvas genom en beskrivning av de personer eller den sociala verklighet som undersöks. Överförbarhet menas då hur pass

överförbart resultatet är till en annan miljö. Studiens pålitlighet skapas genom ett granskande synsätt som granskas av både handledare men också studiekollegor som kan både bedöma och visa på förbättringsområden. Detta har gjorts kontinuerligt under arbetets gång med

handledare och får en sista bedömning av studiekollegor genom opponering. Det sista begrepp som blir belyst är möjligheten att styrka och konfirmera vilket innebär att forskaren kan

22

reflektera över sin egen position och huruvida man kan styrka att forskarens egna tankar och värderingar påverkat varken utförandet eller resultatet (Bryman 2018).

Vi anser att studien har hög trovärdighet då ämnet i förhållande till de personer och den miljö som studeras är högst relevant. Detta då elevhälsopersonal möter dessa frågor dagligen i skolans miljö. Angående huruvida studien är överförbar till andra miljöer kan exempelvis diskuteras i jämförelse med andra kommuner och storstäder och vidare även i andra länder. Vi reflekterar kring våra egna tankar och utföranden under flera delar i studien samt hur vi ställer oss kritiska till vår egen prestation vilket skapar tillförlitlighet till studien.

4.4 Etiska aspekter

I följande avsnitt uppmärksammas de forskningsetiska principerna utifrån Vetenskapsrådet, frågor gällande behandling av personuppgifter samt presentation av de informanter som medverkat i föreliggande studie.

4.4.1 Vetenskapsrådet

Forskning utgör enligt Vetenskapsrådet (2002) en nödvändig och grundläggande del i utvecklingen - både ur ett individ och ett samhälleligt perspektiv. Samhället och dess medlemmar har således ett berättigat krav - det så kallade forskningskravet - på att den forskning som bedrivs fokuserar på för ämnet relevanta frågor samt håller en hög kvalitet.

Forskningskravet syftar till att utveckla och fördjupa tillgängliga kunskaper, samt förbättra olika metoder. Vidare har samhällets medlemmar ett berättigat krav - individskyddskravet - på att skyddas mot otillständig insyn i exempelvis sitt privatliv. Det är heller inte tillåtet att utsätta individer för psykisk eller fysisk skada, kränkande behandling eller andra slags förolämpningar. Individskyddskravet är den självklara förutsättningen för forskningsetiska överväganden (Vetenskapsrådet 2002).

De forskningsetiska principerna har i uppgift att ge riktlinjer i förhållandet mellan forskaren och uppgiftslämnaren, detta för att vid eventuella meningsskiljaktigheter kan en god

avvägning ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. Dessa principer utgör också riktlinjer för etikkommitténs granskning av forskningsprojekt som faller inom området för humaniora och samhällsvetenskap. Vidare avses principerna att även vägleda forskaren i dennes planering av projektet (Vetenskapsrådet 2002).

23

4.4.2 Fyra huvudkrav

Det konstitutiva individskyddskravet kan preciseras utifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra allmänna huvudkrav inom forskning - dessa huvudkrav är:

Informationskravet - Forskaren har i uppgift att informera samtliga uppgiftslämnare om deras

roll i projektet samt vilka villkor som gäller för deras medverkan. Forskaren måste också upplysa om att deltagandet sker helt frivilligt och att de deltagande har rätt att när som helst avbryta sin medverkan om så önskas.

Samtyckeskravet - Alla som deltar i ett forskningsprojekt har själva rätt att bestämma hur

länge och på vilka villkor de vill delta. De skall även kunna avbryta sin medverkan om och när de så önskar, utan att det medför några negativa följder för dem. Vidare har forskaren i uppgift att inhämta samtycke från samtliga undersökningsdeltagare som deltar i projektet.

Konfidentialitetskravet - Alla personer som deltar i en undersökning skall ges största möjliga

sekretess - konfidentialitet, och personuppgifter skall alltid förvaras på ett säkert sätt så att obehöriga inte kan ta del av materialet.

Nyttjandekravet - Allt insamlat material om enskilda personer får endast användas för

forskningens ändamål och får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.

I föreliggande studie uppfylls samtliga av dessa krav genom att informanterna fick ta del av muntlig information under intervjutillfället samt skriftlig information innan intervjutillfället genom ett informationsbrev. Informationen belyste att de uppgifter som samlas in av informanterna behandlas konfidentiellt på ett sådant sätt att deras identitet inte kan avslöjas för obehöriga samt att det endast används för föreliggande studies ändamål. De har även fått ta del av att deras medverkan är helt frivillig och att de när som helst och utan närmare förklaring kan välja att avbryta sitt deltagande. Samtliga informanter har även godkänt sitt samtycke till deltagande i studien både muntligt och skriftligt.

4.4.3 GDPR

Riktlinjerna för personuppgiftsbehandlingen i uppsatsarbeten som finns att tillgå på Karlstad Universitet (2020) har studerats och tagits i beaktning under arbetets gång. Utifrån definierat syfte behandlades enbart de nödvändiga personuppgifter där känsliga personuppgifter inte har kommit att behandlas. Med hjälp av tidigare redovisning av insamling och bearbetning av

24

data samt redovisning av forskningsetiska aspekter anses de lagar som GDPR hänvisar till, vara behandlade. Formulär för registrering av personuppgifter i uppsatsarbetet har skickats in för registrering i universitets register. Efter avslutad kurs kommer materialet raderas (Karlstad Universitet 2020).

25

5 Resultat och analys

I detta kapitel kommer studiens syfte att besvaras med hjälp av det insamlade materialet.

Föreliggande studies frågeställningar samt de teman som framkommit i analysen ligger till grund för kapitlets struktur: Vilka eventuella beteendemönster har elevhälsopersonal identifierat i den sociala interaktionen till följd av barn och ungas användande av sociala medier besvaras under temat Social interaktion. Hur elevhälsopersonal ser på förhållandet mellan barn och ungas identitet och användande av sociala medier besvaras under temat Roll och identitet. Hur elevhälsopersonal ser på förhållandet mellan användandet av sociala medier och barn och ungas mentala hälsa besvaras under temat Mentala hälsan. Att se sociala medier som ett verktyg återspeglas i svaren på samtliga av våra frågeställningar, detta då informanterna redogör för hur den sociala interaktionen, identitetsskapandet samt arbetet med den mentala hälsan gynnas när sociala medier används på rätt sätt och har på så vis skapat det första temat Sociala medier som ett verktyg.

För att svara på hur elevhälsopersonal upplever att elever påverkas av användandet av sociala medier så redovisas resultat och analys av material i relation till teori och tidigare forskning.

Informanterna presenteras, som tidigare nämnts med fiktiva namn: Andreas, Annelie, Fatima, Oskar, Milad.

5.1 Sociala medier som ett verktyg

Turkle (2017) menar att teknologin är här för att stanna och bör förstås som ett verktyg. Det är således viktigt att uppmärksamma när detta verktyg skapar möjligheter och underverk och när det faktiskt står i vägen för oss (ibid). Som nämnts i tidigare forskning beskriver Twenge (2018) att smartphonegenerationen spenderar mer tid framför skärmen och gör kopplingen mellan den ökade mentala ohälsan och användandet av sociala medier. Turkle (2017) påtalar å andra sidan utforskande av identiteten som exempel på möjligheter som verktyget skapar. Vår informant Annelie tydliggör för hur sociala medier bör ses som ett verktyg:

“Utan oss som aktiva skulle sociala medier inte vara något annat än ett tomt, “dött”, verktyg. Och det är därför viktigt att vi lär barn och ungdomar hur man ska “fylla” dessa

verktyg så det leder till något positivt och utvecklande.” (Annelie).

26

Informanten Annelie beskriver fördelar och nackdelar och lyfter i ovanstående citat vikten av hur sociala medier kan användas och ses som ett verktyg. Samtliga av studiens informanter lyfter vikten av hur barn och ungdomar använder sociala medier. Oskar belyser bland annat vikten av att vara medveten om hur vi använder digitala verktyg. Vad som är rätt och riktigt, vad som är tillåtet, vad får konsekvenser och vad är direkt olagligt.Samtliga informanter beskriver det som Oskar belyser och kan således förstås med hjälp av Goffmans (2014) förklaring av anständighetsnormer - vad och hur vi är i närvaron av andra samt hur vi väljer att umgås med andra. Gränsdragningen mellan vad som är okej och inte okej blir enligt informanterna lite luddig på nätet och menar att de vuxna måste finnas som förebilder för de yngre. Oskar nämner även hur vuxna kan skriva fruktansvärda saker till varandra och menar att det är svårt att lära barnen att förstå hur man ska vara om vuxna gör så. Även Annelie menar att de vuxna måste vara förebilder för de yngre och kan hänvisas till Goffmans (2020) begrepp om intrycksstyrning då barnen ser de vuxnas misslyckade intrycksstyrning och går på vad de ser (ibid). Som när vuxna måste be om lov att lägga ut bilder och liknande på sina barn för att få barnen till att göra likadant. Vidare menar Annelie att sociala medier kan för vuxna bli något stort och skrämmande som de inte vågar ta till sig men som de ändå måste ta till sig.

Detta eftersom sociala medier som tidigare nämnts är här för att stanna, men också för att kunna vara närvarande och delaktiga föräldrar.

“[...] vi måste ju lära att hantera det rätt och då menar jag inte tekniken utan jag menar moral och etik.” (Annelie).

I ovanstående citat menar Annelie att vi måste lära oss hantera den digitala arenan via

skärmen på rätt sätt, bland annat genom att visa hänsyn och respekt gentemot varandra, precis som om vi möts i samma rum. Något som beskrivs på samma sätt som Perssons (2012)

definition av hövlighetsnormer- hur vi förväntas att behandla andra och på så sätt visa respekt.

Något som beskrivs på liknande sätt av Twenge (2018) som menar att iGen-gruppen verkar ha svårt för detta då de sociala regler som tidigare ansetts vara av stor vikt inte längre tas hänsyn till i samma utsträckning som tidigare (ibid). Vidare lyfter Annelie vikten av att ha respekt för det vi delar med oss av på sociala medier. Allt som läggs ut finns kvar och understryker samtidigt att det inte finns någon vägg mellan sociala medier och “in real life”. ¹

1 In real life med förkortning irl innebär på svenska i verkliga livet.

27

“Och nåt jag blir allergisk mot är när vi vuxna gör en vägg mellan sociala medier och irl, in real life, jag hatar det uttrycket för det finns inget sånt. Det finns i så fall ett fysiskt och digitalt men det finns inte, det som händer på sociala medier är ju verkliga livet det måste vi

förstå.” (Annelie).

Annelie menar att det som händer och görs på sociala medier är lika mycket verkliga livet vilket kan förstås med hjälp av Goffmans (2014) förklaring om individens framträdande i en främre och vidare bakre region. Det är samma individ som skapar och utför ett framträdande i den främre regionen som går in i ett bakre - bakom kulisserna – och byter roller, plockar av sig roller eller justerar inför vidare framträdanden (ibid). Det som händer framför och vidare bakom kulisserna är båda en verklighet men där individen visar upp och handlar på olika sätt.

5.2 Social interaktion

Den sociala interaktionen sker idag inte enbart ansikte mot ansikte utan även genom sociala medier. Det har enligt Nutley (2019) kommit att bli en del av barn och ungas verklighet och finns i deras vardag dygnet runt. Twenge (2018) belyser samma sak och beskriver hur digitala verktyg och sociala medier har kommit att bli en självklar del i barn och ungas vardag då uppkopplingen mot nätet ständigt finns med i fickan. Turkle (2017) drar det ett steg längre och diskuterar den sociala interaktionen ansikte mot ansikte och mötet som sker via skärmen. I föreliggande studie belyser informanterna främst den interaktion som sker via sociala medier - även när barnen/ungdomarna sitter bredvid varandra - och som används i mångt och mycket idag. De är alla överens om att det har kommit att bli en stor del av barn och ungas verklighet men att den sociala interaktionen som sker ansikte mot ansikte

fortfarande är otroligt viktig.

“Alltså kommunikation är ju så mycket mer än bara de ord som sägs, det är ju hur det sägs.

Skriver man en mening, säger man den kan man ju säga den så att den låter positiv eller att den låter negativt. Allt sånt försvinner ju och det är därför också som det blir så lätt med misstolkningar både bland barn och vuxna för man läser bara det som står och mitt humör

och vilken sinnesstämning jag har påverkar mycket det jag tolkar.” (Annelie).

Med detta menar Annelie att kommunikation mellan individer är mer än bara de ord som sägs, det är även hur de sägs. Utsända och överförda uttryck som är en del av

intrycksstyrningen försvinner och kan lätt misstolkas när den sociala interaktionen inte sker

28

ansikte mot ansikte (Goffman 2020). Precis som Annelie beskriver missas viktiga delar - såsom exempelvis kroppsspråk - i kommunikationen när interaktionen sker via sociala medier då det kan bli svårt att styra intryck utifrån de normer och regler som individen befinner sig inom. Viktigt att poängtera är dock att den sociala interaktionen ansikte mot ansikte även kan ske via skärmen. Annelie ger exempel på hur en elev upplevde tätare kontakt med sin lärare då interaktionen skedde direkt via skärmen och på så sätt direkt till hen. Här finns fortfarande möjlighet att uppfatta kroppsspråk och tolka hur saker och ting sägs, något som enligt

Goffman (ibid) är av stor vikt för den sociala interaktionen. Fatima beskriver den interaktion som inte sker ansikte mot ansikte som att befinna sig i en ständig bedömningsmiljö då det skrivna ordet och olika tecken kan tolkas på ett sätt som avsändaren egentligen inte menar.

Fatima menar att det kan leda till svårigheter att förstå samt att förhålla sig till sociala koder, och på så vis tydliggör hur viktigt det är för barn och unga att få interagera ansikte mot ansikte för att lära sig att läsa av andra. Milad berättar vidare om en resa som gjorts

tillsammans med eleverna då de inte fick ha med sig mobiltelefonerna. Detta skapade till en början mycket frustration och sågs nästan som ett trauma men resulterade i äkta samtal.

Eleverna behövde inte vara fokuserade på tusen andra saker och tyckte att det var det skönaste de varit med om i hela sitt liv. Turkle (2017) förespråkar just denna typ av samtal och

beskriver vad som går förlorat om man ersätter interaktionen och samtalet som sker ansikte mot ansikte.

Som nämnts i tidigare forskning menar Twenge (2018) att det ökade användandet av sociala medier resulterar i att barn och unga blir allt sämre på att umgås och interagera med andra, vilket bidrar till ensamhet och sämre hälsa (ibid). Andreas pratar om hur sociala medier kan vara ett verktyg/hjälpmedel vid känslor av exempelvis ensamhet men som samtidigt riskerar att hämma sociala kontakter.

”Ja vad ska jag säga, på ett sätt vet jag att många tycker det är okej att sätta sig med sin mobil på rasten, dels att man kanske vilar sig på det sättet och om man känner sig lite utanför så tycker man att man har ett skydd av att man sitter med sin mobil för då ser man inte typ utsatt, ensam eller utanför ut utan då är man upptagen med det. Samtidigt som det främjar inte sociala kontakter irl heller utan du ser ju lite upptagen ut och kanske inbjuder

inte till kontakt när du sitter så. Så det är ju för och nackdelar.” (Andreas).

29

I citatet ovan uppmärksammas hur den sociala interaktionen som sker via sociala medier möjliggör för både positiva och negativa effekter, något som samtliga informanter påtalar.

Citatet belyser att många barn och unga väljer att sitta med sina mobiler och pratar på så vis inte med varandra trots att de sitter tillsammans. Vilket styrks av Turkle (2017) som beskriver hur elever kan känna en känsla av ensamhet vid möten som enbart sker via sociala medier.

När individen följer normer såsom hövlighetsnormer menar Persson (2012) att individen gör det hen förväntas av andra, vilket benämns som umgängesregler. Eftersom normer kan variera beroende på tid och rum kan det vara svårt för barn och unga att anpassa sig och leva upp till det som förväntas (ibid), såsom att exempelvis välja att sitta med sin mobiltelefon eller främja sociala kontakter.

Under samtliga intervjuer framkom vikten av att belysa positiva effekter av sociala medier i förhållande till den sociala interaktionen. Det handlar främst om de individer som har svårigheter vad gäller kontaktskapande, svårt att förmedla sig och interagera med andra.

Informanterna ger exempel på att när barn och unga inte har orden kan det vara enklare att kommunicera med hjälp av bilder. Det kan vara hjälpsamt för att skapa kompisrelationer, vilket gör nätet till en betydelsefull plats samt som informant Oskar använder begreppet KASAM ² och menar därmed en känsla av tillhörighet och gemenskap. Vidare lyfts också positiva effekter av sociala medier då kontakten mellan föräldrar, barn och unga gör det enkelt att hålla kontakt med varandra. Återigen menar informanterna att sociala medier måste ses som ett verktyg, frågan är bara hur vi väljer att använda det.

Vidare reflekterar flera av informanterna kring hur allt som sker idag blir offentligt. Nutley (2019) menar att vi delar betydligt mycket mer av oss själva på sociala medier än i den fysiska världen, författaren lyfter att vi i interaktionen på sociala medier delar så mycket som 80 % av oss själva jämfört med endast 30 % i den fysiska världen (ibid). Som informanterna varit inne på tidigare blir gränsdragningen mellan vad som är okej och inte okej att dela på nätet luddig.

Oskar menar att det du inte kan säga ansikte mot ansikte heller inte bör sägas på nätet. Många gånger hinner barn och unga inte reflektera utan skriver saker i affekt. Fatima ger en liknande förklaring och menar att det är enklare att göra och säga saker i skrift än att göra och säga det ansikte mot ansikte. Även här kan diskussionen om luddiga gränsdragningar bli relevant. Den agerande individen i främre regionen uppför sig utifrån Goffmans (2014) teori på ett sätt inför

2 KASAM innebär känsla av sammanhang

30

sin publik medan samma individ i den bakre regionen kan välja att bete sig helt annorlunda (ibid). Individen bör vara och agera på samma sätt på nätet som ansikte mot ansikte då de i båda avseenden framträder inför en publik. Detta blir inte helt oproblematiskt - återigen på grund av den luddiga gränsdragningen.

Vidare lyfter Milad kränkande handlingar som pågår hela tiden och som alltid har funnits.

Men idag sker dessa handlingar på flera sätt då interaktionen inte enbart sker ansikte mot ansikte utan kan även ske bakom och genom skärmen. Milad menar att det är mycket som händer dolt i fickan, och som ständigt pågår. Detta kan även speglas av Andreas som citateras nedan:

“Om man pratar om det här att elever, eller ungdomar, kan bli utsatta för saker, kränkta, det är ju inget nytt. Men det är klart att det får lite andra konsekvenser när det är något som

är tillgängligt för väldigt många. Är det någon bild som är uppsatt någonstans eller plotter så går ju det att ta bort på ett annat sätt än när det finns på nätet. Så det är klart hur det

påverkas, ja, det är ju ännu jobbigare förstås nu.” (Andreas).

Det Andreas menar är att integriteten får stryka på foten och att vi delar med oss lite för mycket ibland då det blir tillgängligt för en stor publik. Det kan vara skönt att ha något som är ens eget eller där vissa utvalda släpps in. Oskar är inne på samma spår och ger exempel på att en bild som delas på sociala medier även ska vara ok att sätta upp på anslagstavlan utanför den lokala butiken. Detta kan förstås utifrån Goffmans (2014) teori om framträdanden i främre och bakre regioner där den främre regionen representerar beslutet att välja att

framträda offentligt med sin bild likt ett framträdande på en scen. I den bakre regionen finns möjlighet till förändringar och justeringar inför det framträdande som sker i främre regionen (ibid). Det är här barn och unga behöver ta ställning till om och vad de delar med sig av - både på anslagstavlan och på sociala medier.

5.3 Roll och identitet

Som tidigare nämnts så spelar sociala medier en betydande roll i barn och ungas vardag och har för den senaste generationen kommit att bli en väldigt central del av deras liv. Twenge (2018) menar att denna generation särskiljer sig från tidigare generationer och tenderar att i högre utsträckning oroa sig för sina livsval. Författaren menar också att de agerar annorlunda, lägger tid på andra saker och har helt andra attityder gällande exempelvis sexualitet än

31

tidigare generationer (ibid). Fatima belyser skillnader mellan olika generationer på följande sätt:

”Jag har väl tänkt nu att den senaste generationen, eller dom som man har på mellanstadiet nu typ, de är väl kanske den första generationen som inte vet liksom att det har funnits nåt

annat innan sociala medier utan dem växer ju in i det, det är det normala för dem.”

(Fatima).

Informanterna är eniga om att sociala medier har kommit att bli en del av barn och ungas liv och identitetsskapande. Flera menar vidare att de lever med sina sociala medier på gott och ont och skapar därmed ett behov som kan bli tufft. Väldigt många människor lever på nätet idag och att det är mycket mer i alla åldersgrupper jämfört med för 10 år sedan. Annelie menar att förr fick man vara barn längre och att unga har väldigt mycket att förhålla sig till.

Enligt Twenge (2018) är många av den uppfattningen att dagens barn och unga tvingas bli vuxna i yngre ålder jämfört med tidigare. Författaren menar dock att 18-åringar idag beter sig så som 15-åringar tidigare brukade bete sig och 13-åringar beter sig som 10-åringar tidigare brukade bete sig (ibid).

Goffman (ref i Persson 2012) beskriver att individens identitet genomgår ständiga

förändringar och skapas kontinuerligt och belyser vem en individ är och hur en individ är (Persson 2012). Yngre ungdomar har som Twenge (2018) tidigare påtalat visat sig vara särskilt sårbara då de håller på att skapa sin egna identitet och har inte sällan ett problematiskt förhållande till sin egna kropp. Författaren menar att äldre ungdomar däremot oftast har utvecklat ett bättre självförtroende som skyddar mot den hårda värld som kan dölja sig bakom sociala medier (ibid).

“Man är ju inte så trygg i sin egen vare sig kropp eller identitet när man är 13–16 så, så att det kan göra att man blir och mår väldigt väldigt dåligt har vi sett.” (Milad).

Milad menar att det finns en viss kultur, främst för elever i denna åldersgrupp som ska vara och se ut på ett visst sätt där exempelvis träning blir en stor del. Milad menar på så vis att det blir en viss jargong i gänget. Det finns vissa förväntningar och normer bland barn och unga - främst vad gäller utseende - men ser också en viss förändring och att man faktiskt får och vågar vara lite mer som sig själv. Goffman (ref. i Persson 2012) menar att när vi skapar vår

32

identitet vill vi i vissa fall tillhöra en grupp och vara någon annan och i vissa avseenden vill vi vara våra egna och väljer vad som visas upp (Persson 2012).

”Så det, jag tror inte alltid det är så att det stämmer att man är samma på nätet eller samma på sociala medier som det är i verkligheten så. Utan man kanske vill, man vill ge sken av olika saker ibland och då kanske man förstärker olika grejer lite grann.” (Fatima).

Citatet exemplifierar hur roller kan skapa ett framträdande där individen antingen visar upp eller döljer delar av sig själv. Individen vrider och vänder på olika roller för att möta

samhällets olika krav, normer och värden genom intrycksstyrning (Goffman 2014). Det finns en delad uppfattning bland informanterna om hur barn och unga framställer sig i sociala medier. Samtliga menar att det finns en slags generell bild av att man visar upp den fina och lyckade sidan och ger sken av att man har det allmänt bra. Men de ser också början till en förändring där det är okej att framställa ett mindre lyckligt och lyckat jag. Oskar menar bland annat att vuxna har förmågan att förstå att det finns dåliga dagar också och att det inte alltid ser ut så, något som är svårare för unga. Detta kan hänvisas till Goffmans (ibid) teori om främre och bakre regioner där individen i den bakre regionen kan välja att “ta av sig masken”

och därmed lägga ifrån sig den roll som spelats i den främre regionen (ibid). Detta kan, precis som Oskar påtalat bli komplicerat att förhålla sig till och skilja åt för barn och unga.

“Det med sociala medier får man ju en bild av hur man ska vara som människa, både utseendemässigt och det kan ju kanske äldre också påverkas av. Det är väl jobbigt att man

jämför sig med andra och att allt kan presenteras och ser så perfekt ut.” (Andreas).

Genom bilder på sociala medier och genom att jämföra sig med dessa är informanterna överens om att sociala medier påverkar identitetsskapandet i hög grad. Barn och unga ser upp till idoler och tar efter saker de ser och upplever genom sociala medier. Fatima nämner bland annat influencers som påverkar ungas identitetsskapande - både på gott och ont - då det bidrar till ökad tolerans hos unga för olikheter men ibland mer tveksamma förebilder med tanke på kroppsfixering, materialistisk livsstil och så vidare. Fatima berättar vidare hur barn och unga lägger ut bilder för att få likes och man mår bra av reaktionerna. Det finns ett

bekräftelsebehov och belöningssystem som hela tiden är under stimulans. Milad beskriver konsekvenserna av när dessa reaktioner inte stämmer överens.