Vidare i detta kapitel önskar vi belysa hur vi under arbetets gång gått till väga. Detta genom att redogöra för vår egen förförståelse, motivera våra val av informanter samt beskriva hur insamling av data och vidare analys med hjälp av kodning gått till.
4.2.1 Förförståelse
Inom forskning krävs att det föreligger någon slags tidigare kunskap inom det ämne som ämnar att undersökas, en så kallad förförståelse (Aspers, 2007). Vidare menar Aspers (ibid) att det är omöjligt att som forskare upprätta en forskningsfråga utan något som helst stöd av exempelvis tidigare läsning, kunskapsteori och/eller forskarens egna privata eller
yrkesmässiga erfarenheter, samt intressen (ibid).
Den förförståelse som ligger till grund för vårt val av forskningsfråga bygger på våra olika erfarenheter - dels utifrån tidigare studier inom ämnet, dels erfarenheter från tidigare arbete samt egna privata upplevelser och intressen för exempelvis användandet av sociala medier.
Då vi även tillhör olika generationer så ger det oss möjligheten att kunna diskutera och utveckla utifrån olika synvinklar eftersom vi har växt upp med sociala medier och dess påverkan och funktioner på olika sätt. Sociala medier har funnits med under båda
uppsatsförfattarnas liv men på olika sätt. Den ena av oss är uppvuxen med sociala medier medan den andra har kunnat ta del av denna utveckling först i vuxen ålder och senare främst genom sina barns användande av sociala medier, och utgör på så sätt en del av en ny
föräldrageneration. Detta medför bland annat att vi på olika sätt kan förstå och relatera till våra informanters beskrivningar, något vi tror kan bidra till en bredare analys där inte endast ett perspektiv synliggörs.
4.2.2 Urval
En viktig process i föreliggande studie är tillvägagångssättet för urval och att hitta informanter som kan förhålla sig till de frågor vi vill ha svar på. Ahrne och Svensson (2015) beskriver sociala miljöer som en begränsning till specifika miljöer för att finna det mest relevanta området för vår studie. I föreliggande studie är den miljö med mest relevans närliggande kommunala skolor som sträcker sig från årskurs fyra till nio, med personal inom elevhälsa.
Begränsningen av miljön kan bidra till en god inblick och skapa sammanhang inom området
19
men används också på grund av tidsbrist, vilket även gäller för urval av informanterna (Ahrne och Svensson 2015). Utifrån Alvehus (2013) redogörelse har strategiskt bekvämlighetsurval valts i föreliggande studie då vi önskar få personer med kunskap och erfarenhet inom ämnet (ibid). Den variabel som är av teoretisk betydelse är elevhälsopersonal och deras erfarenheter och upplevelser av barn och unga från årskurs fyra till nio. För att undersöka denna målgrupp har vi valt att kontakta nyckelpersoner som vi anser bör intervjuas för att komma åt de delar av vikt för syfte och frågeställning, som exempelvis kuratorer och annan personal inom elevhälsa. Till föreliggande studie intervjuades fem informanter som presenteras med fiktiva namn oberoende av kön och kommer inte att presenteras med yrkesroll, detta för att undvika att röja informanternas identiteter. Informanterna benämns vidare som Andreas med 15 år inom yrket, Annelie med 20 år inom yrket, Fatima med 18 år inom yrket, Oskar med 4 år inom yrket samt Milad med 15 år inom yrket.
4.2.3 Datainsamling
För att skapa en förståelse för den verklighet som informanterna ser är valet av datainsamling en viktig process. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer med ett antal öppna frågor inom sex teman. Semistrukturerade intervjuer används då för att centrera frågorna kring föreliggande studies syfte och frågeställningar och samtidigt öppna upp för informanternas egna tankar och beskrivningar (Alvehus 2013).
Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) belyser internets framväxt som är med och skapar olika metoder för exempelvis intervjuer. Skype och andra kamerabaserade verktyg ges som exempel och är under föreliggande studie högst relevanta att diskutera. Under rådande omständigheter med tanke på pågående pandemi har internet med tillkommande verktyg och metoder haft en betydande roll i arbetet, detta då internetbaserade intervjuer genomförts (Ahrne och Svensson 2015). Internetbaserade intervjuer skapar både fördelar och nackdelar i arbetet för föreliggande studie vilket diskuteras av Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) genom styrkor och svagheter i intervju som verktyg. Informanterna har möjlighet att välja en plats som skapar lugn och ro och som känns trygg för just denna person. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid) beskriver olika platser som mer eller mindre lämpliga att utföra intervjuer på (ibid). Samtliga intervjuer i föreliggande studie har skett via kamerabaserade möten där informanterna har befunnit sig på sina arbetsplatser. Den första intervjun skapade vissa svårigheter då främst vår informant upplevde störande ljud under intervjutillfället. Detta
20
visade sig komma från den dator vi vid tillfället använde och åtgärdades genom att byta dator vilket resulterade i att problemet försvann. Förutom detta har val av plats fört med sig en positiv miljö utan störningsmoment eller muller som kan finnas på både offentliga platser samt i hemmiljön.
Då vi under vår första intervju hade problem med ljudet och därmed skapade vissa svårigheter i transkriberingen då delar av ljudupptagningen blev otydlig kunde anteckningar rädda upp den missade ljudupptagning. En stor fördel var då att vi båda deltog under intervjuerna. Det underlättade också således för den som höll i intervjun som på så sätt kunde fokusera på att utföra intervjun på bästa sätt medan den som satt bredvid kunde anteckna. Vi anser det också viktigt att ställa oss kritiska till vår egen prestation och att med mer erfarenhet av denna typ av intervjusituation hade gett oss möjligheter att lösa situationen. Exempel på åtgärder hade kunnat vara att be informanten i slutet av intervjun att kort upprepa de delar som redan då kändes otydliga eller svåra att uppfatta.
Tiden som utsattes för att genomföra intervjuerna bestämdes med hjälp av
Eriksson-Zetterquist och Ahrnes (2015) rekommendationer som menar att en normaltid för intervjuer ligger runt 45 minuter till 1 timme. Vi valde att informera informanterna om att intervjuerna maximalt kan komma att pågå i en timme för att vara säkra på att tiden skulle räcka till. Detta på grund av omfattning och utformning av frågorna i intervjuguiden men också för den tekniska biten som vi vet genom erfarenheter kan försätta en del tid (Ahrne och Svensson 2015).
Trost (2010) menar att det finns både fördelar och nackdelar med ljudupptagning vid intervjuer. Övervägande fördelar med ljudupptagning har varit avgörande i valet av denna metod (ibid). Ljudupptagning användes för att kunna transkribera materialet och vidare analyseras vilket underlättade analysprocessen då materialet efter transkribering fanns i textform. Detta fick informanterna ta del av i ett informationsbrev och därefter godkänna.
4.2.4 Analysmetod genom kodning
För att analysera det empiriska materialet utifrån de intervjuer som genomförts så valde vi att använda oss av det Aspers (2011) benämner som kodning. Kodning kallas den metod som forskaren använder för att bryta ner det insamlade datamaterialet i olika delar - koder. Koder i sig är neutrala och används enligt Aspers (ibid) för att beskriva och redogöra för exempelvis personer, känslor, miljöer, teoretiska begrepp samt för forskarens egna erfarenheter och
21
upplevelser. För att kodning ska fylla sin verkliga funktion så menar Aspers (ibid) att de behöver vara entydiga och ömsesidigt uteslutande. De behöver även vara tillräckliga för att kunna inkludera hela det empiriska materialet (Aspers 2011). Vi har i föreliggande studie använt oss av kodning på så vis att vi - efter att noggrant läst våra utskrivna och
transkriberade intervjuer - skapat kategorier utifrån teman som lyfts av samtliga informanter under intervjuerna som exempelvis mental hälsa samt ohälsa, beteendemönster och social interaktion. För att urskilja mönster har vi även kodat materialet utifrån teman och begrepp från tidigare forskning samt teori, som exempelvis beskrivningar av främre och bakre regioner samt informanternas upplevda skillnader mellan generationer. För att enkelt kunna skilja koderna åt så användes färgpennor för att markera de olika kategorierna, teman och begreppen med varsin färg. Även citat som vi ansåg viktiga att lyfta markerades samt det material som inte ansågs relevant utifrån vårt syfte togs bort. Därefter jämfördes
informanternas svar, erfarenheter och tankar för att slutligen koppla detta till tidigare
forskning och teori men också för att finna likheter och olikheter. Denna kodningsmetod har underlättat vårt arbete, både vad gäller analys och bearbetning av det empiriska materialet.