Samtliga informanter i föreliggande studie samt tidigare forskning belyser verktygsaspekten och därmed vikten av att sociala medier används på rätt sätt. Att se sociala medier som ett verktyg återspeglas i svaren på samtliga av våra frågeställningar, detta då informanterna
36
redogör för hur den sociala interaktionen, identitetsskapandet samt arbetet med den mentala hälsan gynnas när sociala medier används på rätt sätt.
Utifrån informanternas perspektiv samt föreliggande studies tidigare forskning skapas en tolkning av hur den sociala interaktionen som sker ansikte mot ansikte försämras hos barn och unga. De menar att betydande delar i den sociala interaktionen går förlorad. När sociala medier används på rätt sätt - som ett verktyg – gynnas barn och unga i den sociala
interaktionen då det kan vara lättare att skapa och få kontakt med både vuxna och andra barn och unga. Användandet av sociala medier speglas även i den ökade mentala ohälsan som enligt informanterna samt tidigare forskning visar sig påverkas i hög grad. Å ena sidan kan sociala medier- när det används på rätt sätt - vara gynnsamt för barn och unga som mår dåligt genom att det exempelvis förenklar kontaktskapandet. Å andra sidan kan sociala medier - när det används på ett felaktigt sätt - öka barn och ungas mentala ohälsa men också få dem att hamna i rent av farliga situationer.
Avslutningsvis kan vi förstå att vikten av att se sociala medier som ett verktyg blir
betydelsefullt i samtliga delar. När vi använder detta verktyg på rätt sätt kan sociala medier skapa möjligheter och kan därmed underlätta för barn och unga på flera olika sätt. Men när det används på ett felaktigt sätt kan det istället skapa hinder och svårigheter i barn och ungas verklighet och vardag.
37
6 Diskussion
I detta kapitel redovisas de personliga reflektioner som uppstått under studiens process samt ges här utrymme att lyfta de mest framträdande resultat utifrån föreliggande studies syfte och frågeställningar. Även vidare forskning och nya frågor inom området som kan vara intressanta lyfts i detta kapitel.
Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.
För att studera detta utformades tre frågeställningar utifrån vilka vi bygger vår diskussion.
6.1 Social interaktion
Vår första frågeställning var: Vilka eventuella beteendemönster har elevhälsopersonal identifierat i den – fysiska såväl som digitala - sociala interaktionen till följd av barn och ungas användande av sociala medier? På denna har vi funnit följande resultat som påvisar att sociala medier används av barn och ungdomar i mångt och mycket idag. Samtliga
informanter menar att interaktion och kommunikation sker i allt större utsträckning via sociala medier än tidigare. Detta skapar möjligheter och öppnar upp världen för både
identitetsskapande och för att hitta beröringspunkter och gemenskaper. Å andra sidan kan det utgöra hinder i interaktionen ansikte mot ansikte, något som samtliga informanter anser är viktigt att kunna behärska. De menar att barn och unga blivit sämre på att umgås ansikte mot ansikte då de ofta väljer sociala medier framför att umgås med den fysiska individen.
6.1.1 Sammanfattande reflektion
Fatima beskriver att smartphonegenerationen är i ett försökskaninläge då vi först om 20–30 år kan se de ”verkliga” effekterna och hur det har påverkat barn och ungdomar. Det är även en utmaning för föräldrar och andra vuxna och skapar därmed en ny generation vuxna som behöver kämpa med detta. Som Annelie beskrev kan detta kännas som något främmande och
38
samtidigt skrämmande och därmed svårt att ta till sig, men är något vi alla måste göra för att kunna stötta och finnas för våra barn och ungdomar.
I tidigare forskning framgår att sociala medier är ett verktyg som kan både hjälpa och stjälpa barn och ungdomar på olika sätt, och att det främst handlar om hur detta verktyg används, något som även samtliga informanter är rörande överens om. Intrycksstyrningen är en viktig del i den sociala interaktionen och är viktig att tänka på även när den sker via sociala medier.
Informanterna belyser att interaktionen som inte sker ansikte mot ansikte går miste om exempelvis kroppsspråk och hur saker och ting uttrycks och därmed tolkas. Sociala medier är ett verktyg och återigen blir det av stor vikt hur detta används och uppfattas.
Däremot upplever vi genom våra informanter att barn och ungdomar fortfarande interagerar ansikte mot ansikte genom att använda sociala medier som ett verktyg och ger exempel på detta genom att nämna distansundervisningen som utgjort en ny form av social interaktion under pågående pandemi. Här vill vi belysa att Goffmans teori om social interaktion inte bara bör förstås i det fysiska mötet utan kan faktiskt också förstås i icke fysiska möten som kan ske ansikte mot ansikte. Som exemplifieras i tidigare kapitel kan en interaktion ansikte mot ansikte ske genom sociala medier. Framförallt är detta aktuellt idag med tanke på rådande pandemi som medfört distansundervisning och arbete på distans genom internetbaserade verktyg. Varpå vi således - till viss del - ställer oss teorikritiska till Goffmans teori. Detta då det blir problematiskt att förstå och studera social interaktion i enbart fysiska möten eftersom mycket går förlorat om teorin inte kan ses utifrån flera perspektiv, så som exempelvis
internets framväxt och den interaktion som sker därigenom.
Det är inte bara interaktion och kommunikation som sker i allt större utsträckning via sociala medier utan även vad och hur vi delar med oss och konsekvenserna av detta. I tidigare
forskning framgår av Nutley (2019) att vi i interaktionen ansikte mot ansikte delar 30% av oss själva medan vi i sociala medier delar med oss så mycket som 80%. Informanterna beskriver att det är enklare att skriva och göra saker på sociala medier i jämförelse med ansikte mot ansikte, vilket öppnar upp och förenklar kränkande handlingar och försvårar möjligheterna att motverka och åtgärda detta. Informanterna diskuterar gränsdragningen på sociala medier som luddig. Vi visar upp oss på sociala medier och delar - som tidigare nämnts - 80% av oss själva, vilket kan kopplas till den främre regionen. Men gränserna på sociala medier tenderar
39
även att flyta samman då vi väljer att dela mer privata och personliga saker på våra sociala medier. Den bakre regionen är alltså inte lika överlägset privat längre, vi delar inte bara de privata sakerna med familj och nära vänner, utan vi delar det med hela världen genom sociala medier. För att förtydliga kan detta exemplifieras på så vis att en individs främre region i ett avseende kan vara en bakre region för någon annan. På samma sätt kan en hemlig handling i ett avseende vara offentlig för någon annan.