t idigare mätningar

Dalarnas luftvårdsförbund har under 2001-2006 genom-fört mätningar av luftkvalité i länets större tätorter, varav en är Mora. Mätningarna har genomförts vintern 2002/2003 och 2005/2006. Målet med dessa undersök-ningar är att visa om miljömål och miljökvalitetsnormer (för årsmedelvärden) klaras. Tyngdpunkten har lagts på nuvarande och framtida hälsoaspekter. Mätningarna har därför omfattat kvävedioxid och åtta olika flyktiga organiska ämnen, vilka tillsammans kallas ”VOC”. Ett av dessa är bensen. Samtliga tätorter bedöms klara miljö-kvalitetsnormen för svaveldioxid.

I Mora har mätstationen placerats i centrum, på Kyr-kogatan. Mätvärdena har sammanställs till ett så kal-lat ”vintermedelvärde” vilket visar den genomsnittliga luftkvalitén för tätorten. Årsmedelvärdet är alltid lägre än vintermedelvärdet eftersom luftkvaliten är bättre på sommaren.

För Mora gäller samma resultat som de flesta tätorterna i undersökningen. Nuvarande och framtida miljömål och miljökvalitetsnormer för årsmedelhalten av kvävedioxid bedöms klaras. Bakgrundshalten överensstämmer med nationella modellberäkningarna för tätorter av samma storlek som Mora.

Det är inte möjligt att bedöma eventuella förändringar i luftkvalitet med utgångspunkt från endast två vinterme-delvärden med 2-4 års mellanrum. Noteras kan dock att VOC-halterna i genomsnitt är upp mot 30 % lägre vid den senaste vintermätningen 2005/06. Miljökvalitetsnormen för bensen år 2010 bedöms klaras i Mora. Bensenhalten måste dock sänkas påtagligt de närmaste två årtiondena om det långsiktiga miljömålet ska kunna uppnås om en generation.

För att få en bild av luftföroreningshalterna i hela tätor-ten kompletterades den urbana bakgrundspunktätor-ten med ytterligare mätpunkter under en av de kallaste vinter-veckorna. Denna mätning omfattar bl.a. hårt trafikerade gator/genomfartsleder. Eftersom dessa är ögonblick-punkter utvärderas dessa ”extra” mätögonblick-punkter inte i rap-porten från Dalarnas luftvårdsförbund. Värt att notera kan vara att i närhet till utsläppskällor från trafik, vid t.ex. brandstationen, Strandens skola och busstation, är luftkvalitén sämre än medelvärdet för centrum.

Foto 2.21. Trafik längs Vasagatan ger upphov till luftföroreningsutsläpp

2.13 Naturresurser

S

Generellt sett har Mora god grundvattentillgång och god kvalitet på dricksvattnet. I västra delen av området finns en isälvsavlagring. I nordväst finns en kommunal vattentäkt. Jordbruksmark finns främst i Selja, Östnor och Färnäs, denna är viktigt för många hotade arter.

Uppgifter är hämtade från länsstyrelsens digitala re-gionstäckande underlagsmaterial, kommunens över-siktsplan och miljö- och naturvårdsplan samt fastig-hetskartan och Sveriges geologiska undersöknings (SGU) brunnsarkiv.

I denna förstudie avser naturresurser jord-, skogs- och vattenbruk och tillgång till naturmaterial som finns i om-rådet. Rennäring saknas inom förstudieomom-rådet.

Den helt dominerande förekomsten av naturgrus i Mora är den isälvsavlagring som följer Österdalälvens dalgång och som i söder övergår i Morafältet. En grushushåll-ningsplan har tagits fram för Siljansregionen där det bl.a. anges att uttagen av naturgrus bör minska. Till-gången på lämpligt berg att krossa till makadam är mycket god i Siljansregionen. I Mora kommun finns por-fyr av högsta kvalitet till vägbeläggningsmaterial. Enligt översiktsplanen finns två täkter inom förstudieområdet.

I Mora finns gott om såväl grund- som ytvatten. Hela 96 % av hushållen är anslutna till det kommunala vat-ten- och avloppssystemet. Mora tätort får sitt vatten från vattenverket Riset i Östnor. Vattenkvaliteten i Mora är mycket god, det är bara i enskilda brunnar som den kan vara sämre. Enligt miljö- och naturvårdsplanen har Mora idag i stort sett ett uthålligt nyttjande av grundvattnet.

I nordväst finns en kommunal vattentäkt. Enligt brunns-arkivet som tillhandahålls av Sveriges geologiska under-sökning finns flera enskilda brunnar i tätorten.

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och skyd-das enligt miljöbalken 3 kap 4 §. Mora är i sin helhet en skogskommun. Skogen är en viktig resurs för Moras ekonomi och sysselsättning och har en lång bruknings-historia. I förstudieområdet ger skogarna även möjlighet till tätortsnära rekreation.

Andelen jordbruksmark utgör bara några procent av markanvändningen i kommunen och är koncentrerad till jordar kring de naturliga vattensystemen. I förstudi-eområdet finns endast enstaka jordbruksmarker utanför bebyggt område. Generellt sett minskar andelen hävdad jordbruksmark i Mora och moderna brukningsmetoder har bl.a. medfört att småbiotoper tagits bort och delar växt igen. I miljö- och naturvårdsplanen står det att jord-brukslandskapet har stor betydelse för den biologiska mångfalden och landskapsbilden och att det är viktigt att bevara det småskaliga landskapet med goda livs-miljöer för hotade arter och med vackra utblickar över sjölandskapet. Med en igenväxt Siljansbygd kan också turistströmmen komma att avta.

Förstudie väg 45/70 genom Mora

47

Karta 2.24. Naturresurser.

2.14 Byggnadstekniska förutsätt-ningar

S

I de östra delarna är morän dominerande jordart. Längs Österdalälven dominerar isälvssediment med stråk av älvsediment närmast älven. I sydväst är jordarterna mer varierande med svallsediment av sand i de mer låglänta områdena närmast Siljan. I moränmarken ligger den normala grundvattennivån några meter under marky-tan. Sedimentområdena har en förhållandevis hög per-meabilitet. Närmast strandlinjen förväntas grundvat-tennivån ligga i nivå med ytvattnet.

Kapitlet grundar sig på studier av jordartskarta och okulär besiktning av de geotekniska förhållandena i området. Inga fältundersökningar har utförts. Uppgifter om de geotekniska samt de geohydrologiska förhållan-dena har hämtats från de undersökningar som gjordes vid framtagande av arbetsplanen för ”Rv 45 – Förbifart Mora, delen 2-3. Noret - Kråkberg” och som redovisats i Tekniska PM geoteknik och Rapport Geoteknik samt i Arbetsplanens beskrivning.

Topografin i området karakteriseras av sluttningar ner mot Orsälven/Dalälven och Siljan. På östra sidan av Mora är slutningarna relativt branta. Från Noretbrons och väs-ter ut är topografin relativt jämn och plan inom förstudi-eområdet.

Den dominerande jordarten öster om Orsaälven är mo-rän, huvudsakligen grovkornig. Dock finns områden finns med finkornigare morän och även morän med torvinslag.

Väster om Orsaälven, längs Österdalälven domineras jor-den av älvsediment av sand och isälvssediment av grus.

Områden med torv och mycket lösa jordar finns i det an-nars så dominerande sand- och grusjordsområdena.

Sydväst om Mora är jordarterna mer varierande inom förstudieområdet. De mer låglänta områdena närmast Siljan domineras av svallsediment av sand, men det

fö-rekommer även områden med siltiga jordar och mer lösa jordlager som torv. Längre västerut från Siljan övergår jordarten till morän och isälvssediment av sand och grus.

Även här finns partier med torv.

I östra delen av förstudieområdet där jordarten främst är av morän ligger den normala grundvattennivån 2-3 m un-der markytan. Dock finns partier med grundare avstånd till den fria grundvattenytan.

Områden med sand och grus, företrädelsevis i västra de-len av förstudieområdet, har en förhållandevis hög per-meabilitet. Dessa områden är också flacka och angränsar ofta till vattendrag. Närmast strandlinjen förväntas grundvattennivån korrespondera med omkringliggande vattendrag.

Förstudie väg 45/70 genom Mora

49

Karta 2.25. Jordartsförhållandena inom förstudieområdet.

Källa: SGU, kartblad 14E MORA SO

2.15 Översiktlig identifiering av risker

S

Trafiken utgör ett stort riskobjekt som kan leda till olyckor med personskada och utsläpp av miljö- och häl-sofarliga ämnen. Eftersom genomfartsleden går genom staden finns flera skyddsobjekt, så som bostäder, inom riskzonen. Andra risker inom förstudieområdet är över-svämning av låglänta delar, ras vid främst Noretbron, kraftledningar och förorenad mark.

Uppgifterna är hämtade från kommunens översikts-plan, räddningstjänstens inventering av farligt gods, DalaMitts räddningstjänst om insatstid m.m., rap-porten riskanalys av farligt godstransporter i Borlänge kommun, rapporten riskhänsyn i detaljplaneprocessen och samråd med räddningstjänsten i Mora och Dala-Mitt.

O

I detta avsnitt görs en översiktlig riskidentifiering med fokus på olyckor genom en kort redogörelse för de risker som trafiken utgör för människa respektive miljö. Redo-görelse för inträffade trafikolyckor redovisas i avsnitt 2.6 Trafik och trafikanter.

Trafik - människa Påkörning

Trafik på främst de högst trafikerade vägarna E45 och 70 genom Mora utgör en risk för människors hälsa. Inom ett avstånd av ca 30 meter från en väg kan människor skadas av påkörning. Den största risken för påkörningso-lycka finns i korsningar samt där oskyddade trafikanter måste passera vägen i plan eller nyttja körbanan för att röra sig längs med vägen. Vägen som barriär och gång- och cykeltrafikanters möjligheter att röra sig i förstudi-eområdet redovisas mer grundligt i avsnitt 2.6 Trafik och trafikanter.

Utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen

Olyckor medför stor risk för förorening. Särskilt allvarlig är olycka med farligt gods inblandat. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har såda-na farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under

en transport. E45 och väg 70 utgör primära färdvägar för farligt gods inom kommunen. Farliga godstransporter går även på de järnvägar som finns i kommunen.

Det finns utredningar för lämpliga säkerhetsavstånd från transportled med farligt gods som bl.a. grundar sig på risken för skada. Detta innebär att det inom dessa av-stånd finns en högre risk för att skadas vid ett utsläpp av farligt gods. I rapporten Riskanalys av farligtgodstran-sporter i Borlänge kommun anges att inom ett avstånd på 30 m från vägkant (transportled för farligt gods) bör ingen bebyggelse förekomma oavsett hastighetsbegräns-ning på sträckan, alla ämnen ur alla farligt godsklasser påverkar denna zon. Eftersom några av de hälsofarliga ämnena lätt kan spridas och orsaka skada bör det, enligt bland annat rapporten Riskhänsyn i detaljplaneproces-sen, göras en fördjupad riskbedömning inom 100 meter från väg. Bland annat bör riskreducerande åtgärder tas fram.

Räddningstjänstens inventering av transporter av far-ligt gods

För att kunna belysa storleken av flödet med farliga godtransporter som passerar genom Mora har Länspro-jekt Riskhantering tillsammans med Räddningstjänsten i Mora gjort en fysisk inventering av landsvägstranspor-ter av farligt godstransporlandsvägstranspor-ter genom Mora tätort dygnet runt i en vecka (28 september till 4 oktober 2002).

Slutsatserna från Räddningstjänsten i Mora är att anta-let farligt godstransporter genom Mora kommun är stort – i genomsnitt 1,6 fordon per timme under provperioden.

Vid inventeringen gick det inte att få fram hur mycket last det var på varje lastbil, men beroende på lastmängd skulle det innebära transport av ca 1000- 40 000 ton / månad (styckegodstransporterna ej medräknade).

Hur stora konsekvenserna blir beror bl.a. på hur många människor som befinner sig i närheten till vägen. Några av de viktigaste skyddsobjekten i förstudieområdet är:

• Bostadsområden

• Vårdplatser, så som Mora lasarett

• Offentliga miljöer som skolor, centrum och andra pu-blika platser.

Skada

Eftersom huvudleden går rakt igenom centrala Mora kan många människor bli berörda av en olycka. Som exempel finns det knappt 300 byggnader inom förstudieområdet

som ligger inom 30 m från E45 och väg 70. Vilka av dessa som är bostadshus är inte utrett. I många fall ligger gå-gata och cykelväg nära de högst trafikerade vägarna och på vissa platser finns hållplatslägen utmed vägen. I vissa fall saknas separation från fordonstrafiken. Riskområdet 100 m tangerar både centrum och handelsområdet vid Noret samt delar av Saxviken som nyttjas som strövom-råde. Enligt räddningstjänstens rapport om transport av farligt gods uppstår den största risken för människor vid olyckor med giftig eller brandfarlig gas. Inventeringen visar att dessa transporter är relativt få. De vanligaste transporterna utgörs av villaolja – ca 40 %.

Mellan vägen och Saxviken ligger även järnvägen där det transporteras farligt gods som i sin tur innebär en lik-nande risk som trafiken/transporterna på vägarna. Efter-som de ligger så pass nära finns risk för dominoeffekter vid samtidigt olycka på väg och järnväg, då utsläpp av hälsofarliga ämnen reagerar med varandra och ger än större skada än vad respektive ämne skulle göra var för sig .

Trafik - miljö

Skador på miljön uppstår främst vid olyckor med utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Det kan uppkomma vid olycka mellan personbil med utsläpp av drivmedel som följd men särskilt allvarlig är olycka med farligt gods inblandat eftersom det oftast utgör en större mängd och fler typer av föroreningar. För räddningstjänstens in-ventering av farligt gods se avsnittet ovan, Trafik - män-niska.

Hur stora konsekvenserna blir beror bl.a. på vilka miljö-värden som finns inom riskzonen. Några av de viktigaste skyddsobjekten i förstudieområdet är:

• Yt- och grundvattenmiljöer

• Övriga miljöer med höga natur- och/eller kulturvärden.

Dessa miljöer redovisas i avsnitten riksintressen, natur-miljö, kulturnatur-miljö, friluftsliv och naturresurser.

Vid risk för miljö likaväl som vid risk för människa bör riskbedömning göras inom 100 m från transportled med farligt gods. Givetvis kan skada ske längre ifrån än så, vid ett utsläpp i vatten kan vissa föroreningar snabbt transporteras vidare och påverka områden nedströms.

E45 och väg 70 går idag genom flera värdefulla na-tur- och kulturmiljöer. Bland annat gränsar väg 45 mot strandmiljön vid Saxviken. Även här finns risk för domi-noeffekter genom samtidig olycka på väg och järnväg.

Förstudie väg 45/70 genom Mora

51

Karta 2.26. Riskavstånd

Vägarna går även på bro över Österdalälven och i närhe-ten av Siljan. Ett direktutsläpp i vatnärhe-ten kan medföra stor skada, särskilt stor är risken i mindre vattendrag, t.ex.

Hemulån där omsättningstiden är kortare och koncen-trationen av föroreningen därav blir större. I nordvästra finns en kommunal vattentäkt, se avsnitt 2.13 Naturre-surser. Den ligger dock långt utanför 100-meterszonen från väg 70.

a

I detta avsnitt redovisas objekt och händelser som kan medföra en ökad sannolikhet för skada på vägnät eller trafikant, se karta 2.26. Här redovisas även potentiellt förorenad mark vilken kan innebära en risk för ökad spridning av föroreningarna vid schakt och vägbygge i dessa områden.

Översvämning och sandansamling

Utmed Österdalälven och Siljans stränder finns över-svämningsrisk dels vid vårflod i samband med snösmält-ningen, dels vid höstflod. Högvattennivåer längs Öster-dalälvens strand mellan Seljabron och Badstubacksbron uppgår till 165 m.ö.h. (meter över havet). För områdena runt Siljan/Orsasjön samt Österdalälven nedströms Bad-stubacksbron uppgår högvattennivåerna till 164,5 m.ö.h.

Mora kommun har genomfört en analys av översväm-ningsrisk främst inom centrala delar av Mora, bild 2.2, för att kartlägga 100-årsflödet som grund för samhälls-planering m. m. I översiktsplanen anges att följande högvattennivåer (100-årsflöde) är dimensionerande för byggande och etablering av infrastrukturanläggningar inom markområden som gränsar till nedanstående vat-ten (höjdsystem RH70):

• Siljan/Orsasjön samt Österdalälven nedströms Badstu-backsbron W100 = +164,5 m

• Österdalälven, delen nedströms Seljabron –uppströms Badstubacksbron W100= + 165,0 m

• Österdalsälven, delen Långlet – uppströms Seljabron W100= +166,0 m

Sannolikheten för ett dammbrott i Trängslet bedöms så liten att den inte bör utgöra underlag för kommunens markanvändningsplanering.

På väg till havet lämnar Österdalälven stora mängder sediment efter sig. Detta bidrar till att sandavlagringar på sikt kan grunda igen inflödet till Siljan.

Avlagring-arna innebär även att eroderingen av strandkanter ökar, vilket leder till ytterligare transporter av sand i Österdalälven. För att få en bättre genomströmning har kommunen börjat muddra. Sanden flyttas från de igengrundade områdena till bl.a.

badstränder i kommunen.

Rasrisk

I översiktsplanen anges att det längs älven finns risk för ras. Släntstabili-teten förändras kontinuerligt under inverkan av erosion, sedimentering, nederbörd, is och tjälförhållanden.

Flodfårans bredd och djup samt höjden på slänten är andra viktiga faktorer som påverkar känsligheten för förändringar. Inom förstudieom-rådet finns ett område med högrisk för ras, i närheten av västra brofäs-tet av Noretbron. Längs stora delar av Österdalälvens stränder genom tätorten finns strandskoning av va-rierande standard.

Farlig verksamhet/objekt

Inom förstudieområdet finns indu-striområden i eller i utkanten av bo-stadsområden. I söder ligger dessa invid väg 45 respektive väg 70. Det har inte gjorts någon inventering av vilka verksamheter som finns mm på industriområdena.

Genom förstudieområdet finns även ett flertal kraftledningar med hög-spänning som kan innebära en risk vid nedfallen ledning.

Förorenad mark

Inom förstudieområdet finns objekt som ingår i Länsstyrelsens invente-ring av potentiellt förorenade områ-den. Områdena utgörs av Mora flyg-plats samt ett antal avfallsdeponier, bensinstationer, skjutbanor m.m.

Översiktsplan för Mora kommun juni 2006

8 Delområden Bs

Innehåll

Översiktsplan för Mora kommun juni 2006

89

8 Delområden Bs

Översvämningsrisk för Mora tätort, mellan Seljabron och Badstubacksbron ligger högvattennivån på 165 m ö h, i Siljan/Orsasjön samt Österdalälven nedströms Badstubacksbron ligger nivån på 164,5 m ö h.

Innehåll

Bild 2.2. Översvämningsrisk för Mora tätort vid Badstubacks-bron och NoretBadstubacks-bron. Källa: Mora kommuns översiktsplan 2006.

Noretbron