Utan att djupare analysera vilka åtgärder för riskminimering vid vägarbeten som är lämpliga att implementera (en komplicerad process då vägarbeten kan se olika ut) går det ändå att dra breda slutsatser från intervjusvaren. Åtgärder som smalare körbanor och ökad polisnärvaro är båda effektiva lösningar som i forskningen har visat sig ge resultat på kort sikt. Att ta polisen till hjälp vid varje vägarbete vore givetvis orealistiskt men att däremot ha ökad polisassistans på stora vägsträckor vid särskilt utsatta tider skulle med all sannolikhet minska risken för fortkörning där det som mest behövs. Vad gäller skyltning är såväl respondenterna som forskningen oense om vad som behöver förbättras eller om dessa förbättringar ens ger avsiktlig effekt. Det går emellertid att fastslå att en korrekt utförd skyltning har en positiv inverkan på trafikrytmen så länge den inte överanvänds vid tider där den inte gör nytta (detta gäller även för skyltning med VMS). Överanvändning kan leda till ökad nonchalans från medtrafikanter.
Undermålig skyltning går ofta hand i hand med försummat ansvar från arbetsgivarens sida som inte ger vägarbetarna tillräckligt med tid att skylta rätt. Just arbetsgivaransvaret är något respondenterna lyfter fram överlag. Det finns en stark vilja av att reformera branschen inifrån genom att utestänga oseriösa aktörer som inte tar säkerheten på allvar; aktörer som exempelvis accepterar lukrativa kontrakt där säkerheten uppenbart har åsidosatts. Respondenterna vill se att sanktionsavgifter införs och riktas mot arbetsgivare som inte följer spelreglerna, en utveckling som under lång tid har rekommenderats av VTI. Hur enkelt det faktiskt skulle vara att sjösätta ett sådant system – och hur det skulle utformas i praktiken utan att sätta konkurrensregler ur spel – tål att diskuteras men intentionen är god och förslaget ges ytterligare trovärdighet genom uppbackning av SEKO. En förändring av branschens villkor skulle behöva backas upp av stat och kommun. Både facket och forskningssamhället efterfrågar ett större ansvarstagande av Trafikverket genom att myndigheten går i bräschen för att binda säkerhetskrav och exkludera riskkostnader från deras infrastrukturprojekt. En sådan åtgärd skulle i sin tur sätta press på kommuner att agera med gott exempel och få dem att implementera bättre instrument för anbuds- och genomförandekontroll. Från Trafikverkets synvinkel skulle detta i praktiken innebära att entreprenörerna inte bara blir bättre på att upprätthålla säkerheten för sina anställda på arbetsplatsen utan också för trafiken runtom. Om något låter denna studie visa att vägarbetare som tillåts utföra sitt jobb under riskfria förhållanden per automatik skapar en mer säker trafikmiljö för alla involverade.
Avslutningsvis nämns den åtgärd som nog är enklast att implementera men som tar längst tid att förankra, nämligen en utökad körkortsutbildning. Att bekämpa problemet redan ”vid källan” är till synes ett självklart tillvägagångssätt och skulle innebära att många unga förare får en förståelse för vägarbeten som deras föräldrar idag saknar. Lärdomen skulle sannolikt föra med sig en ökad respekt för vägarbetare i synnerhet men även för trafik- och hastighetsregler i allmänhet, en insikt som nog många föräldrar inte skulle önska att sina barn går miste om.
9 Slutsats
Författaren hoppas att med denna uppsats kunna bidra till en djupare insyn i vägarbetarnas arbetsmiljö och därmed påvisa vilka risker dem utsätts för i sin yrkesutövning. Med grund i intervjuunderlaget och med stöd av TCI-modellen kan studien konstatera att det i dagsläget finns konkreta och ekonomiskt försvarbara möjligheter att minska riskerna vid vägarbeten för såväl vägarbete som medtrafikanter. Många av de praktiska förändringar som behöver implementeras för att minska riskerna är sedan tidigare beprövade åtgärder som inte kräver stora ekonomiska investeringar. En långsiktig riskminimering kräver dock mer strukturella reformer och därtill ett utökat samarbete mellan den privata sektorn och det allmänna. Nollvisionen utgör en viktig grund för ett fortsatt åtgärdsarbete och kan ses som en pusselbit för en framtida styrning av riskminimeringen inom anläggningsbranschen. Till detta arbete bör därför rekommendationen vara att utöka dagens nollvision till att även innefatta arbetsplatsolyckor, för att på så sätt vidga vår inställning till olyckor på (och intill) vägen. I och med detta kan ytterligare aspekter av vägarbetarnas riskfyllda arbetsmiljö tas i beaktning inför framtida reformer.
Författaren vill slutligen understryka att det krävs mer forskning på området för att hitta fler effektiva riskminimeringsåtgärder att implementera vid framtidens vägarbeten. I dagens takt kommer trafiken endast bli tätare och mer intensiv, en verklighet som kräver en ännu större förståelse för hur vi människor tänker och agerar bakom ratten. Utan perspektiven från båda sidor, vägarbetare och medtrafikant, blir det genast svårare att förstå helhetsbilden. Som en del av framtida studier efterfrågar författaren ett större fokus på medtrafikanter och yrkesförare. Djupintervjuer med dessa fokusgrupper skulle med all säkerhet öppna upp för många fler resonemang kring förarbetande och säkerhet på väg. Kopplat till detta hade det varit av stor betydelse att även vidareutveckla TCI (eller liknande modeller) så att dessa på ett mer träffsäkert sätt kan analysera data från studier inriktade mot vägarbeten.
Referenser
Allpress, J.A. & Leland, L.S. (2010). Reducing traffic speed within roadwork sites using obtrusive perceptual countermeasures. Accident Analysis & Prevention, 42(2), 377-383. DOI: 10.1016/j.aap.2009.08.014
Bengtsson, M., Brander, M. & Lennartsson, D. (2015, 7 juli). Varannan bil kör för fort förbi vägarbeten. Sveriges Radio. Hämtad från http://www.sverigesradio.se/
Berggren, F. & Österlund, R. (2011). Hur ansvariga vid vägarbeten ser på sin uppgift kopplat till säkerhet och framkomlighet. [Elektronisk resurs]. Examensarbete. Västerås.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Debnath, A.K., Blackman, R. & Haworth, N. (2015). Common hazards and their mitigating measures in work zones: A qualitative study of worker perceptions. Safety Science, 72, 293-301. DOI: 10.1016/j.ssci.2014.09.022
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Domenichini, L., La Torre, F., Branzi, V. & Nocentini, A. (2017). Speed behaviour in work zone crossovers. A driving simulator study. Accident Analysis & Prevention, 98, 10-24. DOI: 10.1016/j.aap.2016.09.018
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020 [Elektronisk resurs]. (2016).
Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Fontaine, M.D., Carlson, P.J. & Hawkins, H.G. (2000). Evaluation of traffic control devices for rural high-speed maintenance work zones: Second year activities and final recommendations.
Texas Transportation Institute.
Forward, S. (red.) (2016). Säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten:
implementeringsprocessen av nytt regelverk och dess effekter. [Elektronisk resurs].
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Fuller, R. (2000). The task-capability interface model of the driving process, Recherche
Transports Sécurité, 66, 47-57. DOI: 10.1016/S0761-8980(00)90006-2
Fuller, R. (2005). Towards a general theory of driver behaviour. Accident Analysis and
Prevention, 37(3), 461–472. DOI: 10.1016/j.aap.2004.11.003
Fuller. R, Bates, H., Hannigan, B. & Gormley, M. (2008). Understanding Inappropriate High
Speed: A Qualitative Analysis. London: Department for Transport
Fuller, R., McHugh, C. & Pender, S. (2008). Task difficulty and risk in the determination of driver behaviour. Psychology of transport / Psychologie du transport, Revue europeenne de
psychologie appliquee, 58(1), 13-21. DOI: 10.1016/j.erap.2005.07.004
Gustafsson, S. (red.) (2014). Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta
hastigheter - Kartläggning och praktisk utvärdering [Elektronisk resurs]. Linköping: Statens
väg- och transportforskningsinstitut.
Haglund, P. & Sunesson, P. (2010). Arbete på väg: säkerhet vid passerande fordonstrafik. [Elektronisk resurs]. Examensarbete. Göteborg.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Högström, H. & Strömberg, L-O. (2015, 2 oktober). Vägarbetarna larmar: vi lever livsfarligt.
Kvällsposten. Hämtad från http://kvallsposten.se/
Lewis-Evans, B. & Rothengatter, T. (2009). Task difficulty, risk, effort and comfort in a simulated driving task—Implications for Risk Allostasis Theory. Accident Analysis &
Prevention, 41(5), 1053-1063. DOI: 10.1016/j.aap.2009.06.011
Maze, T, Kamyab, A., Gent, S. & Schrock, S (2001). Evaluation of Work Zone Speed Reduction
Measures. Iowa: Center for Transportation Research and Education, Iowa State University Nystart för Nollvisionen - ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Sverige [Elektronisk
resurs]. (2016).
Paolo, P. & Sara, D. (2012). Driving Speed Behaviour Approaching Road Work Zones On Two-Lane Rural Roads, Procedia - Social and Behavioral Sciences, 53, 672-681. DOI: 10.1016/j.sbspro.2012.09.917
Pekkanen, J., Lappi, O., Itkonen, T. & Summala, H. (2017). Task-Difficulty Homeostasis in Car Following Models: Experimental Validation Using Self-Paced Visual Occlusion. PLoS
ONE, 12(1), 1-15. DOI: 10.1371/journal.pone.0169704
SEKO – facket för service och kommunikation (2019). Med fara för livet – en rapport om vägarbetares arbetsmiljö. [Elektronisk resurs]. Stockholm
SEKO - facket för service och kommunikation (2009). Usel säkerhet vid vägarbeten - men
lösningar finns. [Elektronisk resurs]. Stockholm
Steinbakk, R.T., Ulleberg, P., Sagberg, F. & Fostervold, K.I. (2017). Analysing the influence of visible roadwork activity on drivers’ speed choice at work zones using a video-based experiment. Transportation Research: Part F, 44, 53-62. DOI: 10.1016/j.trf.2016.10.003 Svensson, T. (2011, 8 juni). Med livet som insats. Arbetet. Hämtad från http://www.arbetet.se/ Sveriges kommuner och landsting (2014). Arbete på väg handbok. [Elektronisk resurs].
Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sörensen, G. & Wiklund, M. (2011). Åtgärder för att minska hastighet förbi vägarbetsplatser:
utvärdering baserad på tre fältförsök [Elektronisk resurs]. Linköping: Statens väg- och
transportforskningsinstitut.
Taylor, D.H. (2007). Drivers’ galvanic skin response and the risk of accident, Ergonomics, 7(4), 439-451. DOI: 10.1080/00140136408930761
Trafikverket (2017). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2016 - målstyrning av
trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 [Elektronisk resurs]. Trafikverket.
Trafikverket (2014). Dödsolyckor vid vägarbeten, En studie av trafikolyckor med dödlig utgång
vid vägarbeten 2003-2013. [Elektronisk resurs]. Trafikverket.
Trafikverket (2014). Trafikolyckor vid vägarbeten: en studie av trafikolyckor med
personskador 2003-2012 med speciellt fokus på olyckor som inträffat på kommunala vägar och gator. [Elektronisk resurs] Borlänge: Trafikverket.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet
Wernström, M. (2015, 7 juli). Seko kräver åtgärder mot dödsolyckor. Arbetet. Hämtad från http://www.arbetet.se/
Bilagor
Bilaga 1 – Frågeformulär för intervjufrågor
Introduktion
* Namn
* Ålder
* Nuvarande tjänst
* År som aktiv i yrkesrollen
* Tidgare
arbetslivserfarenhet
Huvudfråga
*Kan du berätta för mig om din syn på risker inom yrkesrollen och hur dessa, om det anses nödvändigt, kan minimeras på ett
ekonomiskt försvarbart sätt? (- Varför känner du så?) (- Är det grundat i en personlig erfarenhet?)