Implementering och rekommendationer

För att anknyta till inledningen av denna studie och den förra PISA undersökningen som visar en nedåtgående trend i svenska barnens språkförståelse, kan jag förslagsvis rekommendera arbete med tydliggörande pedagogik i en större utsträckning. Förskolan är en arena där barn tillbringar största delen av sin vardag och där barnen skapar sina första sociala relationer utanför hemmet. Därför är det viktigt att skapa trygga miljöer och förhållanden för att språkliga redskap ska kunna behärskas. Förskolepedagogerna måste erbjuda en pedagogisk verksamhet där barnens eget intresse är grundläggande utgångspunkt för att sedan kunna på ett lustfyllt sätt främja deras språkutveckling. Språkliga miljöer är viktiga och bör inventeras och utvecklas. Med detta menas tillgång till böcker, tidningar, datorer, pennor, papper, bokstavsmaterial och dylikt som kan väcka barnens nyfikenhet för skriftspråket. Som förslag till fortsatt forskning kan det fortsatta språkutvecklingsarbetet med dessa barn granskas i förskoleklassen. Forskningen visar att när barnen kommer upp i förskoleklass utgår många lärare från ljudmetoden som den enda metoden för läsinlärning och att de arbetar med en bokstav i taget. Barn som har arbetat med ordbilder och visuelliseringen av språkliga begrepp under förskoleperioden har redan en stor erfarenhet och förkunskaper i läs- och skrivinlärning. Därför borde dessa tas i beaktning. Fortsatt forskning behövs för att fastställa vilka språkutvecklande miljöer som erbjuds i förskoleklassens verksamhet, alternativt grundskolans tidigare år, samt på vilket sätt tar pedagogerna hänsyn till barnens erfarenheter från förskolan. Detta är viktigt utifrån en större samhällelig aspekt där forskningen visar att 30 procent av elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige inte når upp till grundläggande läsnivå, medan varannan elev som är född utomlands inte kan tillägna sig kunskaper i skolan på grund av otillräckliga kunskaper i läsförståelse (Skolverket, 2010).

56

Referenslista

Abrahamsson, Niclas & Bylund, Emanuel (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I Flerspråkighet: en forskningsöversikt (s. 153-231). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Dixon, L. Quentin & Wu, Shuang (2014). Home language and literacy practices among immigrant second-language learners. Language Teaching, 47, 414-449.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder?: invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knud (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson, B. (1992). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006. Göteborg.

Lundh, Hans- Gunnar, Montgomery, Henry & Waern. Yvonne (1992). Kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Philp, Jenefer, & Duchesne, Susan (2008). When the gate opens: The interaction between social and linguistic goals in child second language development. I J. Philp, R. Oliver, & A. Mackey (Red.), Second language acquisition and the younger learner: Child’s play? (s. 83-104). Amsterdam: John Benjamins.

Pinker, Steven (1995). The Language Instinct. London: Penguin.

Salameh, Eva-Kristina (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning, nr 2, 4-13. SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association).

57

Salameh, Eva-Kristina (2011). Grammatisk och fonologisk utveckling på svenska och arabiska vid tvåspråkig undervisning. Educare, nr 3, 177-205.

Schachter, Daniel L. (1997). Sökandet efter minnet. Jönköping: Brain Books. Schwartz, Mila (2014). The impact of the First Language First model on vocabulary

development among preschool bilingual children. Reading & Writing, 27(4), 709- 732.

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. (Rapport 352). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Vad är PIRLS? Hämtad 2013-05-10 från

http://www.skolverket.se/sb/d/253

Soltero-González, Lucinda (2009) Preschool Latino Immigrant Children: Using the Home Language as a Resource for Literacy Learning, Theory Into Practice, 48(4), 283-289.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Norstedt.

Säljö, Roger (2006). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts.

Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev Semenovič (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Washbrook, E., Waldfogel, J., Bradbury, B., Corak, M., & Ghanghro, A. A. (2012). The Development of Young Children of Immigrants in Australia, Canada, the United Kingdom, and the United States. Child Development, 83(5), 1591-1607.

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wollner, Ann. Barn utan förskola riskerar sämre språk (2012-01-23). SVT Nyheter. Hämtad 2013-05-10 från http://www.svt.se/nyheter/sverige/barn-utan-forskola- riskerar-samre-sprak

58

Bilaga 1

Hej föräldrar!

Mitt namn är X och jag är masterstuderande i pedagogik på Malmö högskola. Under maj månad kommer jag att utföra en studie på denna förskola. Studien kommer att handla om barnens språkinlärning och språkutveckling.

Detta betyder att jag kommer att genomföra intervjuer med pedagogerna som kommer att handla om hur era barn lär sig svenska och om hur pedagogerna arbetar för att underlätta inlärningen. Jag kommer också att följa barnen för att skaffa en förståelse om hur de lär sig och hur de samspelar med varandra och med vuxna.

Pedagogiska dokumentationen kommer att hjälpa mig i min undersökning, men den kommer inte att lämna förskolan. Det är viktigt att veta att all material kommer att användas endast för min undersökning och att inga riktiga namn kommer att publiceras. Namnet på förskolan kommer att utelämnas. Det är frivilligt att delta i denna studie och ni kan avbryta när som helst.

Om ni har frågor kan ni vända er direkt till mig eller till personalen på avdelningen. Vi kan erbjuda tolkning på modersmålet om så önskas.

Mitt telefonnummer är XXXX XXXXXX Tack på förhand!

X

---

Barnets namn:__________________________________________

Vårdnadshavares underskrift och

59

Bilaga 2