Implikationer för samhället och yrkeslivet

På en samhällelig nivå har denna undersökning gett insikter om hur Sveriges nation branding ser ut med anledning av covid-19 och hur den uppfattas av utomstående människor. Svenska institutet är en organisation som arbetar med att skapa relationer och förtroende världen över för att bygga Sverige-bilden (Svenska Institutet, 2020). Denna studie skulle kunna hjälpa dem få en bild om hur Sveriges nation branding kan se ut när krisen är över, med tanke på att vår studie gav insikter att norrmäns uppfattningar om Sverige inte förändrats, trots all den kritik de hade mot Sveriges hantering, påverkade det inte deras uppfattning om Sverige som nation. Detta kan bero på den goda uppfattning de hade om Sverige sedan innan krisen. Därför är det en viktig implikation för människor som arbetar med kriskommunikation och krishantering att ständigt arbeta på sin buffert inför kommande kriser för att bibehålla sitt rykte.

På en samhällelig nivå har denna undersökning gett resultat att det finns en polarisering i urvalet som har resulterat i att det finns två idealtyper. I vår mening har de personliga mediekanalerna för informationsinhämtning varit betydelsefulla för vilken idealtyp respondenterna tillhör. Detta är ett resultat för denna undersökning, men respondenterna uttrycker resonemang som tyder på att det även kan finnas en polarisering i samhället. Vårt resultat liknar den polarisering som finns i USA idag (SvD, 2020). Dels finns det en grupp som uttrycker en konservativ nationalism, de vill bevara det kulturella inom nationen och det som nationen gör är det rätta i deras mening, de förespråkar för nationens politik och deras intressen. Men det finns också en grupp som uttrycker en mer liberal globalism, de är mer öppensinnade för en global handel och kan även se positiva aspekter i andra nationers politik och kulturella intressen. Denna polarisering verkar drivas på av sociala medier då människor fritt kan uttrycka sina åsikter med hela världen. Detta visade sig i det senaste valet i USA då det amerikanska folket tog ställning i vilket parti de röstade på och var öppna med detta i sina sociala mediekanaler.

Denna studie kan bidra med en ökad förståelse för hur ekokammare fungerar, något som undersökningens resultat gav oss insikter om. Ekokammare innebär att ens åsikter förstärks för att man tar del av medier, i denna undersökning nyhetsmedier som bekräftar ens världsbild (Karlsen et al., 2017). Urvalet har resonerat för ett åsiktskonfirmeringssökande i sin medieförbrukning. Den idealtyp vi i denna undersökning kallat Sverige-skeptiker har resonerat för att förbruka norska nyhetsmedier, denna idealtyp har även visat en kritisk syn till Sveriges hantering av covid-19, och en mer positiv syn på Norges hantering. Medan den andra idealtypen Sverige-optimister visar upp en annan nyhetskonsumtion, som är mer positiva till Sveriges hantering och de hämtar främst sina nyheter från Facebook. Det ger tecken på att de olika idealtyperna söker sig till medier och är mer mottaglig till nyheter som stärker deras åsikter och världsbild. Detta kan bidra till en ökad medvetenhet i samhället om ekokammare och åsiktskonfirmering via ens personliga medieförbrukning.

55 Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur människors uppfattningar förändras, eller kvarstår när ett land genomgår en kris och hur de väljer att hantera krisen. I slutskedet av denna undersökning befinner vi oss fortfarande mitt i krisen covid-19. Ingen vet ännu hur och när denna kris når sitt slut. Därför är det omöjligt att säga vilket land som gjort rätt respektive fel. Denna undersökning bidrar med viktiga insikter av mottagarens upplevelser av Sveriges sammanlagda hantering av covid-19, om det påverkat deras bild av Sverige som nation och varumärke och resten får tiden utvisa.

Referenser

Andersen, H., & Kaspersen, L. (2007). Klassisk och modern samhällsteori. Studentlitteratur, Lund.

Anholt, S. (2006). Competitive identity : The new brand management for nations, cities and regions. ProQuest Ebook Central https://ebookcentral-proquest-com.bibproxy.kau.se

Avraham, E. (2009). Marketing and managing nation branding during prolonged crisis: The case of Israel. Place branding and public diplomacy, vol. 5, p. 202–212. Doi:10.1057/pb.2009.15

Avraham, E. (2020). Nation branding and marketing strategies for combatting tourism crises and stereotypes toward destinations. Journal of Business Research, vol. 116, p. 711–720.

https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2018.02.036

Benoit, W.L. (2014). Accounts, Excuses, and Apologies, Second Edition : Image Repair Theory and Research: Vol. Second edition. SUNY Press.

Britannica. (11 Juli 2017). Public Diplomacy. Hämtad 10 november, 2020, från:

https://www.britannica.com/topic/public-diplomacy

Chadwick, A. (2013). The hybrid media system : politics and power. New York: Oxford University Press.

Coombs, W.T. (2009). Crisis Management: A Communicative Approach. Botan & Hazleton, Public Relations Theory II (S. 149-174). Taylor & Francis Group.

57 Coombs, W.T. (2015). Ongoing crisis communication. Planning, managing and responding.

Upplaga 4. Los Angeles: Sage.

Dagens Nyheter (2016-06-04). Sociala medier tar över nyhetsflödet. Hämtad 2020-11-16 från:

https://www.dn.se/kultur-noje/sociala-medier-tar-over-nyhetsflodet/

Dagens Analys (u.å). 5 Tips hur du kommunicerar via sociala medier med generation Z. Hämtad 2020-11-16 från: https://www.dagensanalys.se/5-tips-hur-du-kommunicerar-via-sociala-medier-med-generation-z/

Fan, Y. (2006). Branding the nation: What is being branded? Journal of Vacation Marketing, 12(1), 5–14.

https://doi.org/10.1177/1356766706056633

Folkhälsomyndigheten (2020-11-17). Krisberedskap. Hämtad 2020-12-22 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/

Folkhälsomyndigheten (2020-11-16). Om viruset och sjukdomen. Hämtad 2020-12-1 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Folkhälsomyndigheten (2019-10-07). Pandemisk influensa. Hämtad 2020-11-09 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/

58 Holmes, J., Henrich, B., Hancock N. & Lestou, V. (2009). Communicating with the public during health crises: experts’ experiences and opinions. Journal of Risk Research, 12(6), 793–807.

https://doi.org/10.1080/13669870802648486

Ingenhoff, D., Buhmann, A., White, C., Zhang, T., & Kiousis, S. (2018). Reputation spillover: corporate crises’ effects on country reputation. Journal of Communication Management, 22(1), 96– 112.

https://doi.org/10.1108/JCOM-08-2017-0081

Kaneva, N. (2011). Nation Branding: Toward an Agenda for Critical Research. International Journal of Communication, vol. 5, p. 117–141

Karlsen, R., Steen-Johnsen, K., Wollebæk, D., & Enjolras, B. (2017). Echo chamber and trenchwarfare dynamics in online debates. European Journal of Communication, 32(3), 257-273.

doi:10.1177/0267323117695734

Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2013). Marknadsföring: teori, strategi och praktik: Pearson Academic Computing.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Studentlitteratur AB.

Nickerson, R. S. (1998). Confirmation Bias: A Ubiquitous Phenomenon in Many Guises. Review of General Psychology, 2(2), 175–220. https://doi.org/10.1037/1089-2680.2.2.175

59 Nye, J. (2004). Soft Power: The means to success in the world politics. New York: Public Affairs.

Odén, T., Djerf-Pierre, M., Ghersetti, M. & Johansson, B. (2016). Kriskommunikation i det digitala

medielandskapet: rapport från projektet Kriskommimageunikation 2.0. MSB, Myndigheten för Samhällsberedskap.

O’Shaughnessy, J., & O’Shaughnessy, N. J. (2000). Treating the Nation as a Brand: Some Neglected Issues. Journal of Macromarketing, 20(1), 56–64. https://doi.org/10.1177/0276146700201006

Pamment, J. (2012). New Public Diplomacy in the 21st century. Oxon: Routledge.

Peijuan, C., Ting, P.L., & Pang, A. (2009) Managing a nation's image during crisis: A study of the Chinese government's image repair efforts in the “Made in China” controversy. Public Relations Review, vol. 5, p. 213-218. https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2009.05.015vol. 116, p.

Regeringen (u.å) Norge. Hämtad från: https://www.regeringen.se/sveriges

regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/europa-och-centralasien/norge/

Regester, M., & Larkin, J. (2005) Risk issues and crisis management: A casebook of best practice. VA: London and Sterling.

Strömbäck, J. (2015). Demokratin och det förändrade medielandskapet : Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Stockholm: Demokratiutredningen. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24820</div>

Ehrencrona. O. (2020-11-04). Polariseringen har fått ännu en dimension. Svenska dagbladet. Hämtad 2020-12-22: https://www.svd.se/polariseringen-har-fatt-annu-en-dimension

60 Svenskarna och internet (2018). Yngre läser dagstidningar på nätet- äldre läser papperstidningar. Hämtad 2020-11-24 från: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/lasa-olika-aldrar-laser-olika/fler-laser-tidningen-pa-natet-an-pa-papper-dagligen/

Sveriges Radio (2020). Coronaskam kan ödelägga nordiska samarbeten. Hämtad 2020-12-02 från: https://sverigesradio.se/artikel/7593560

Svenska Institutet (2020). Svenska och covid-19 i internationell nyhetsrapportering. Hämtad 2020-12-07 från: https://si.se/sa-arbetar-vi/analyserar-sverigebilden/samtalet-om-sverige-i-utlandet/

Svenska Institutet (2020). Vårt uppdrag. Hämtad 2020-12-10 från: https://si.se/om-si/uppdrag-finansiering/

Weber, M. (1983). Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder 1. Lund: Argos.

Weibull, L., & Wadbring, I. (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet 1. Ekerlids.

Bilaga 1

Intervjuguide för intervju 1 och 2

Kontrollfråga:

- Har du på något sätt tagit del av och reflekterat över Sveriges hantering av Covid19? - Använder du dig av medier?

Grand tour:

Berätta om dig själv: var bor du, vart kommer du ifrån, ålder, familjesituation och yrke?

Beteendefrågor: Medievanor

1. Vilka medier använder du dig av och i vilket syfte?

2. Vilka sociala mediekanaler använder du dig av och i vilket syfte? 3. Hur tar du del av nyheter och hur ofta?

Corona

4. Vilka medier och vilka kanaler använder du dig av för att bli informerad om covid-19? 5. Hur har du fått din information om covid-19 i Sverige? Genom vilka kanaler och källor? 6. Hur har du påverkats av Coronakrisen? Vilka restriktioner har du vidtagit?

7. Har din vardag förändrats av Coronakrisen? Om ja, på vilket sätt?

Direkta frågor: Nation branding

8. Vad har du för kopplingar till Sverige? Har du några personliga relationer till någon svensk? 9. Vad förknippar du till Sverige?

62 11. Hur har dina reflektioner om Sveriges hantering av coronakrisen varit?

12. Skiljer sig den uppfattning du hade innan krisen sig emot den uppfattning du har om Sverige idag, 11 månader in i krisen?

13. Om vi säger att Sverige som land är en person, vilka karaktärsdrag tycker du då att Sverige har?

Krishantering

14. Har du diskuterat med någon kring hur Sverige hanterat krisen? Restriktioner de vidtagit? 15. Har du deltagit alternativt läst någon debatt om Sveriges coronahantering på sociala medier? 16. Hur tycker du att Sveriges hantering skiljer sig från Norges?

17. Vilka restriktioner tycker du hade varit de rätta att vidta vid Coronakrisen?

Relation till Norge

18. Anser du att det finns några skillnader mellan hur Sverige och Norge uppfattas? 19. Hur tror du att Sveriges hantering kan komma att påverka relationen till Norge? 20. Tror du Sveriges rykte har förändrats i och med deras hantering av krisen?

Klargörande frågor

Bilaga 2

Intervjuguide för intervju 3 till och med 8.

Kontrollfråga:

- Har du på något sätt tagit del av och reflekterat över Sveriges hantering av Covid19? - Använder du dig av medier?

Grand tour:

- Berätta om dig själv: var bor du, vart kommer du ifrån, ålder, familjesituation och yrke?

Beteendefrågor: Medievanor

1. Vilka medier använder du dig av och i vilket syfte?

2. Vilka sociala mediekanaler använder du dig av och i vilket syfte? 3. Hur tar du del av nyheter och hur ofta?

Uppfattning om Sverige

4. Vad har du för kopplingar till Sverige? Har du några personliga relationer till någon svensk? 5. Vad förknippar du till Sverige?

6. Vad är din generella uppfattning om Sverige som land?

Corona

7. Vilka medier och vilka kanaler använder du dig av för att bli informerad om covid-19? 8. Hur har du fått din information om covid-19 i Sverige? Genom vilka kanaler och källor? 9. Hur har du påverkats av Coronakrisen? Vilka restriktioner har du vidtagit?

64 Direkta frågor:

Nation branding

11. Hur har dina reflektioner kring Sveriges hantering av Coronakrisen varit?

12. Skiljer sig den uppfattningen du hade innan krisen sig emot den uppfattning du har om Sverige idag, 11 månader in i krisen?

13. Om vi säger att Sverige som land är en person, vilka karaktärsdrag tycker du då att Sverige har?

Krishantering

17. Vilka restriktioner tycker du hade varit de rätta att vidta vid Coronakrisen?

Relation till Norge

Klargörande frågor

In document Har covid-19 påverkat Sveriges nation branding? (Page 63-73)