I detta kapitel kommer om utfallet av undersökningens analys och resultat diskuteras, slutligen presenteras undersökningens slutsats. Diskussionen kommer kopplas till undersökningens syfte och frågeställningar. Studiens syfte utgick från följande:
Syftet med denna undersökning var att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserade oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke.
För att uppnå studiens syfte har vi arbetat utifrån följande frågeställningar:
● Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts?
● Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering?
● Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke?I sådana fall, på vilket sätt?
● Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av?
Undersökningens empiri har gett oss insikter i att det finns en polarisering i urvalet där det råder delade åsikter kring Sveriges hantering av covid-19. Undersökningen har tagit fram två idealtyper i urvalet, Sverige-skeptiker och Sverige-optimister.
5.1 Sverige-skeptiker
Sverige-skeptikerna är av urvalets yngre respondenter och befinner sig i åldern 18-25 år, det vill säga generation Z. Majoriteten är studerande kvinnor. Sverige-skeptikerna är kritiska till Sveriges hantering av covid-19 då de anser att Sverige inte tagit sitt ansvar och följt samma strategi som resterande länder har gjort. Däremot belyser de att det är modigt av Sverige att våga prova en annan strategi, men ifrågasätter varför Sverige är så envisa
50 och inte tar till strängare åtgärder när den utförda strategin uppenbarligen inte fungerar. Respondenterna menar att Sverige har haft höga smitt- och dödstal och i jämförelse med Norge, vilket Sverige-skeptikerna motiverar med att strategin där Sverige ville uppnå flockimmunitet inte fungerar. Sverige-skeptikerna beskriver Sveriges krishantering vid covid-19 som egoistisk och ansvarslös. Vad gäller nyhetsinhämtning har NRK och diverse norska kommersiella tidningar varit den primära källan för Sverige-skeptikerna. Idealtypens bild av Sveriges krishantering vid covid-19 har inte förändrat deras bild av Sverige som nation och varumärke. Däremot uttrycks en viss kritik riktad mot Sveriges regering, då respondenterna uttrycker ett missnöje till den svenska politiken. Uppfattningen om Sverige som nation och svenskar generellt har inte påverkats då de fortfarande tycker att Sverige är ett vänligt, hjärtligt och välkomnande land. Till nation branding hör begrepp som image, rykte och relation. Sverige-skeptikerna uttrycker en tro att Sveriges rykte kommer påverkas med anledning av hanteringen av covid-19. Detta stärker det teoretiska ramverket SCCT, som utgår från att intressenter förväntar sig att organisationen ska ta sitt ansvar under en kris, om organisationen som i detta fall är nationen inte matchar intressenternas förväntning kan ryktet påverkas negativt (Coombs, 2015). Sverige-skeptikerna förväntade sig att Sverige skulle ta till stränga åtgärder och stänga ner likt resterande nordiska länder och när de inte gjorde det uppfyllde inte Sverige respondenternas förväntningar, vilket bekräftar Sverige-skeptikernas missnöje som ligger till grund för att de anser att Sveriges rykte påverkats till det negativa. Däremot är det ingen av denna idealtyp som tror att relationen mellan Sverige och Norge kommer påverkas på lång sikt, de nämner att gränshandeln möjligtvis påverkas nu under krisen.
5.2 Sverige-optimister
Sverige-optimisterna är av undersökningens äldre respondenter, de befinner sig i åldersspannet 27-38 år. Det vill säga generation Y. Majoriteten är arbetande män. Sverige-optimisterna har en mer positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19 då de anser att Sverige tänkt mer långsiktigt än vad Norge har gjort. De menar att lockdowns kan och har lett till negativa samhälleliga effekter som psykisk ohälsa, arbetslöshet och ensamhet hos invånarna. De anser att Sverige fört en bra strategi då de isolerat de utsatta och de som befinner sig i riskgrupp istället för hela samhället. Samtliga hämtar information och nyheter från Facebook men även andra nyhetsmedier som norska tidningar, svenska tidningar och gör självständiga eftersökningar på diverse plattformar för att ta del av mer information. Denna idealtyp karaktäriseras för att vara en nyfiken person som gärna diskuterar om samhället med andra personer, flertalet respondenter berättar att de är med i Facebook-grupper där de diskuterar och utbyter åsikter med andra användare. Sverige-optimisternas bild av Sverige som nation och varumärke har inte påverkats av Sveriges hantering av covid-19. Ingen av dessa tror att Sveriges rykte har påverkats till det negativa. Även detta bekräftar SCCT i det påstående att intressenternas förväntningar bör matcha hur organisationen hanterar och tar ansvar för krisen. Sverige-optimisterna ställer
51 sig positiva till Sveriges hantering av covid-19 och deras förväntningar har därmed tillfredsställts med det ansvar Sverige tagit. Av undersökningens totala urval är det enbart en person som tror att relationen mellan Sverige och Norge kommer att påverkas på längre sikt. Denna person ingår i idealtyp Sverige-optimister. Däremot är det ingen annan person i denna idealtyp som tror att relationen kommer påverkas.
5.3 Reflektion kring idealtyperna
Ovanstående slutsatser om idealtyperna Sverige-skeptiker och Sverige-optimister har fått oss att reflektera kring de båda idealgruppernas källkritik. Stor del av Sverige-optimisternas nyhetsinhämtning handlar om självständig research för utbilda sig mer kring ämnet med anledning av deras engagemang och intresse. Sverige-optimisterna beskriver även de norska nyhetsmediernas rapportering som ensidig. Men är deras självständiga research verkligen flersidig? Eller söker Sverige-optimisterna sig till den information som bekräftar deras personliga åsikter och uppfattningar? Är de selektiva med sådan information som motsäger deras åsikter? Detta kan kopplas till ekokammare som är relaterat till konfirmeringsbias, en psykologisk teori om att vi omedvetet sållar bort den information som inte bekräftar det vi tror och är övertygade om. Man styrs av en undermedvetenhet som väljer att ta del av information som bekräftar ens uppfattningar (Nickerson, 1998). Om man då endast är uppmärksam på de nyheter som bekräftar ens åsikter på exempelvis Facebook, som Sverige-optimisterna beskriver som deras primära kanal för informationsinhämtning, kommer algoritmer på Facebook föreslå att denna typen av artiklar kommer dominera och vara återkommande i Facebookflödet. Vilket gör att en så kallad “filterbubbla” bildas där endast information som man uttryckt intresse för dyker upp i ens flöde, konsekvensen blir att man endast konsumerar nyheter och information som bekräftar ens världsbild vilket minskar bredden i opinionsbildningen (Weibull & Wadbring, 2014). Söker sig Sverige-optimisterna omedvetet efter information och tar till sig nyheter som bekräftar deras befintliga åsikter och uppfattningar? Eller tar de del av en bredare information som vinklar fler sidor för att sedan bilda sig en egen åsikt och uppfattning? Då teorin konfirmeringsbias menar att människor föredrar åsiktsstärkande material när de har möjlighet att välja (Karlsen et al. (2017). Huruvida vilket av ovan nämnda alternativ som är det faktiska kan vi inte besvara, undersökningen har däremot gett oss insikter om att det skulle kunna vara möjliga alternativ.
Medan optimisterna i många fall uttrycker sig selektiva i sin nyhetskonsumtion, har Sverige-skeptikerna inte uttryckt några resonemang som tyder på att de är kritiska till sina nyhetskanaler. Deras primära källa är NRK och de verkar ha stor tillit för den norska nyhetskanalen, även norska kommersiella tidningar som VG och Aftenposten omnämns. Sverige-optimisterna uttrycker en uppfattning om att norska medier är
52 vinklade och rapporterar till norska myndigheters fördel, i frågor om exempelvis covid-19 strategier. Vi kan inte avgöra huruvida detta påstående är sant eller inte. Vi kan inte heller ifrågasätta Sverige-skeptiker för att ha en tilltro till norska medier. Med tanke på att NRK är public service så är det deras plikt att jobba i allmänhetens tjänst, rapportera självständigt och vara oberoende gentemot staten, om de utför sin plikt är något vi varken kan bekräfta eller förneka. Däremot kan vi belysa vikten vid att inte tro på allt som kommersiella mediers rapporterar om. Kommersiella medier arbetar vinstdrivande och vill till stor del generera klick vilket kan visa sig med stora och lockande rubriker som inte alltid behöver spegla hela sanningen. Det är därför viktigt att allmänheten känner till detta för att kunna reflektera kritiskt över vissa mediekanalers rapportering och vara källkritiska till den information de tar del av.
Detta är en slutsats och diskussion som undersökningens empiri lett till. Vi har enbart genomfört åtta intervjuer och kan endast uttala oss om undersökningens urval och inte hela Norges befolkning.
53