Informationsinhämtning

I kommande del analyseras respondenternas medieförbrukning och förhållningssätt till medier. Detta är relevant för att i ett senare skede kunna finna samband om publiken och för att kategorisera idealtyper.

4.2.1 Vilka medier har varit viktiga för nyhetsinhämtning?

Vi befinner oss i ett fragmenterat medielandskap. I takt med framväxten av internet och digitaliseringen finns det oändliga valmöjligheter och plattformar. I och med att vem som helst kan producera material och nå ut till en bred publik blir effekten att publiken endast tar del av det innehåll de själva är intresserade av

31 (Strömbäck, 2014). De nya förutsättningarna som detta bidragit till innebär att användarna är ständigt uppkopplade och tillgängliga. Människor sitter inte längre och tittar på samma nyhetssändning vid samma tidpunkt, utan kan idag söka sig till information när de vill och var de vill. Användarna blir också ständigt påminda genom notiser och aviseringar från diverse plattformar.

Svenskarna och internet (2018) presenterar statistik där fyra av fem personer läser dagstidningar på nätet. Denna undersökning bekräftar Svenskarna och internet (2018) i det påståendet då majoriteten tar del av nyheter genom digitala tidningar och inte i den fysiska pappersformen. På frågan om vilka nyhetstidningar respondenterna läste svarade majoriteten norska tidningar. Respondenterna läser flera gånger i veckan NRK som är Norges statligt ägda tidning, som kan jämföras med Sveriges SVT. Flertalet respondenter nämner även de kommersiella tidningarna VG och Aftenposten, vilket kan jämföras med svenska Aftonbladet då de ägs av samma koncern Schibsted. Även norska lokala tidningar och svenska tidningar omnämns av flertalet respondenter.

4.2.2 Facebook- en kanal för kommunikation och nyheter

När vi frågade respondenterna i vilket syfte de använde olika medier fick vi likgiltiga svar. Sociala medier som Snapchat, Instagram och TikTok användes i kommunikativa och kreativa syften. Medan Facebook användes som både kommunikationsmedel och nyhetsförmedlare. Respondenter nämner Facebook som en kanal som de tar del av nyheter genom. Det stärker Chadwicks (2013) påstående om att människor i allt större utsträckning läser tidningarnas nyheter genom delningar på sociala medier, till exempel på Facebook. Detta förklarar Chadwick (2013) som det hybrida mediesystemet och det innebär att de gamla medieformerna måste anpassa sig efter de nya för att leva kvar.

“Jag kollar på det jag själv vill kolla på och är intresserad av, jag vill inte att någon ska bestämma det åt mig. De mesta nyheterna får man ju på Facebook och så. Jag är lite anti tidningar om jag kan säga så, jag har varit politiskt aktiv och har jobbat som skribent på tidningar förr. Men jag tycker det är för vinklat”

32 Vidare beskriver respondenten hur hon även är med i ett flertal Facebook-grupper för att diskutera och utbyta åsikter. Även flertalet andra respondenter motiverar sitt användande av Facebook med syfte att diskutera med andra.

4.2.3 Informationsinhämtning om covid-19.

Vad gäller informationsinhämtning om covid-19 nämns norska tidningarna NRK, VG, diverse lokala tidningar och plattformen Facebook. Flertalet respondenter beskriver NRK som frekvent i sin uppdatering om covid-19 och informationen som förenklad och därmed enkel att ta till sig.

“Det är inga kanaler som inte rapporterar eller skriver om det. Så jag förhåller mig inte till någon viss kanal. Man blir ju omringad av olika nyhetskanaler som skriver om det, det är ju i stort sett samma oavsett.”

- Respondent 1 (Arbetande och politiskt aktiv)

Hälften av respondenterna ställer sig positiva till Sveriges hantering av covid-19, medan resterande respondenter har en mer kritisk syn. De respondenter som är positiva till Sveriges hantering av covid-19 nämner samtliga Facebook som en kanal för deras nyhetsinhämtning. Detta kan kopplas till tvåstegshypotesen som Katz och Lazarsfeld förklarar som att mediernas budskap sänds via en mellanhand till en mottagare. Det sker alltså i två steg och opinionsbildaren, det vill säga mellanhanden, är ofta en inflytelserik person (Strömbäck, 2016). Det skulle i det här fallet kunna vara någon av respondenternas vän på Facebook som de ser som en person som är påläst, trovärdig och engagerad men som även besitter kunskap. Med tanke på att vem som helst kan producera innehåll så kan i princip vem som helst bli opinionsbildare på sociala medier. Vi kan urskilja ett mönster från de som vänder sig till Facebook i syfte att ta till sig information och nyheter, att de även är mottagliga för fler vinklingar och delningar än de som enbart läser norska tidningar som flertalet respondenter beskriver som en ensidig och vinklad rapportering.

Av de som är mer kritiska och har en negativ inställning till Sveriges hantering av covid-19, söker ingen sig till Facebook i syfte för att ta del av nyheter. Men två av dessa nämner att de kommit över någon artikel i sitt Facebookflöde. Detta går emot statistiken från DN (2016) som visar att mer än en fjärdedel bland unga i åldern 18-24 beskriver sociala medier som deras förstahandsval att ta del av nyheter genom. Majoriteten av

33 respondenterna beskriver istället NRK som sin primära källa till information. Till skillnad mot de som har en positiv inställning till Sveriges hantering, då endast en person nämner NRK som nyhetskälla.

Respondent 4 och 8 uttrycker djupare åsikter och tankar kring vad de tycker om norska nyhetsmedier, värt att nämna ställer sig dessa respondenter positiva till Sveriges hantering av covid-19. De beskriver hur norska medier ägs till 80% av samma koncern och menar på att rapporteringen ser likadan ut i majoriteten av tidningarna. Respondent 4 uttrycker:

“Alltså jag menar ju att yttringsfriheten är ju ganska viktig i den frågan men den verkar ju bara gälla för de utvalda, jag kan säga att jag deltar i den offentliga debatten och nyhetsbilden i den grad att jag kommenterar och är aktiv i grupper på Facebook.”

- Respondent 4 (Arbetande och samhällsengagerad)

“Här är det ett väldigt starkt motstånd i Norge mot både Trump och Sverige. Trump och Tegnell är de två värsta människorna i världen haha. För här är medierna köpt och betalt för att vara motståndare. Jag har fått det bekräftat av redaktören på Dagbladet som jag känner. De har den hållningen, de skiter i lagar, fakta och yttrandefrihet. Så länge de får fram sin vilja och mening. Media bör vara öppen för nyfikenhet och en önskan för att få fram ny kunskap utifrån vetenskap som inte är primär kunskap.”

- Respondent 4 (Arbetande och samhällsengagerad)

Respondent 8 har liknande åsikter gällande norska nyhetsmedier och beskriver hur medierna i Norge är vinklade och rapporterar till de norska myndigheternas fördel, men även till fördel hur Norge valt att hantera covid-19. Respondent 8 förklarar att det finns två läger i Norge, där han beskriver att det dels finns de som godtar allt myndigheterna säger och sedan finns det de som tänker självständigt och söker sig till mer information. Respondent 8 beskriver sambandet mellan de som inte tänker självständigt och de som ställer sig kritiska till Sveriges hantering enligt citatet nedan:

“För många tror och lyssnar bara på vad myndigheterna säger. De kan inte tänka själva. Och när myndigheterna säger att Sverige är farligt och att gränsen ska stängas, att ingen får resa till Sverige. Så lyssnar folk på myndigheterna och tror att det är väldigt farligt i Sverige.”

34 - Respondent 8 (Arbetande)

Vi finner ett mönster i de mediekanaler respondenterna inhämtar sin information och nyheter genom, kopplat till hur de resonerar kring Sveriges hantering av covid-19. Det som går att urskilja är att de som är kritiska har NRK som sin primära nyhetskälla medans de som ställer sig positiva till Sveriges hantering uppdaterar sig mer om nyheter via Facebook, de har en mer kritisk syn till norska nyhetsmedier överlag. Detta diskuteras mer djupgående i avsnitt 4.4 publiken och 4.5 idealtyper.