Sverige-skeptiker

Undersökningens analys om publiken stärker därmed Halls framstående teori om kodning/avkodning där olika grupper i samhället gör olika tolkningar beroende på deras erfarenheter, kunskaper och klasstillhörigheter (Gripsrud, 2011).

4.5 Idealtyper

Idealtyper är ett begrepp som Max Weber (1983) myntade som finns inom sociologisk teori och metod, det kan användas som ett verktyg för att beskriva karaktärsdrag hos olika fenomen. Utifrån analys av respondenternas svar har vi tagit fram mönster hos respektive idealtyp.

Undersökningens empiriska material har gett oss resultatet att urvalet utgör två idealtyper. Den första idealtypen är Sverige-skeptiker och den andra är Sverige-optimister. I kommande avsnitt kommer vardera idealtyps karaktärsdrag redogöras. Viktigt att nämna är att varje respondent inte behöver besitta varje karaktärsdrag hos idealtypen, detta har varit ett sätt för oss att generalisera utifrån kvalitativ data.

4.5.1 Sverige-skeptiker

Det empiriska materialet har gett oss insikter i att hälften av samtliga respondenter har en negativ inställning och ställer sig kritiska till Sveriges krishantering vid covid-19. Denna idealtyp har vi valt att kalla Sverige-skeptiker. Sverige-skeptikerna präglas generellt av en negativ inställning och har uttryckt starka åsikter och kritik mot Sveriges hantering av covid-19. Värt att nämna är att det totalt är tre respondenter som tror att Sveriges rykte kommer påverkas på lång sikt, och dessa tre är Sverige-skeptiker. Nedan redogörs samtliga Sverige-skeptiker i en tabell med information om respektive respondents kön, ålder, sysselsättning och kanaler för informationsinhämtning:

42 Tabell 2: Respondenter som ligger till grund för idealtypen Sverige-skeptiker

Benämning Kön Ålder Sysselsättning Informations-

inhämtning

Respondent 2 Man 18 år Studerande -

handels & politiskt aktiv

NRK, svenska tidningar

Respondent 5 Kvinna 25 år Studerande -

media och

kommunikation

NRK,

Aftenposten & norska DN

Respondent 6 Kvinna 25 år Arbetande -

hemtjänst

VG, norska lokala tidningar & Facebook

Respondent 7 Kvinna 22 år Studerande -

psykologi

NRK, VG & norsk radio

De karaktärsdrag som går att urskilja ur idealtypen Sverige-skeptiker är att samtliga respondenter befinner sig i åldersspannet 18-25 år, de ingår alltså i generation Z. Tre av fyra Sverige-skeptiker är av det kvinnliga könet. Majoriteten är även studerande. Flertalet respondenter hämtar sin information från NRK och diverse andra norska nyhetsmedier.

Vi finner intressanta samband till Webers sätt att använda sig av begreppet idealtyper som verktyg för att analysera och känneteckna karaktärsdrag (Andersen & Kaspersen, 2007). Vi utgår ifrån att två av dessa handlar rationellt medan de andra två handlar orationellt där man agerar först och tänker sedan. Idealtypen Sverige-skeptiker redogör för resonemang som tyder på att de inte agerar lika rationellt som Sverige-optimisterna i sin informationsinhämtning. De resonerar heller inte lika kritiskt till medier som Sverige-optimisterna gör. Majoriteten av denna idealtyp får sin information av NRK som är statligt ägda. Flertalet respondenter beskriver NRK som vinklat till Norges fördel vid hanteringen av covid-19, detta kan vara en anledning till att de är skeptiska till Sveriges hantering då de endast tar del av en sida och inte söker sig till mer information

43 förutom norska nyhetsmedier. Detta skulle också kunna bero på deras ålder då denna idealtyp förmodligen inte har lika mycket erfarenheter från exempelvis tidigare arbeten, livssituationer och diverse händelser som de varit med om, jämfört med den andra idealtypen. Vi menar på att en viss typ av mognad och ett mer kritiskt sätt att reflektera och resonera, kan komma med åldern då man kan se på saker ur ett bredare perspektiv med tanke på att man får mer livserfarenhet desto äldre man blir. I denna undersökning har åldersspannet visat ett tydligt mönster i respektive idealtyp. Sverige-skeptikerna har inte uttryckt kritiska åsikter om norska nyhetsmediernas rapportering och de råkar befinna sig i det yngre åldersspannet 18-25 år. Om det är en tillfällighet eller ett faktiskt samband är svårt att säga, men i denna undersökning är det ett empiriskt mönster.

Sverige-skeptikerna resonerar för att tycka att Norges hantering är den rätta och resonerar inte på något sätt kritiskt mot Norges hantering av covid-19. Vi kan se en viss antydan till nationalism i denna idealtyp. Sverige-skeptiker hyllar i många fall Norge som nation och det finns en tydlig gemenskap. Skulle Sverige-Sverige-skeptikerna vara mer positiva till Sveriges hantering om Norge gjort exakt likadant? I flera resonemang från Sverige-skeptikerna kan vi urskilja en viss tävlingsanda där de framhäver konkurrensen mellan Norge och Sverige. De beskriver exempelvis hur Norge är bättre än Sverige i vintersporter. Flera respondenter återkopplar även med ett visst förakt mot Sverige när det gäller hur de agerade mot deras grannland Norge under andra världskriget. Förutom den antyda till nationalism som går att urskilja, skulle det även kunna kopplas till Hall (Gripsrud, 2011) teori om kodning/avkodning där han beskriver tre typer av tolkningar. Vi kan utläsa att Sverige-skeptikerna i många fall gör påbjudna tolkningar när de tar del av norska nyhetsmediernas rapporteringar, det vill säga de gör exakt den tolkningen som avsändaren avser utan någon egen reflektion. Sverige-optimisten respondent åtta beskriver hur norska medier bygger sin rapportering av covid-19 enligt följande:

“Mediernas rapportering till Norges strategi är till 100% mot deras fördel. Det är de som exempelvis är för Tegnell är emot tidningar i Norge, för de rapporterar bara ensidigt. Det är skrämsel, höga tal och höga tal. Inte varför och ingenting om alla problem. Bara om dödstal.”

- Respondent 8 (Arbetande)

Citatet ovan från respondent 8 kan kopplas till Stolow, Moses, Lederer & Carter (2020) påstående om att myndigheter sprider rädsla genom att gå ut med information och meddelanden. Att myndigheter använder rädsla som en strategi för att människor ska ta restriktioner som handtvättning, fysiskt distansering eller användandet av munskydd på större allvar. Författarna påstår att myndigheter använder sig av den negativa faktan som höga smittal eller dödsfall för att skrämma människor och ta pandemin på större allvar. Likt citatet

44 ovan från respondent 8, att Norge enbart rapporterar om höga smitt- och dödstal för att skrämma allmänheten. Sverige-skeptikern respondent 5 beskriver däremot inte förtroendet som något negativt, utan en stark tillit.

“Vi har ju en större tilltro till myndigheter än vad folk i Sverige har. Vi litar väldigt mycket på myndigheterna och vad de säger. Jag har inte samma uppfattning om att svenskar har de till sina myndigheter.”

45 4.5.2 Sverige-optimister

Förutom Sverige-skeptikerna så har vi tagit fram idealtypen Sverige-optimisterna, som i många fall visar sig vara Sverige-skeptikernas motsats. Sverige-optimisterna präglas generellt av en positiv inställning och har uttryckt optimistiska åsikter om Sveriges hantering av covid-19. Denna idealtyp har redogjort för mer kritiska resonemang kring Norges hantering av covid-19 än vad Sverige-skeptikerna gjort.

Tabell 3: Respondenter som ligger till grund för idealtypen Sverige-optimister

Benämning Kön Ålder Sysselsättning Informations-

inhämtning

Respondent 1 Man 27 år Arbetande -

automatiker & politiskt aktiv

Facebook, Nettavisen & ABC-nyheter

Respondent 3 Man 27 år Arbetande -

städbranschen

Facebook

Respondent 4 Kvinna 38 år Arbetande - lärare &

samhällsengagerad

Facebook, svenska tidningar

Respondent 8 Man 35 år Arbetande -

kulturbranschen

Facebook, NRK, svensk radio

De karaktärsdrag som går att urskilja ur idealtypen Sverige-optimisterna är att samtliga respondenter befinner sig i åldersspannet 27-38 år, de ingår därmed i generation Y. Tre av fyra av Sverige-optimister är av det manliga könet. Majoriteten av idealtypen är arbetande. Till skillnad från Sverige-skeptikerna hämtar samtliga av denna idealtyp information och nyheter via Facebook, och inte NRK som enbart en respondent gör. Diverse norska tidningar och svenska nyhetsmedier nämns även för Sverige-optimisternas nyhetsförmedling. Denna idealtyp beskriver ett mer kritiskt förhållningssätt till medier överlag och uttrycker att norska medier är vinklade och ofta rapporterar till Norges fördel. Dessa respondenter beskriver en nyfikenhet att söka sig till egen

46 information och tar därmed del av fler rapporteringar. Respondent 8 beskriver hur norska medier rapporterar enligt följande:

“I tidningar idag står det bara hur många som är smittade och döda, ingenting om varför eller vad som sker. Ingen grund till varför det är som det är, bara skrämsel.”

- Respondent 8 (Arbetande)

Vi kan se liknande resonemang hos respondent 4. Respondenten beskriver att hon är selektiv med vilka tidningar hon läser. Respondenten följer hellre Sveriges uppdatering om covid-19 i Sverige än Norges eftersom hon anser att de bara skriver negativt om Sverige och deras krishantering. Hon förklarar vidare att hon är den typen som föredrar att informera sig med fakta och hur det faktiskt ser ut i verkligheten för att bilda sig en egen uppfattning. Hon resonerar även för att hon anser att medier bör vara öppna för en nyfikenhet och en önskan om att gräva fram ny kunskap utifrån vetenskap som visar mer på orsak och en förklaring till covid-19 än hur nyhetsmedier rapporterar i Norge idag. Även respondent 1 uttrycker kritik mot Norges rapportering av covid-19. Respondent 1 uttrycker:

“I förhållande till hur nyhetskanalerna vill få det att se ut som. De får det att se mer allvarligt än vad det egentligen är.”

- Respondent 1 (Arbetande och politiskt aktiv)

De kritiska resonemang som respondent 4, 8 och 1 beskriver mot Norges nyhetsmediers rapportering om covid-19 i Sverige har ingen av Sverige-skeptikerna uttryckt. Sverige-optimisterna beskriver självständiga reflektioner och egna tolkningar utifrån den information som de tagit del av, något vi inte sett hos Sverige-skeptikerna. Sverige-optimisterna visar ett intresse att ta del av varför saker och ting är som de är och vill veta vad som är “Behind the curtains” som respondent 1 uttrycker. De vill åt bakomliggande orsaker och faktorer till exempelvis höga smitt- och dödstal. Detta kan kopplas till Stolow, Moses, Lederer och Carter (2020) menar att myndigheter sprider rädsla genom information om den negativa faktan som höga smittotal och dödsfall för att människor ska ta pandemin och dess restriktioner på större allvar. Detta är något som respondent 4, 8 och 1 verkar ha liknande uppfattningar om.

47 “Och ja, i det stora hela tror jag Sverige följer en bättre strategi än Norge. Däremot har de ett helt annat dödstal i Sverige än i Norge. Man tänker inte på det som är “behind the curtains”, bakomliggande orsaker, som man inte tar i betraktning. Hur sjukdomsbilden har sett ut hos personer som också påverkar.”

- Respondent 1 (Arbetande och politiskt aktiv)

Vi finner även här intressanta samband till Webers sätt att använda sig av begreppet idealtyper som verktyg för att analysera och känneteckna karaktärsdrag. Idealtypen Sverige-optimister uttrycker sig för att i många fall agerar mer rationellt. De uttrycker en större nyfikenhet till att ta reda på orsak och verkan innan de bildar sig en egen uppfattning. Deras kritiska förhållningssätt till medier skulle kunna grunda sig i att de ingår i generation Y och är därmed äldre och besitter mer livserfarenheter och kunskap om olika ämnen än den andra idealtypen, som ingår i generation Z. Flertalet respondenter i idealtypen Sverige-optimisterna menar på att Sverige har fört en bättre strategi än vad Norge har gjort eftersom de har tänkt långsiktigt. Respondenterna uttrycker negativa effekter som en lockdown kan leda till som psykisk ohälsa i form av depression, ensamhet och självmord. Denna djupgående reflektion som Sverige-optimisterna uttryckt där de tänker i ett större perspektiv kan även den bero på den livserfarenhet som de troligtvis besitter då de är äldre än idealtypen Sverige-skeptiker.

Majoriteten av denna idealtyp uttrycker sig ta del av fler vinklingar då de inte som Sverige-optimisterna läser enbart NRK och andra norska tidningar. Sverige-optimisterna hämtar till stor del nyheter och information via Facebook. Detta skulle kunna betyda att de får del av fler synsätt genom att exempelvis en opinionsbildare producerar eller delar material på Facebook enligt tvåstegshypotesen (Strömbäck, 2016). Men å andra sidan, tyder detta på att Sverige-optimisterna inte är källkritiska? All information och nyheter som florerar i Facebookflöden är långt ifrån bekräftad information, något som public service kanalen NRK i större utsträckning producerar.

Sverige-optimisterna gör vad Hall i sin teori om kodning/avkodning kallar förhandlande tolkningar. Denna idealtyp tar till sig vissa delar av avsändarens tolkning men gör även en egen bedömning. Hall beskriver förhandlande tolkningar som en positiv respons (Gripsrud, 2011).

48 Sammanfattningsvis har analysen bidragit till de två idealtyperna Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av undersökningens yngre åldersspann och majoriteten är kvinnor, de läser främst norska tidningar och gör i många fall påbjudna tolkningar när de tar del av information från norska nyhetsmedier. Sverige-optimisterna präglas undersökningens äldre åldersspann och majoriteten är män. Majoriteten tar del av nyheter via Facebook och informerar sig om Sveriges hantering av covid-19 via svenska nyhetsmedier. Sverige-optimisterna uttrycker en förmåga att göra förhandlande tolkningar när de tar del av information och nyheter, de har även ett kritiskt förhållningssätt till nyhetsmedier överlag och är selektiva med de nyheter de tar del av.

49