5. Vem gynnas i slutändan av ägarlägenheter som ett alternativ på hyresmarknaden?
6.1 Implikationer av studien
Det som framkommit av den här studien kan praktiskt användas i flera olika syften.
Exempelvis kan den komparativa studien mellan ägarlägenheter och bostadsrätter användas av juridiska personer som beslutsgrundande material vid inköp. Eftersom det även finns löpande jämförelser med hur fysiska personers inköp skiljer sig från juridiska personers kan vissa individer också använda informationen ifall de överväger mellan att köpa en
ägarlägenhet som bostad inom eller utanför sitt företag.
Bruksvärdesprincipen är också något som diskuteras löpande genom studien. En del av resultatet är slutsatsen att de som hyr ut en lägenhet skulle kunna få mer vinst om hyrorna var marknadsbaserade. Detta kan alltså användas i en debatt både för och emot marknadshyror, beroende på vilken ståndpunkt som tas.
Till studiens teoretiska betydelse hör analysen av juridiska personers inflytande över en social konstruktion som bostadsmarknaden. De juridiska personer som diskuteras i studien antas vara vinstdrivande organisationer och studien tydliggör att även mindre aktörer av denna sort kan påverka sociala frågor i sitt beslutsfattande. Studien visar även på att redovisningen som ligger bakom beslutsfattande kan få sociala konsekvenser och detta kanske är något som bör vara lättare för allmänheten att ta del av.
52
6.2 Förslag till vidare forskning
Utifrån den här studien har ytterligare områden identifierats som intressanta för vidare forskning.
Det första gäller UEB-lagen om även juridiska personer skulle kunna omfattas av lagen. Enligt denna studies resultat är möjligt att en en modifiering av denna skulle kunna ge juridiska personer mer incitament att se bostadslägenheter som ett investeringsalternativ. En vidare studie av just denna lag skulle kunna undersöka specifika avkastningskrav och hur även detta skulle kunna påverka eventuella hyresgäster.
Lagen om samfälligheter är också ett område som enligt den här studiens resultat skulle kunna ses över och anpassas till ägarlägenhetsfastigheter. Specifikt gäller det andelen röster varje ägare får, men lagen är mycket gammal och det är möjligt att en mer grundlig
genomgång skulle identifiera andra aspekter som inte lämpar sig för flerbostadshus.
Denna studie utgår från kritisk redovisningsteori gällande just juridiska personers förvärv av ägarlägenheter, vilket är ett ganska smalt område. Att bredda studien och involvera fler upplåtelseformer skulle kunna vara ännu ett område som kan forskas mer om.
Referenslista
Brattström, M. (1999). Läga: Lägenhet med Äganderätt. Uppsala: Institutet för Fastighetsrättslig forskning och Lustus Förlag AB.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful Qualitative Research: a practical guide for
beginners. London: SAGE Publications Ltd.
Bostadsutskottets Betänkande (1999). Ägarlägenheter (1998/99:BoU7). Stockholm: Bostadsutskottet.
Boverketa. (2019). Upplåtelseformer och Bostadsformer i Sverige.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsbestandet/upplatelsefo rmer/ [Hämtad 2021-04-07].
Boverketb. (2020). Regionala bostadsmarknadsanalyser 2020.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/regionala-bostadsmarknadsanalyser-2020.pdf [Hämtad 2021-04-30].
Boverketc. (2020). Mått på bostadsbristen. Förslag på hur återkommande bedömningar ska
utföras.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2020/matt-pa-bostadsbristen/ [Hämtad 2021-05-22].
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3 uppl. Stockholm: Liber.
Byggföretagen. (2021). Statistik över bostadsbyggandet: Påbörjade bostäder i flerbostadshus
efter upplåtelseform. [Tabell 1] https://byggforetagen.se/statistik/bostadsbyggande-2/
[Hämtad 2021-04-13].
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory: Second European Edition. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Elowsson, V. & Häggblad, F. (2017). Ägarlägenheter, den förbisedda bostadsformen - En
studie om bostadsutvecklaren projektinvesteringar i ägarlägenheter. Handelshögskolan
Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/56178/1/gupea_2077_56178_1.pdf [Hämtad 2021-04-29].
Estache, A. & Martimort, D. (1999). Politics, transaction costs, and the design of regulatory
institutions. Policy Research Working Paper 2073. The World Bank: Washington DC.
Furtenbach, F. (2008). Ägarlägenheter införs i Sverige.
[Radioprogram]. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/2434136 [Hämtad 2021-04-29].
Grossman, D. (2019). Ägarlägenheter skapar mångfald. Fastighetstidningen.
54 Harnay, S. & Scialom, L. (2015) The influence of the economic approaches to regulation on banking regulations: a short history of banking regulations Cambridge Journal of Economics,
Volume 40, Issue 2, s 401–426. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1093/cje/bev023
Holmström, C. (2020). Bostadsbrist per kommun.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/bostader/bostadsbrist-per-kommun/ [Hämtad 2021-04-30].
HSB. (2017).
https://www.hsb.se/stockholm/om-hsb/nyheter/2017/vad-hander-om-en-brf-gar-i-konkurs/
[Hämtad 2021-04-21].
Hyresgästföreningen. (2018). Från bostad till hotell - korttidsuthyrningens förutsättningar.
https://hurvibor.se/wp-content/uploads/fran-bostad-till-hotell-korttidsuthyrningens-forutsattningar.pdf [Hämtad 2021-05-03].
Hyresgästföreningen. (u.å.). Systematisk hyressättning.
https://www.hyresgastforeningen.se/om-oss/vad-vi-gor/hyresforhandling/systematisk-hyressattning/ [Hämtad 2021-04-09].
JM. (u.å.). Ägarlägenhet. https://www.jm.se/nyproduktion/agarlagenhet/ [Hämtad 2021-05-23].
Johansson, L. (2021). Vi längtade till landsbygden redan innan coronaviruset bröt ut.
https://www.landlantbruk.se/ledare/vi-langtade-till-landsbygden-redan-innan-coronaviruset-brot-ut/ [Hämtad 2021-04-30].
Juul-Sandberg, J. (2014). Tenant’s Rights Brochure for DENMARK. TENLAW: Tenancy Law
and Housing Policy in Multi-level Europe.
http://www.iut.nu/wp-content/uploads/2017/03/Tenants-Rights-Brochure-for-Denmark.pdf [Hämtad 2021-05-22]. Kardvik, U. & Samuelsson, L. (2021). Rätt Skatt 2021. Stockholm: Sanoma Utbildning. Kvale, S. Brinkmann S., & Torhell, S.-E. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Lantmäterieta. (2021). Om oss.
https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Om-oss/ [Hämtad 2021-04-21]. Lantmäterietb. (u.å.). Ägarlägenheter. https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/andra-lagg-ihop-dela/Tredimensionell-fastighetsindelning/Agarlagenheter/ [Hämtad 2021-05-14].
Lantmäterietc. (u.å.). Bilda en samfällighetsförening.
https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/samfalligheter/bilda-en-samfallighetsforening/#faq=cc87 [Hämtad 2021-05-23].
Leijonhufvud, J. (2015). Airbnb nobbas av 7 av 10 bostadsrättsföreningar.
http://digital.di.se/artikel/airbnb-nobbas-av-7-av-10-bostadsrattsforeningar [Hämtad 2021-04-24].
Magnusson, R. (2010). Ägarlägenheter: Finns det behov av en ny upplåtelseform i Sverige?. Handelshögskolan Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25525/1/gupea_2077_25525_1.pdf [Hämtad 2021-04-24].
Malagic, A. & Nisser, C. (2020). Kan ägarlägenheter föra Sverige ett steg närmare en väl
fungerande bostadsmarknad?. Lunds Tekniska Högskola.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9023774&fileOId=90237 78&fbclid=IwAR0MvpM0gRNTNq8hsXVi2qpGRJPLXv4_dTewuBjYRVGQLzbSZ7OCgO 0AUl0[Hämtad 2021-04-24].
Mitnick, B.M. (1980) The political economy of regulation. New York: Columbia University Press.
Mizutani, F. & Nakamura, E. (2019) Regulation, public interest, and private interest: an empirical investigation of firms in Japan. Empir Econ 56, s 1433–1454 https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1007/s00181-017-1389-0
Ohlin, J. (2018). Finanskrisen - vad var det som hände?.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/finanskrisen-vad-var-det-som-hande [Hämtad 2021-05-17].
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, J. (2007). 3D Property rights: An analysis of key factors based on international
experience. Stockholm, Department of Real Estate and Construction Management.
Petlzman, S. (1976). Towards a more general theory of regulation. Journal of Law and Economics.
Posner, R.A. (1974). Theories of economic regulation. Bell Journal of Economics and Management Science.
PWC. (2021). Väsentliga skillnader mellan K3 och IFRS.
https://www.pwc.se/sv/finansiell-rapportering/vasentliga-skillnader-mellan-k3-ifrs.html
[Hämtad 2021-04-12].
Regeringens Proposition. (2008). Ägarlägenheter (Prop. 2008/09:91). Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringens proposition. (2012). Regeringens budgetproposition (Prop. 2012/13:1). Stockholm: Justitiedepartementet.
56 Riksbanken. (2019). Ekonomiska kommentarer nr 4.
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ekonomiska- kommentarer/svenska/2019/bostadsutvecklare--hur-fungerar-affarsmodellen-och-intaktsredovisningen.pdf [Hämtad 2021-04-20].
Roslender, R. (2006) Critical theory i Hoque, Z. (2006) Methodological Issues in Accounting
Research: Theories and Method. London: Spiramus Press
SCB. (2021). Försäljning av bostadsrätter 2018 och 2019. https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetspriser-och- lagfarter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/statistiknyhet/forsaljning-av-bostadsratter-2018-och-2019/ [Hämtad 2021-05-17].
SEB. (2020). Är det smart att låta företaget äga bostaden?.
https://seb.se/media/ar-det-smart-att-lata-foretaget-aga-bostaden [Hämtad 2021-04-13]. Skatteverketa. (u.å). Vad är näringsverksamhet?.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/drivaforetag/startaochregistrera/vadarn aringsverksamhet.4.6efe6285127ab4f1d25800025792.html [Hämtad 2021-04-29].
Skatteverketb. (2021). Hur beskattas ett ”oäkta” bostadsföretag?.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.6/331684.html#h-Vilken-betydelse-har-det-att-ett-bostadsforetag-ar-ett-oakta-bostadsforetag [Hämtad 2021-04-07]. Skatteverketc. (2021). Riksskatteverkets allmänna råd om procentsatser för
värdeminskningsavdrag för byggnader i näringsverksamhet.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/329285.html [Hämtad 2021-04-13]. Skatteverketd. (2021). Gränsdragningen mellan privatbostads- och näringsfastighet.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.7/2718.html [Hämtad 2021-14-12].
Skatteverkete. (u.å.). Avyttring av fastigheter.
https://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000115106/kapitel [Hämtad 2021-05-22].
Skatteverketf. (2021). Typkoder för fastigheter: Fastighetstyp 5 - Ägarlägenheter.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/fastighet/fastighetstaxering/typk oder.4.3f4496fd14864cc5ac9126d.html [Hämtad 2021-05-14].
Skatteverketg. (2021). Vad innebär en konkurs och hur går ansökan till.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.1/322175.html#h-Tillgangarna-ska-omsattas-i-pengar-for-att-borgenarerna-ska-fa-basta-mojliga-utdelning [Hämtad 2021-05-22].
Stigler, G.J. (1971). The theory of economic regulation. Bell Journal of Economics and Management Science.
Svensk Fastighetsförmedlinga. (u.å.). En introduktion till ägarlägenhet.
Svensk Fastighetsförmedlingb. (u.å.). Guide Ränteavdrag- så gör du skatteavdrag på bolånet.
https://www.svenskfast.se/guider/ranteavdrag/ [Hämtad 2021-05-17]. Svensson, F. (u.å.). Lagen om uthyrning av egen bostad..
https://www.boupplysningen.se/skatt-juridik/lagen-om-uthyrning-av-egen-bostad [Hämtad 2021-05-21].
Sveriges Domstolar. (2019). Hyra ut egen bostad. https://www.domstol.se/amnen/hyra-bostadsratt-och-arrende/bostadsratt/hyra-ut-egen-bostad/ [Hämtad 2021-05-30].
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Törning, E. & Drefeldt, C. (2021). Redovisa Rätt 2021. Stockholm: Sanoma Utbildning. 2000 års Ägarlägenhetsutredning. (2002). Att äga sin lägenhet (SOU 2002:21). Stockholm: Justitiedepartementet.
58
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Syfte
- Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera inköpet, ägandet, intäktsmöjligheter samt regleringens utformning för juridiska personer som ägare av ägarlägenheter, och hur detta syns eller kan komma att synas på bostadsmarknaden.
Glöm inte!
- Att fråga om respondenten vill vara anonym - Fråga om vi får spela in intervjun
Bakgrund
- Berätta om din yrkesroll
- Har/ hur har du/ni varit involverad i ägarlägenheter, eller vet ni någon mäklare? (sålt, byggt, tackat nej till, köpt, hanterat i arbetet)
- Om nej, är det något ni planerar/ vill bli involverad i? - Vad är din erfarenhet av ägarlägenheter ?
Inköp
- Vilken målgrupp tror du ägarlägenheter passar bäst för? (Juridiska personer eller
fysiska personer? Yngre/ äldre? Stark ekonomi?)
- Vad tror du är syftet med köpen? (Ex. Som semesterbostäder, personalboende, primär
bostad, uthyrningslägenhet?)
- Hur ser andrahandsmarknaden ut för ägarlägenheter?
- Har ni märkt någon förändring i intresset för ägarlägenheter?
- Hur tror ni att utvecklingen för ägarlägenheter skiljer sig i Sverige i jämförelse med andra länder?
Ägandefasen
- Vilka är de mest förekommande frågorna gällande köp av ägarlägenheter? - Ser ni några fördelar eller nackdelar med ägarlägenheter gentemot andra
boendeformer?
- Har ni stött på några problem med Ägarlägenheter? T.ex. tvister?
(Svårt att sälja, osämja i samfällighet, oklarheter angående kostnader, problem med uthyrning)
- Finns det några bostadsjuridiska frågor som du tycker borde ses över gällande ägarlägenheter? (Besittningsrätt, marknadshyror)
Bostadsmarknad
- Upplever du att det är bostadsbrist?
- Tror ni att ägarlägenheter är något som kan bidra till minska bostadsbristen i Sverige? - Vad tror du saknas på bostadsmarknaden?
Framtiden
- Vad tror du är framtiden för ägarlägenheter? - Är det något du vill tillägga som inte blivit sagt?
Bilaga 2: Informationsbrev
Information om aktuell studie:
Hej,
Vi är två studenter vid Mittuniversitetet i Östersund som skriver vår kandidatuppsats inom företagsekonomi. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera inköpet, ägandet, intäktsmöjligheter samt regleringens utformning för juridiska personer som ägare av ägarlägenheter, och hur detta syns eller kan komma att synas på bostadsmarknaden.
Vi skulle vara tacksamma ytterst tacksamma om något på ert företag skulle vilja ställa upp på en digital intervju till för att få höra era tankar om bostadsmarknaden i Sverige samt
ägarlägenheter.
Materialet från denna intervju kommer endast att användas till denna studie. Vi har ett önskemål om att få spela in intervjun för att materialet ska bli så korrekt återgivet som möjligt. Samtliga intervjuer kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjun består av cirka 12 frågor och medverkan kan avslutas när ni vill. Vid intresse finns möjligheten att läsa
uppsatsen när den är klar. Beräknat slutdatum är 2021-06-15. Vid frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar Tilda Sandin och Emil Olsson
Emol1906@student.miun.se tisa2002@student.miun.se