4. RESULTAT OCH ANALYS
4.4 Information och nyheter
Karin börjar varje morgon med att skanna av vad som händer lokalt då hon har ett intresse av att veta vad som händer i staden hon bor i både för privat bruk och för sitt arbete. Rudolf tycker att det är viktigt att lokala dagstidningar tar ett lokalt grepp och tror att det är detta han faktiskt kommer betala för i framtiden, han vill inte bara ha det han kallar för TT-nyheter. Sen vill Rudolf även ha: ”en ledare som tar lokalt grepp, inte
för mycket riks. De ska skriva om Linnéuniversitets placering och vi ska sitta och bli förbannade.” Lenny menar att han har ett grundläggande behov för lokala nyheter och
att Barometern tillfredsställer detta behov varje dag. Hade han inte haft möjlighet att läsa Barometern så hade han sökt på andra kanaler efter samma information. Vid specifika händelser där han behöver snabb information, exempelvis strömavbrott, vänder han sig dock inte till Barometern utan istället till P4 Kalmar. Detta tror han beror på att han lärt sig att man ska lyssna på radion om det hänt någonting. Rudolf håller med om att Sveriges radio vann när det gällde rapportering om strömavbrotten. Lenny läser kultur och nöje för att få information om vad som händer på musikscenen för tillfället. När han öppnar tidningen förväntar han sig att den ska innehålla lokala nyheter eftersom att det, enligt honom, är den stora anledningen till varför han har en lokal tidning. Lenny förväntar sig även att Barometern ska skriva om Kalmar FF då detta är någonting de skriver om i princip varje dag.
Rune anser att Barometern tillfredsställer hans lokala nyhetsbehov i stort sett varje dag och förklarar att han läser morgontidningen mestadels för de lokala artiklarna och att
den inte är så pass viktigt att han har ett behov av att kolla den flera gånger om dagen. Han är extra intresserad av de lokala nyheterna, nöje och kultur, debatt och ledare. Den lokala nyhetsdelen och nöje läser han mestadels för att hålla koll på vad som händer i staden. Rune berättar att han inte är speciellt intresserad av sport men läser ändå lite om Kalmar FF och om sport på riksnivå. Bettan anser att de lokala delarna är det mest intressanta med Barometern och hon berättar att hon läser tidningen varje dag. Hon förväntar sig att få reda på om det händer något viktigt lokalt som exempelvis en olycka så ska hon få reda på det via Barometern. Håkan läser idag tidningen på jobbet då han känner att den inte attraherar honom tillräckligt för att vilja betala för den. Han fortsätter dock med att förklara att om han är ute och reser så kollar han Barometern på internet. Enligt Sune är Barometern en bra kanal för att veta vad som händer och vad som är mest aktuellt på agendan. Tidigare läste han även ledarsidan men han anser att det idag är för mesig.
Rune tycker det är viktigt med lokalpolitik. Han förklarar att han har ett politiskt intresse som funnits hos honom sen han var liten. Håkan säger att den viktigaste informationen han får från Barometern är information om vad som har hänt i Kalmar stad och politiska beslut i Kalmar kommun. Efter det läser han även sporten mer noggrant. Sune menar att lokalpolitiken är en viktig del av Barometern och han säger även att det är den del som tidningen gör minst dåligt och då detta inte får plats i riksmedier. Rudolf ser Barometern som ett språkrör för kommun och landstingspolitiken och tycker det är viktigt att tidningen skriver om detta. Han tycker även att det är intressant att läsa ledasidorna även om han inte håller med om det som skrivs, han gillar att “läsa och nästan bli lite förbannad”. Karin läser ledarsidor för att hänga med i debatter. Hon berätta att hon uppmanar sina elever att läsa det också eftersom att det är kunskap som är en del av demokrati som hon anser är viktig att kunna.
Huvudanledningen till att Anna läser Barometern är att hon vill veta vad som har hänt i Kalmar men även delvis inrikes och utrikes. Om hon hade flyttat från Kalmar så hade
hon antagligen slutat prenumerera på Barometern då det inte hade varit lika intressant att läsa om Kalmar då. Anna läser lokala nyheter som rör Kalmar men även de nyheter som rör Nybro då hennes man arbetar där. De övriga kranskommunerna har Anna inget intresse av då hon i princip aldrig har varit där eller känner någon som bor där. Lenny läser om Öland ibland då han har bott där men läser exempelvis inte Torsås eftersom att han inte har någon relation till Torsås. Även Rune läser Öland på grund av att han har ett personligt intresse av det. Bettan läser mestadels Kalmarsidorna och ibland Öland, men hon läser inte exempelvis Högsby eller Nybro. Håkan berättar att han snabbt bläddrar igenom sidorna som rör de mindre kranskommunerna runt honom då han inte har något intresse av att läsa om dem. Det mest intressanta i Barometern är enligt Sune, de lokala nyheterna, eftersom han bor i Kalmar. Han läser även om Öland då han arbetar där, information om de andra kranskommunerna ser han inte som intressant. När Rudolf öppnar tidningen förväntar han sig att det ska finnas lokala nyheter om Kalmar men han läser även Torsås-sidorna då han har bott där tidigare. Dock läser han inte sidorna för andra kranskommuner. Karin förklarar att hon ibland skummar sidorna om exempelvis Torsås men att hon normalt inte läser sidorna om kranskommunerna då hon inte har något intresse av det. “Jag bor inte i Torsås, jag bor inte i Mönsterås. Men de
ska ju finnas där för de personerna, det förstår jag.”
När vi talar om annonser berättar Lenny att han ofta har användning av annonserna i tidningen, speciellt de annonser som rör elektronikkedjorna men även sportaffärer. Att få annonserna via Barometern anser Lenny vara viktigt då han inte får denna information från andra kanaler. Rune berättar att han använt sig utav annonser som finns i tidningen och att han tycker det är en bra anledning att läsa en lokal dagstidning. Han betonar att det inte är stora annonser från exempelvis Maxi han menar utan mer ”nu
startar rean” för stora klädföretag. Anna använder sig både av information och
annonser ur Barometern och ger exemplet att hon hade stor nytta av tiderna för valborgsfirandet i Kalmar. Vidare berättar Anna även om hur hon har barn och därmed har följt diskussionerna om skolan, lärare och att det blir större klasser. Bettan tar del av informationen som finns i Barometern uttrycker att hon känner sig informerad av vad
som händer. Hon har även använt sig utav annonser i Barometern och förklarar att hon på grund av dessa åkt och kollat på både loppisar och evenemang. Hon förklarar att det är information hon inte hade fått till sig om hon inte läst sin lokala dagstidning och att det är en stor anledning till att hon läser tidningen. Även Rudolf får användning av annonser och information ur Barometern på många sätt, han använder sig exempelvis också av informationen om valborgsfirandet och tittar ofta på de annonser i tidningen som är viktiga för honom för tillfället. Håkan berättar om att han inte använder sig utav annonserna från företag i tidningen då de ämnen som intresserar honom mättas på annat håll. Sune säger, precis som Håkan, att han inte använder sig av annonserna i tidningen men även han har haft viss användning av annonser från livsmedelsbutikerna och elektronikkedjorna. Karin läser alla annonser för att lära sig då hon har arbetat med marknadsföring åt sin skola. Hon läser dem även som privatperson, då är det mest annonser om barnaktiviteter, barnteater och liknande. Karin menar att hon hade kunnat ta till sig dessa på annat sätt, exempelvis via biblioteket men att mycket får hon via Barometern. Dock har hon inte något intresse av annonser från de stora teknikkedjorna. Lenny läser inte inrikes och utrikes utan tar till sig dessa nyheter på annat sätt. Rune anser att nationella och internationella nyheter tillfredsställs via andra medier och att det till viss del är urvattnat i Barometern. Han önskar att den nationella och internationella informationen ibland knöts ihop med vad den kan betyda för regionen. ”Samtidigt
skulle jag kunna önska att vissa inrikes- och utrikesnyheter ibland skulle kunna analyseras ur ett lokalt perspektiv, vad de betyder för regionen. Det görs ibland, i samband med budgetsläpp och så men det hade varit önskvärt.” Bettan läser inte
utrikesdelen så noga då hon anser sig ta del av den på annat sätt, oftast tv. Bettan tycker att det ger henne en överblick på kortare tid än vad Barometern gör. Detta överrensstämmer med Håkan som vänder sig till större kanaler för nationella nyheter. Alla respondenter tycker att det viktigaste med Barometern är att få lokal information om Kalmar. De menar att det är den största anledningen till att de har en lokal dagstidning och menar att hade det inte funnits lokala nyheter i tidningen hade de lika
väl kunnat läsa rikspress. Majoriteten av respondenterna läser även nyheter om de kranskommuner de har någon typ av relation till. Alla respondenter säger dock att de inte läser om de kranskommuner de inte har en relation till. Mer än hälften av respondenterna tycker att det är viktigt att Barometern skriver om lokala politiska frågor då Barometern kan ses som ett språkrör från kommunen ut till människorna. Dessa respondenter läser även ledaren i tidningen även om de har olika anledningar till detta. Vissa respondenter läser ledaren för att de håller med och vill utveckla sin politiska ståndpunkt medan andra läser ledaren för att de inte håller med och därmed gillar att bli utmanade politiskt. Endast en av våra respondenter läser utrikes- och inrikesnyheter då de andra menar att detta endast är korta TT-nyheter som de får till sig på bättre sätt genom andra kanaler. I princip alla respondenter har använt sig av annonserna i tidningen, vissa har konsumerat och vissa själva annonserat. Dock har de nytta av olika annonser.
Uses and gratifications-teorin utgår ifrån att användaren är aktiv och söker medier för att tillfredsställa ett visst behov, den ser till vad de använder mediet till (McQuail, 2010). Detta går tydligt att härleda till vår empiri då ett av respondenternas tydligare syfte med att läsa Barometern är på grund av att de har ett behov av att införskaffa sig lokala nyheter och information om vad som händer i samhället. McQuail (2010), Berelson (1949) och Elliot (1997) talar om att använda sig av mediet för att skaffa sig information. Inom uses and gratifications kallas detta ett instrumentellt användande (McQuail, 2010), enligt Berelson (1949) ett rationellt användande och av Elliot (1997) ett instrumentellt användande. Alla våra respondenter påpekar vikten av att människor vill ha information för att kunna använda detta i olika sammanhang. En övergripande bild är dock att behovet av nationella och internationella nyheter inte tillfredsställs och att de därför vänder sig till större kanaler. Detta kan styrkas med expectancy-value-teorin där nyheter och information kan ses som gratifications sought. De lokala nyheterna uppfylls och ger ett positivt resultat medan de internationella och nationella nyheterna ger ett negativt vilket resulterar i att nästa gång respondenterna ska konsumera internationella och nationella nyheter så vänder de sig till ett annat medium.