4 Metod för datainsamling och analys
5.4 Informationsteknologi på biblioteket
Vi har belyst teknologiska faktorer i ovanstående kapitel, både i avseende till det fysiska biblioteket och teknologisk literacy. Men relationen mellan library anxiety och teknologi kan vara starkare än så, vilket vi ämnar att utveckla i detta avsnitt. I empirin går det att se informationsteknologi som en röd tråd vid varje signifikant förändring av begreppets betydelse.
5.4.1 Teknologisk chock
I Mellons (1986) ursprungliga studie uppfattas inte teknologi som en uttalad faktor för de uppkomna ångestkänslorna. De rådande informationsåtervinningssystem för den tiden var av den mer analoga typen, som exempelvis kortkataloger och
encyklopedier (Mellon, 1986, s. 162). Men teknologin arbetar snabbt och fem år senare är Online Public Access Catalogue (OPAC) ett bestående inslag på allt fler bibliotek (Andrews, 1991, s. 7). Andrews (ibid., s. 8) berättar här om hur en äldre
användare aktivt undviker dessa datorer eftersom hen aldrig riktigt interagerat med datorer innan och att de gör vederbörande nervös, hen föredrar de kortkataloger som Mellon (1986) tidigare rapporterat om som en av de främsta orsakerna till library anxiety.
Andrews (1991) artikel kom året innan Bostick konstruerade LAS, där mekaniska barriärer fick utgöra en av barriärerna. Vad vi ser här är att på bara några få år har library anxiety blivit tätt sammanflätat med den teknologiska utvecklingen. Detta trots att den aktuella teknologin inte är unik för biblioteket. Även om just
OPAC-systemet är speciellt för biblioteket, börjar datorerna att finnas på allt fler platser och i allt flera hem. Utskriftsmaskiner är också en teknologi som vid den tiden inte vare sig är unik för biblioteket, eller för den delen särskilt ny.
Som vi konstaterade tidigare i vår genomgång av library anxiety och computer anxiety, hänger attityden till datorer och teknologi starkt ihop med library anxiety. Att, enligt både Jerabek et al. (2001) samt Mizrachi och Shoham (2004), ju mer negativ attityd en användare har till teknologi desto större är risken att vederbörande också drabbas av library anxiety. Av dessa orsaker kan det då ses som rimligt att van Kampen (2004) försökte utveckla LAS till att även innefatta den teknologin som gör att användare kan komma i kontakt med biblioteket och dess resurser även på distans.
Det kan också ses som ett fall där författarna inte kan uppfatta sin egna ideologiska ställning. I den tredje dimensionen av kritisk diskursanalys har Fairclough satt sociala praktiker, och dessa präglas av ideologier och hegemoniska kamper (Fairclough, 1992, s. 86). Han skriver att man inte borde anta att människor är medvetna om sina egna ideologier i relation till sina praktiker (ibid., s. 90). van Kampens försök att expandera library anxiety kan ses som exempel på detta. I sina försök att definiera library anxiety går här ideologin före, om än omedvetet, istället för att blicka utåt mot den vidare sociala kontexten.
När Jiao och Onwuegbuzie (1997, s. 382) skriver att ångestkänslor kommer öka ju mer teknologiska och datoriserade biblioteken blir, då gör de samma ideologiska ansats som van Kampen (2004). De ser hur teknologi och datorer kan kopplas till samtliga av de fem dimensionerna i LAS, men de ser det endast från ett perspektiv från biblioteket och inte utifrån ett vidare perspektiv om teknologin i sig (Jiao & Onwuegbuzie, 1997, s. 379). Mizrachi och Shoham (2004, s. 30) ifrågasatte att Jiao och Onwuegbuzie (1997) missat att göra kopplingen till computer anxiety och att se den större teknologiska kopplingen. I en senare artikel från 2004 gör dock Jiao och Onwuegbuzie den kopplingen. De tillstår att bibliotek är en del av ett större teknologiskt informationsnätverk och att alla användare inte är lika förberedda att hantera dessa förändringar (Jiao & Onwuegbuzie, 2004, s. 138). De ser också att det finns ett nära samband mellan library anxiety och computer anxiety, men vi noterar att de fortfarande inte ser det som symptom av samma åkomma (ibid., s. 139).
Halpern ser också hur äldre användare, som förväntar sig att hitta sin önskade information med en gång, tillhör en grupp som därmed löper större risk att drabbas av library anxiety eller snarare information anxiety (Halpern, 2016, s. 244). Halpern (2016) ser, likt Katopol (2012), att library anxiety egentligen endast uppstår i samband med det fysiska biblioteket. Ångestkänslor uppkomna i sökandet av information bör snarare tillhöra information anxiety (Halpern, 2016, s. 244). Indirekt sätter Halpern nu library anxiety och computer anxiety under samma paraply; information anxiety.
I Halperns artikel befinner sig alltså tre termer på samma spatiala och temporala nivå. Vi noterar att tre begrepp kan finnas i en artikel utan att det görs några försök till att aktivt sammanfoga dem. Gör Halpern samma omedvetna ideologiska ansats som van Kampen (2004) och Jiao och Onwuegbuzie (1997; 2004)? Det är svårt att säga men faktum kvarstår att tre diakrona axlar korsas här på ett konkret vis, och inte bara spekulativt, även om det inte är författarens intention. Vi ser dessa oförmågor att sammanfoga begreppen som en begreppsmässig metafor för functional silos, som Arp och Wilsons (1995) beskrev bibliotekspersonal med i kapitel 2.1.2. Begreppen står till synes solitära utan samverkan sinsemellan.
McAfee skriver om användare som blir direkt arga och upprörda när teknologi adderas till biblioteket (2018, s. 238). Även om detta är ett mer utåtagerande beteende är det ändå känslomässiga resultatet av aspekter kring library anxiety. I de specifika fallen handlar det om ångestkänslor uppkomna i bibliotek, men det är samtidigt yttringar av större samhällsförändrande rörelser eftersom det som föregår ångestkänslorna inte är unika för biblioteket.
Vi ser det återkomma historiskt från kunskapsläget att, utifrån slutsatsen Frideres et al. (1983) drog utifrån sin teori om technophobia som en social faktor, samhället medverkar i och bidrar till teknologiska revolutioner som kan skapa ett samhälle där människan kommer i kläm.
Ser man det, som vi gör, på en diakronisk axel är det inte ens unikt för varje given tidpunkt. Åtminstone om vi tar hänsyn till hur betydelsen av library anxiety utvecklats för att kunna innefatta ångestkänslor utanför biblioteket som plats och ångestkänslor mer förknippade till teknologin än rummet i sig. Ur ett synkront perspektiv försvinner det unika helt.
2020 ser Jan et al. (2020, s. 239) samma koppling mellan library anxiety, computer anxiety och information anxiety som Halpern gjorde 2016. Precis som Halpern – och resterande bidragare till diskursen – verkar de inte kunna sammanföra dessa begrepp under samma tak. Trots teknologins starka påverkan av betydelsen för library anxiety märker vi att den ideologiska faktorn fortfarande är stor. Begreppen ses fortfarande som statiska fenomen som kan relatera till varandra och inte som begrepp med gemensamma betydelser.
5.4.2 Information anxiety
Vad vi redogjort hittills här är en syn på library anxiety som till en början odiskutabelt var uppkomna känslor i nära anslutning till bibliotek, vare sig det är biblioteket som plats, på grund av det användaren ämnar göra på biblioteket, eller användarens föreställningar om bibliotek. Ju mer teknologiskt samhället blivit ser vi att det gjorts försök att anpassa betydelsen av begreppet library anxiety till gällande samtids teknologiska verklighet utan att förändra själva begreppet. Vad vi ser att detta medfört är att synen på biblioteket som plats och
informationssökningsprocessen inte längre är lika tätt förankrade. Detta har i sin tur gjort att definitionen av library anxiety blivit än mer komplicerat, då det inte råder en självklarhet att informationssökningsprocessen är exklusiv till biblioteket. Vi ser att vissa försökt bredda library anxiety och vissa istället valt att se begreppet som platsspecifikt.
Genom att använda Kosellecks perspektiv om diakrona och synkrona analyser har vi sett att det finns många likheter mellan library anxiety och information anxiety, bortsett från de platsspecifika aspekterna inom library anxiety. Dock, även det platsspecifika med library anxiety blir inte unikt om vi har Ann Blairs (2010) fynd i åtanke.
Blair skriver om hur information overload varit konstant närvarande i människans historia och nämner att vi därför försökt hitta sätt att förvara information på ett sätt som gör att vi kan nå det utan att själv behöva sitta inne på den konkreta
informationen, om hur vi då väljer ut och organiserar informationen för enklast återvinning som i ett bibliotek (Blair, 2010, s. 2). Även Jiao och Onwuegbuzie (2004, s. 138) ser biblioteket som en form av lager för information. Vi tolkar detta, i ljuset av vår empiri, att bibliotek ett tag var lösningen på dåtida information
anxieties och information overload men att ju mer bibliotek växt, desto mer har det blivit något ångestframkallande i sig.
Genom att se det från ett större perspektiv, via Kosellecks teorier, tycker vi oss se att library anxiety ligger på information anxiety’s tidsaxel och att de inte korsar
varandra. När Mellon (1986) myntade library anxiety var bibliotek den huvudsakliga källan att gå till för att finna information. Datorer och övrig
informationsteknologi hade ännu inte slagit igenom på bred front. Men, som vi har påvisat i tidigare kapitel, så fort teknologin tog fart var inte
informationssökningsprocessen låst till biblioteket. Vi ser då att många av de aktiviteter på ett bibliotek som kan ses som ångestframkallande lika gärna kan tillhöra information anxiety. Även platsspecifika saker som klassifikationssystem och bibliotekarier blir på så vis inte längre exklusivt för library anxiety, då de är en del av en större process.
Detta tycker vi blir än mer tydligt i en kommentar från Jiao et al.: “Finally, the finding that returning a book may be anxiety-inducing could be the consequence of
library fines being implemented for overdue books” (Jiao et al., 1996, s. 158). Detta citat är endast en av få gånger som vi funnit att library anxiety kopplas till något annat än informationssökningprocessen. En av få gånger som library anxiety är något direkt knutet till biblioteket i samtliga instanser; som plats, dess personal, samt dess rutiner och system. Ändå, vad vi kan utläsa, plockas inte denna aspekten upp mer i forskningen kring library anxiety. Det är trots allt en ångestframkallande känsla som är helt unik och som är frikopplad betydelsen av information anxiety. Här är biblioteket som enhetlig institution ångestframkallande.