Innan informationsutbytesavtalen upprättades var möjligheten att utbyta information mycket begränsad. Enligt Mattsson krävs någon form av överenskommelse för att utbyte
överhuvudtaget ska kunna ske. Även i LÖHS stadgas att en sådan överenskommelse måste vara upprättad för att en handräckning av information ska kunna genomföras. För
Skatteverkets del fanns det inga möjligheter att erhålla upplysningar från de studerade jurisdiktionerna innan tecknandet av avtalen. Den enda vägen att erhålla information var via rättshjälpskonventionens avtal som går via polis och åklagare men detta avtal har Skatteverket inte möjlighet att utnyttja på grund av att de inte är en behörig myndighet i detta avseende.
För att en tillämpning av avtalen ska kunna ske måste de införlivas i intern lagstiftning, då detta inte skett i Sverige så är den enda information som nu kan erhållas den som rör skattebrott. Mattsson nämner att Isle of Man redan lämnat ut upplysningar angående detta, vilket visar på att de är samarbetsvilliga och att avtalen redan nu bidrar till ett ökat utbyte av upplysningar mot tidigare.
~ 43 ~ 5.5 Metodvalens påverkan
Den rättsdogmatiska metoden har genomgående präglat uppsatsens genomförande. Denna metodik kännetecknas av tolkning och systematisering av rättsvetenskapligt material. Det rättsvetenskapliga materialet som undersökts är lagar, propositioner, avtal och ett
domstolsavgörande. Stora delar av det undersökta materialet består av rättskällor som ska och får beaktas däribland förarbeten. I förarbeten ingår propositionen som i sig innehåller
uttalanden och motiveringar för enskilda bestämmelser. Detta bidrar till att vår argumentation kring avtalet med Isle of Man får en mer allsidig grund som dessutom i vissa hänseenden har tillämpats på de övriga avtalen. Utan det rättsdogmatiska tillvägagångssättet vid tolkning av materialet skulle det vara svårt att uppnå uppsatsens syfte.
Resultatet har påverkats av vårt metodval, främst angående de svar vi fått utifrån intervjuerna och de skillnader som erhållits vid undersökning av avtalen. Vi har som tidigare nämnts genomgående tillämpat den objektiva tolkningsmetoden vid undersökning av samtliga avtal.
Detta har medfört att fokus inte har legat på syftet bakom dessa avtal och att vi därmed hittat skillnader i stavelser i avtalen som troligtvis inte skulle varit lika tydliga om vi istället valt att tolka avtalen utifrån teleologisk tolkning. Skillnaderna i avtalen är generellt sett små, men blir tydligare då vi gör en ordagrann analys och ser till de ordalydelser som avviker från varandra i avtalen. Efter att ha genomfört två intervjuer har vi sett att tolkning av dessa avtal med fördel kan ske utifrån teleologisk sådan. Angående intervjun med Mattson var han mycket angelägen om att informationsutbytesavtalen ska tolkas utifrån dess syfte och inte läsas ord för ord som i ordinarie skatteavtal.
En liten tanke kring källkritik av respondenternas svar bör ges med tanke på att deras egna preferenser kan färga de erhållna svaren. Den intervju som genomfördes med Gustafsson Myslinski uppfyller kännetecknen för en bra intervju då vi erhöll långa svar på korta frågor.
De långa svaren visar på hög kompetens på området och på så vis dämpas de egna åsikternas påverkan på svaren. Utan respondenternas kompetens och medverkan hade vi inte uppnått de resultat som vi erhållit.
~ 44 ~ 6 SLUTSATS
I avsnittet nedan besvaras uppsatsens frågeställningar och presenteras genom de slutsatser vi dragit utifrån analysavsnittet. I samband med detta kommer även egna tolkningar att
presenteras.
När EG-direktivet antogs 1977 ansågs det redan då att skatteundandragandet började bli ett multinationellt problem. På grund av detta krävdes ett vida internationellt arbete och de bilaterala avtalen ansågs inte som tillräckliga för att stoppa problemet. OECD:s bilaterala avtal skulle på detta grundval vara nästintill otillräckliga för att stoppa det multinationella problemet. Men ju fler länder som tecknar avtal med skatteparadis desto större täckning och påverkan får det på problemet med skatteundandragandet. Detta bidrar successivt till en positiv utveckling gällande bekämpning av problemet och på så vis har avtalen tillfört något nytt till skillnad mot om de inte alls hade existerat.
EG-direktivet samt den rapport som kom cirka 20 år senare från OECD som ligger till grund för modell 2002 visar på att sammanslutningarnas arbete påverkar den skadliga
skattekonkurrensen positivt i ett sakta mak. Genom sammanslutningarnas påtryckningar på skatteparadisen har detta lett till att flera av dessa jurisdiktioner har öppnat sig angående ett utlämnande av information som berör frågor om fastställande av skatt.
Den långsamma processen förklaras av att allt internationellt och byråkratiskt arbete tar tid, då det är många parter inblandade som ska få möjlighet att framföra sin åsikt på området. Detta påvisar att de bilaterala avtalen är enklare att genomföra. Om det skulle tecknas ett
multilateralt avtal med skatteparadisen skulle det innebära att det inte finns några skillnader i avtalen som nu uppstår vid bilaterala avtal. Skillnaderna i de bilaterala avtalen kan
ifrågasättas som eventuella avslagsmöjligheter och riskerna för rättsosäkerhet minimeras med ett multilateralt avtal.
Informationsutbytesavtalen innebär att Sverige i vissa situationer ska kunna erhålla
upplysningar från avtalsparterna. Vår första uppfattning vid undersökning av avtalen var att de innehöll många kryphål och att de på så sätt skulle medföra att de inte bidrar till ett ökat utbyte. Men efter att ha diskuterat med såväl Ulrika Gustafsson Myslinski som Jan Mattsson som båda framhäver att det är syftet med avtalen som ska ligga i fokus och att avtalen är frivilliga att teckna har vår ståndpunkt förändrats något. En orsak till vår skepsis är att frivilligheten kan ifrågasättas då tecknandet från skatteparadisens sida kan ha ett annat syfte, att undvika att hamna på OECD:s svarta lista, så att den verksamhet som är placerad hos dem inte ifrågasätts. Den största skepsisen ligger fortfarande i de eventuella kryphål som vi
upptäckte vid undersökning av de olika informationsutbytesavtalen. Här avviker vårt ställningstagande från respondenternas, vilka anser att möjligheterna till att undgå ett utlämnande av upplysningar är i det närmaste obefintliga. Ett av kryphålen som vi uppfattat innebär att den tillfrågade parten får avslå en begäran om informationsutlämnande om det
~ 45 ~
skulle innebära att en medborgare i det sökande landet skulle diskrimineras i jämförelse med en medborgare i det tillfrågade landet under samma förhållanden. Denna avslagsmöjlighet skulle kunna aktualiseras gällande Caymanöarna då de i det närmaste inte har någon
skattelagstiftning. Önskar Sverige upplysningar angående ett skatteärende gällande en svensk medborgare med tillgångar på Caymanöarna skulle den svenska medborgaren säkerligen diskrimineras i förhållande till en medborgare på Caymanöarna. Ett annat kryphål som vi observerat är ordalydelsen nödvändighet och att det är den tillfrågade parten som avgör om informationen är nödvändig för den sökande parten. Detta skulle kunna medföra att utlämning av upplysningar inte sker i den utsträckning som avtalen åsyftar, eftersom den tillfrågade parten inte anser att informationen är nödvändig för fastställande av ett skatteärende hos den frågande parten. Ordalydelsen är upptagen i ett annat sammanhang, gällande
avslagsmöjligheten när den begärande parten inte vidtagit alla åtgärder för att inhämta
informationen inom dess eget territorium, där Isle of Man understryker att informationsutbyte inte ska brukas om det inte är nödvändigt. Detta tyder på att intresset angående tecknandet av avtalet inte fullt ut överensstämmer med avtalens syfte samt att frivilligheten till tecknandet återigen kan ifrågasättas. Det slutliga kryphålet gäller avslagsmöjligheten att avtalen inte kan inskränka på jurisdiktionernas interna lagstiftning och administrativa praxis gällande
personers rättigheter och skydd. Detta medför att avslag kan ske för sådan information som är sekretessbelagd enligt den tillfrågade partens lagstiftning som efterfrågas av den svenska myndigheten. Ofta rör den önskade informationen upplysningar som innehas av banker men gällande dessa upplysningar har inte den interna lagstiftningen någon verkan på upplysningar angående affärer och företag. Detta beror på att den information som innehas av banker och finansiella institut inte är konfidentiell endast på grund av innehavet. Eftersom
informationsutbytesavtalen ger utrymme för ett utlämnande av bank- och ägarinformation resulterar det i en möjlighet för Skatteverket att erhålla ett underlag för ett mer korrekt beskattningsbeslut. Avtalen får i detta hänseende inskränka på den interna lagstiftningen angående ett utlämnande av information rörande affärer och företag som innehas av banker och finansiella institut. Denna inskränkning är dock inte tillämplig för privatpersoners
banktillgodohavanden, vilket därmed medför att Skatteverket inte kommer åt de personer som skattefuskar gällande placeringar utomlands.
De kryphål som redovisats ovan är ett resultat av att vi vid undersökning av
informationsutbytesavtalen tillämpat den objektiva tolkningsmetoden, vilken är den som tillämpas vid övriga skatteavtal. Båda respondenterna framhåller dock att
informationsutbytesavtalen ska tolkas utifrån teleologisk metod, men Gustafsson Myslinski har själv tillämpat en ordagrann tolkning vid en jämförelse av Isle of Man-avtalet och OECD:s modellavtal 2002 i sin artikel. Vi ser inte varför informationsutbytesavtalen ska tolkas annorlunda mot övriga skatteavtal.
Vi har under arbetets gång kommit till insikt med att olika personer och olika länder tillämpar olika tolkningsmetoder av avtal och EG-direktiv. Tillämpning av olika tolkningsmetoder framkommer egentligen först när problem med tolkning och tillämpning uppstår. För att undvika dessa problem finns en artikel i informationsutbytesavtalen som reglerar hur detta ska lösas, vilket är genom ömsesidig överenskommelse. Vi ifrågasätter huruvida denna
~ 46 ~
ömsesidiga överenskommelse är tillräcklig när ett problem väl har uppstått, vilket vi grundar på om en kommunikation mellan två starka parter med olika åsikter verkligen kan leda till en lösning. Vi hade i denna artikel önskat en tydligare uppställning om hur tolkningssvårigheter ska lösas. Denna åsikt bygger vi på de svårigheter som uppstod vid tolkning av EG-direktivet 77/799/EEG. För att minimera att tolknings- och tillämpningsproblem uppstår anser vi att det bör vara angivet vilken tolkningsmetod som ska tillämpas för informationsutbytesavtal.
OECD:s modellavtal 2002 ska utgöra en bas för tecknandet av informationsutbytesavtal mellan olika länder. De studerade informationsutbytesavtalen bygger på denna modells bilaterala version som ger avtalsparterna möjlighet till vissa modifikationer. Dessa visas främst i de tillägg som gjorts i tillämpningsområdet och i möjligheterna till avslag. Den största synbara skillnaden i innehållet mellan de olika informationsutbytesavtalen är den artikel som berör vilka skatter som omfattas i respektive avtal.
Den största innehållsmässiga skillnaden mellan informationsutbytesavtalen och OECD:s modellavtal 2002 i förhållande till EG-direktivet 77/799/EEG ligger i att direktivet inte är lika omfattande i sin reglering av utbyte av information. Däremot är likheterna i innehållet större än skillnaderna samt att samtliga avtal och direktivet strävar mot samma mål, att motverka den skadliga skattekonkurrensen, däremot är inte EG-direktivet tillämpligt på de studerade jurisdiktionerna eftersom de inte är medlemmar i EU. Avtalen är en bra start i rätt riktning men inte tillräckliga på grund av att all önskad information inte kan utlämnas.
Avslagsmöjligheterna skulle behöva minimeras för att avtalen ska vara så ändamålsenliga som möjligt. Minimeringen skulle kunna ske med genomgående striktare bestämmelser i avtalen, men frågan är då om ett tecknande överhuvudtaget skulle genomföras då vi ifrågasatt jurisdiktionernas verkliga syfte med avtalstecknandet. Vi kan bara spekulera i vad dessa avtal innebär men framtiden får visa om de bidrar med något nytt, eftersom de endast trätt i kraft rörande information beträffande skattebrott. Då ett utbyte redan skett på detta område mellan Sverige och Isle of Man tyder det på att ett ökat utbyte av upplysningar kommer att ske, åtminstone mellan Sverige och denna jurisdiktion.
~ 47 ~ 7 KÄLLFÖRTECKNING
Offentligt tryck
Direktiv 77/799/EEG ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område
Direktiv 2004/56/EG om ändring av direktiv 77/799/EEG Lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden
Regeringens proposition 1989/90:14 om godkännande av Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, m.m.
Regeringens proposition 2008/09:55 Informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Isle of Man, m.m.
Skatteverkets handledning för internationell beskattning (2009), SKV 352 utgåva 13,STC i Avesta AB
OECD Modellavtal 2002 Agreement on exchange of information on tax matters Harmful Tax Competition – An Emerging Global Issue, OECD 1998.
Agreement between the Government of Kingdom of Sweden and Jersey for the exchange of information relating to tax matters
Agreement between the Government of Kingdom of Sweden and the Government of the Cayman Islands concerning information on tax matters
Agreement between the Government of Kingdom of Sweden and the States of Guernsey for the exchange of information relating to tax matters
Tryckta källor
Andersen, H. (1994). Vetenskapsteori och metodlära: introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Augustsson, G. (2007). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande.
Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande rådet (2000). Finansiella offshore-marknader och skatteparadis.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet BRÅ: Fritze.
Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
~ 48 ~
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kneale, T. (2001). The Isle of Man. Hong Kong: Hong Kong Graphics & Printing Ltd.
Nationalencyklopedin (1993) Band 4, 10, 13, 14. Höganäs: Bra Böcker AB.
Peczenik, A. (1995). Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. (1 uppl.). Stockholm: Fritze.
Rabe, G. & Melbi, I. (2007). Det svenska skattesystemet. (20 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Sandgren, C. (2007). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation. (2 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Strömholm, S. (1988). Allmän rättslära: en första introduktion. (6 uppl.). Stockholm:
Norstedt.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2 uppl.). Stockholm: Liber.(I) Thurén, T. (2005). Källkritik. (2 uppl.). Stockholm: Liber.(II)
Rättsfall
EG-domstolen Mål nr C-420/98 Artiklar
Gustafsson Myslinski Ulrika Sveriges informationsutbytesavtal med Isle of Man Skatte Nytt 2008 nr 4
Elektroniska källor
”Ett hundratal svenskar i internationell skattehärva” FRÅN DAGENS NYHETERS NÄTUPPLAGA, DN.SE, 2008-02-26 00:50 Artikelns ursprungsadress:
http://www.dn.se/opinion/debatt/ett-hundratal-svenskar-i-internationell-skatteharva-1.757432 2009-04-07
Skatteavtal med Guernsey och Jersey FRÅN DAGENS NYHETERS NÄTUPPLAGA, DN.SE, 2008-10-28 12:58 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/ekonomi/skatteavtal-med-guernsey-och-jersey-1.609958 2009-04-07
http://www.lowtax.net/lowtax/html/isleofman/jimtax.html 2009-04-21 http://www.lowtax.net/lowtax/html/jcacfir.html#economy 2009-04-21 http://www.lowtax.net/lowtax/html/jgydctx.html#cotagu 2009-04-22 http://www.lowtax.net/lowtax/html/jgynews.html#exec 2009-04-22
~ 49 ~
Nationalencyklopedin Lång http://www.ne.se/artikel/213817 2009-04-21 Lång http://www.ne.se/artikel/215986 2009-04-22
http://www.oecd.org/document/23/0,3343,en_2649_33745_30575447_1_1_1_1,00.html 2009-06-03
http://www.oecd.org/pages/0,3417,en_36734052_36734103_1_1_1_1_1,00.html 2009-04-22 http://www.oecd.org/pages/0,3417,en_36734052_36761800_1_1_1_1_1,00.html 2009-04-22
Muntliga källor
Gustafsson Myslinski Ulrika, Tel.nr 08-405 14 09
Doktorand skatterätt vid Uppsala Universitet ang. informationsutbytesavtal samt verksam vid Finansdepartementet ang. skatteparadisproblemet.
Mattsson Jan Tel.nr 010-57 410 66
Skatteverket Stockholm sektionschef för den behöriga myndigheten ang.
informationsutbytesavtal med andra länder.
~ 50 ~ BILAGA Intervjuunderlag
Intervju med Jan Mattsson 2009-04-23 Vad innebär dessa avtal?
Avtalen är våra s.k. informationsutbytesavtal som gör att Skatteverket under vissa premisser kan få ut information av andra länder vid skatteutredningar, för vår del är det positivt.
Vad är dina uppfattningar kring enpartsförhållande? Vi uppfattar att Sverige är i större behov av avtalen än de andra parterna.
Inte så ömsesidigt, vi har förmodligen större nytta av detta än de länder som avtalen berör i detta fall.
Syfet med OECD och EU:s arbete är att eliminera den skadliga skattekonkurrensen. Länderna ska vara transparenta och lämna ifrån sig uppgifter, avtalen visar på att man har viljan till detta. Led i kampen mot den skadliga skattekonkurrensen.
När vi har studerat avtalen anser vi att det finns diverse kryphål, vad är din uppfattning kring detta?
Mycket kryphål finns det inte, men begränsningar finns det. Isle of Man är det enda avtalet som trätt i kraft och kan för närvarande tillämpas i ärenden rörande skattebrott. Inte som vanliga skatteavtal, led i kampen mot skadlig skattekonkurrens. Se dokumenten/avtalen lite annorlunda, inte läsa ord för ord som görs i normala skatteavtal, tolka innebörden. Man ska leva upp till det man kommit överens om, se till att vara transparent och det ska inte finnas några hinder för att lämna ut information. Man ska se till att det finns intern lagstiftning som möjliggör utlämnandet av upplysningar precis som man åtagit sig att göra. Finns skillnader mellan avtalen och ibland konstiga formuleringar, men återigen en kompromiss när man sitter vid förhandlingsbordet. Det är först när man börjar tillämpa dem som man ser hur pass ärlig man varit när man skrivit avtalen. Bakgrunden, och om det finns en seriös tanke till avtalen så spelar det ingen roll vad det står. Dessa avtal är inte på samma nivå som andra skatteavtal som anger hur inkomst ska fördelas.
Vad fanns det för möjligheter att få ut information innan avtalen upprättades? Vad förlitade man sig på då?
Vi har inga möjligheter till detta generellt sett, vi måste ha en legal grund. Innan Skatteverket vänder sig utomlands måste det i botten finnas någon typ av överenskommelse, exempelvis ett skatteavtal eller ett multilateralt handräckningsavtal. Andra vägen är genom
rättshjälpskonvention via åklagare och polismyndigheter. Skatteverket kan inte använda sig av rättshjälpskonventionens avtal och tvärtom. Isle of Man har redan lämnat ut uppgifter rörande brottsliga handlingar. Isle of Man ställer upp, de lämnar ut uppgifter om det finns fog för vad de själva skulle göra enligt egen lagstiftning så gör de det.
På vilket sätt är EG-direktiv intressant eftersom öarna inte är en del i EU?
~ 51 ~
De ligger utanför EU så där har vi ingen glädje av direktiven. EU har ett handräckningsavtal rörande de direkta skatterna. Dessa öar omfattas inte av definitionen och därmed heller inte direktivet, varför det är angeläget att Sverige och andra länder träffar så kallade bilaterala avtal med kanalöarna, Isle of Man osv. Direktiven har ingen bärighet på de här
jurisdiktionerna.
Finns något samarbete mellan EU och OECD?
Det finns oja. De har kikat på varandra och använt varandra naturligtvis i det här arbetet. Man kan tycka att det är dubbelarbete ibland men visst det finns samarbete. Man informerar
varandra hur långt man har kommit, vad man har gjort och hur man ser på det här och att det är separat är tvunget. OECD lever sitt liv och EU sitt, man använder samma modeller och teknik ibland. Man utnyttjar varandras kunskaper, de man har skaffat på området. Ingen konkurrens på något sätt. Många av medlemmarna i OECD är även medlemmar i EU.
Vad måste ske innan tillämpning av avtalet kan ske?
Avtalet måste införlivas hos båda parter innan det kan tillämpas, vilket är en förutsättning för att det ska gälla. Man kan inte ensidigt ingå avtalet på grund av att parterna har lite att säga till om.
De nordiska länderna förhandlar gemensamt genom en projektgrupp på uppdrag av Nordiska ministerrådet och det är projektgruppen som tar första kontakten, därefter träffar varje land avtal.
Intervju med Ulrika Gustafsson Myslinski 2009-05-05 Vad innebär dessa avtal?
Sverige kan begära information i vissa situationer.
Vad är dina uppfattningar kring enpartsförhållande? Vi uppfattar att Sverige är i större behov av avtalen än de andra parterna.
Jo, så är det ju. I dagsläget så ser man ju inte att de här avtalen kommer tillämpas åt andra hållet. De här avtalen kanske kommer vara gällande i 10-20 år, man vet ju inte hur lång tid det tar innan de här kanske ersätts av ett dubbelbeskattningsavtal. På det stora hela är det väl ändå så att Sverige är i intresse av det.
Sverige är ju inte i en unik situation, det är väldigt mycket som händer i världen kring debatterna som pågår om den här stora finansiella krisen så har man ju skyllt väldigt mycket på skatteparadisen och det är väldigt många länder som har agerat. Trycket tillsammans har väl gjort att man kunnat påverka skatteparadisen och även de här andra Singapore, Hongkong, Österrike, Luxemburg, Belgien och dom att kanske ingå avtal så småningom.
~ 52 ~
När vi har studerat avtalen anser vi att det finns diverse kryphål, vad är din uppfattning kring
När vi har studerat avtalen anser vi att det finns diverse kryphål, vad är din uppfattning kring