• No results found

Inkomst av näringsverksamhet som räknas med i BGI

6.3 Inkomst av näringsverksamhet

6.3.1 Inkomst av näringsverksamhet som räknas med i BGI

för det här året och nästa år. Det är dock svårare att beräkna inkomsten av näringsverksamhet eftersom den består av flera olika poster som ska upp-skattas. Förutom rörelsens överskott eller underskott ska vissa skatterättsliga avdrag eller återföringar uppskattas. Samma uppskattningar gör den sökande i samband med den preliminära deklarationen till Skatteverket för debitering av preliminär skatt.

Om den sökande tänker minska sin skatt det här året genom att göra något eller några av följande avdrag i samband med inkomstdeklarationen, måste han eller hon också ange de beloppen i samband med ansökan om bostads-bidrag. Det gäller:

• utgift för egen pension

• avsättning till periodiseringsfond

• ökning av expansionsfond

• underskott från tidigare beskattningsår.

Avdragen minskar visserligen skatten, men eftersom det är inte är några verkliga kostnader ska den bidragsgrundande inkomsten inte minska med motsvarande belopp. Avdragen ska med andra ord öka överskottet och minska underskottet vid beräkningen av BGI.

Om en sökande tänker öka skatteunderlaget genom att återföra beloppen till beskattning, ska han eller hon också ange beloppen i samband med ansökan om bostadsbidrag. Det gäller:

• återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond

• återföring av avdrag för avsättning till expansionsfond.

Återföringarna ökar visserligen skatten men eftersom det inte är några verkliga intäkter, ska den bidragsgrundande inkomsten inte öka med motsvarande belopp. Återföringen ska därför minska överskottet och öka underskottet vid beräkningen av BGI.

Allt detta framgår av 97 kap. 4 § SFB.

Utgift för egen pension

En näringsidkare får göra avdrag i deklarationen för utgifter för egen pension. Men när bostadsbidraget beräknas beaktas inte avdraget eftersom det inte är fråga om en verklig kostnad utan om en skattelindring. Den sökande ska därför uppskatta vilket avdrag för utgift till egen pension som han eller hon tänker göra. Det rör sig om:

• avdrag enligt 16 kap. 32 § IL för utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 § SFB (97 kap. 4 § SFB).

Enligt skattereglerna får den som har inkomst av anställning göra ett avdrag för utgifter för egen pension med högst 12 000 kronor från och med

inkomståret 2008 till och med inkomståret 2014. Från och med inkomståret 2015 får ett avdrag för utgifter till egen pension göras med högst 1 800 kronor. Den som har inkomst av näringsverksamhet får göra avdrag med 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL).

Periodiseringsfond

En näringsidkare får även göra avsättning till periodiseringsfond, vilket ger en möjlighet till förlustutjämning mellan beskattningsår. Avsättning till periodiseringsfond får göras med högst 30 procent av ett justerat resultat av näringsverksamheten för fysiska personer (enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag). Avsättningen till periodiseringsfond ska återföras till beskattning inom sex år (30 kap. IL).

Det som sätts av ett år kan kvittas mot framtida förluster. Till den delen kommer periodiseringsfonden inte att bli beskattad över huvud taget. Att ett belopp sätts av innebär att skatteunderlaget reduceras, men det är inte en verklig kostnad i näringsverksamheten.

När bostadsbidrag beräknas beaktas inte avsättningen eftersom det inte är fråga om en verklig kostnad utan om en skatteutjämning mellan olika år.

Den sökande ska därför uppskatta vilken avsättning till periodiseringsfond som han eller hon tänker göra. Det rör sig om:

• avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. IL (97 kap.

4 § SFB).

Under något eller några av de kommande sex åren måst dock beloppen som har satts av i periodiseringsfonder tas upp till beskattning. Eftersom denna återföring inte är en verklig intäkt utan en beskattning av en fiktiv inkomst det år den återförs, ska den heller inte tas med i BGI.

Den sökande ska därför uppskatta med vilket belopp som han eller hon tänker öka skatteunderlaget genom återföring av periodiseringsfond. Det rör sig om:

• återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond (97 kap. 4 § SFB).

I följande exempel hänvisar angivet nummer på ruta (Rutnr) till deklarat-ionsblankett NE.

Stefan har ett byggföretag. Han räknar med att firman ska gå bra det här året och han tänker därför göra en avsättning till periodiserings-fond med 30 procent av ett justerat resultat i näringsverksamheten. På det sättet minskar han sin skatt i år men skjuter den framåt i tiden.

Det här året Rutnr

Bokfört resultat +180 000 (R 11)

Överskott eller underskott efter vissa bokföringsmässiga justeringar

+140 000

Avsättning till periodiseringsfond –42 000 (R 34)

Överskott + 98 000

Årets beräknade avdrag för egenav-gifter (max 25 procent av ovanstå-ende överskott)

–24 500 (R 43)

Överskott (som beskattas) +73 500 (R 47)

När BGI beräknas 115 500 kronor det här året (73 500 kronor + 42 000 kronor).

Stefan tror dock att företaget kommer att gå sämre nästa år och räknar med en förlust. Om det blir så kan han upplösa fonden för att minska förlusten utan att upplösningen medför en skattebetalning. Exemplet är förenklat för att visa effekten av avsättning till periodiseringsfond respektive återföring av tidigare avsättning till periodiseringsfond.

Nästa år Rutnr Underskott i näringsverksamheten –62 000

Återföring från periodiseringsfond +42 000 (R 37)

Kvarvarande underskott –20 000 (R 48)

BGI för nästa år blir 0 kronor eftersom värdet blir negativt (–20 000 – 42 000 = –62 000)

I ovanstående exempel kan Stefan med andra ord få en skattelättnad genom att han inte blir skattskyldig för de 42 000 kronor som han av-sätter till periodiseringsfond ett år då firman går med vinst, genom att återföra kapitalet till beskattning ett år då firman går med förlust.

Expansionsfond

Avsättning till expansionsfond innebär inte heller någon verklig kostnad i rörelsen. Syftet med expansionsfonden är att kapital som återinvesteras i företaget beskattas lindrigare än om det tas ut som vinst. Anledningen är att man vill jämställa egenföretagaren med enmansaktiebolaget i skattehänse-ende. Avdrag för avsättning till expansionsfonden beskattas nämligen med samma skattesats som för ett aktiebolag, 26,3 procent (före 2009 var skattesatsen 28 procent). Det innebär, något förenklat, att avsättning till expansionsfond inte får göras med högre belopp än resultatet av närings-verksamheten.

På samma sätt som för periodiseringsfond ökar överskottet respektive minskar underskottet med avsättning till expansionsfond vid beräkning av bostadsbidrag. Den sökande ska därför uppskatta vilken avsättning till expansionsfond som han eller hon tänker göra. Det rör sig om:

• avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. IL (97 kap. 4 § SFB).

Gjorda avdrag till expansionsfonden ska återföras till beskattning senast när näringsidkaren upphör med sin verksamhet. När avdraget återförs tillgodo- räknas näringsidkaren de 26,3 procent han tidigare betalat i skatt samtidigt som medlen i näringsverksamheten nu beskattas till fullo (34 kap. 14 § IL).

Det rör sig om:

• återfört avdrag för avsättning till expansionsfond (97 kap. 4 § SFB).

Eftersom denna återföring inte är en verklig intäkt det år den återförs, ska den heller inte tas med i BGI.

Underskott från tidigare beskattningsår

En näringsidkare, som vid beslutet om slutlig skatt får underskott ett år, kan utnyttja det i samband med inkomstdeklarationen ett senare år som det uppstår ett överskott. Skatten blir lägre det år som underskottet utnyttjas på grund av att näringsidkaren har rätt att minska näringsinkomsten med underskottet från tidigare år. Det rör sig om:

• avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. IL (97 kap. 4 § SFB).