Makar är en man och en kvinna som är gifta med varandra. Med makar menas makar som lever tillsammans (95 kap. 5 § SFB).
Registrerade partner är två personer av samma kön som har låtit registrera sitt partnerskap (3 kap. 1–4 §§ lagen [1994:1117] om registrerat partner-skap). I praktiken likställs de med gifta.
Sambor är två personer, av motsatt eller samma kön, som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (sambolagen [2003:376]).
Sambor likställs med makar. Om det har kommit fram omständigheter som gör det sannolikt att två personer är sambor ska dessa likställas med sambor och därmed också med makar, om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som sådant bidrag betalas ut till visar annat.
Detta framgår av 95 kap. 6 § SFB.
Bidrag bör lämnas utifrån faktiska förhållanden även för par som varken har eller har haft gemensamma barn eller gemensam folkbokföringsadress.
Personer som är sambor bör därför likställas med makar redan på den grunden att de är sambor.
Det är förenat med stora svårigheter att utreda om den som ansöker om bostadsbidrag eller som sådant bidrag betalas ut till faktiskt är ensamstående eller sambo ifall han eller hon inte medverkar till att sakförhållandena blir utredda. Det är den enskilde som bäst känner till sina boendeförhållanden.
Detta framgår av prop. 2004/05:112 s. 20–22.
4.1.1 Makar eller sambor som gemensamt ansöker om
bostadsbidrag
Ett par som är gifta eller sambor och som gemensamt ansöker om
bostads-rätt till ersättning. Båda två ska således anses vara bosatta i Sverige enligt SFB, förordning (EG) nr 883/2004 eller (EEG) nr 1408/71, förordning (EU) nr 492/2011 eller genom en socialförsäkringskonvention. Om endast en av de sökande uppfyller villkoren för att vara berättigad till bostadsbidrag, saknas rätt till bostadsbidrag (93 kap. 4 § och 95 kap. 8 § SFB).
Försäkringskassan behöver inte ifrågasätta om ett par är sambor enligt sambolagen när en gemensam ansökan om bostadsbidrag lämnas, förutsatt att övriga villkor för rätt till bostadsbidrag är uppfyllda.
4.1.2 Makar som inte bor tillsammans
Bestämmelserna om makar tillämpas på makar som bor tillsammans. Makar anses bo tillsammans om de inte själva visar annat (95 kap. 7 § SFB). Den som ansöker om bidrag eller som bidrag betalas ut till har alltså bevisbördan för att visa att han eller hon inte bor tillsammans med maken (prop.
2001/02:119 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m., s. 44).
Ibland uppkommer frågan om makarna bor tillsammans eller inte vid bedömning av rätten till bostadsbidrag. Frågan har betydelse för vilken inkomst som ska ligga till grund för bostadsbidraget.
I förarbetena till BoL finns exempel på vad som kan anses vara bevis på att makarna inte lever tillsammans. Till exempel att makarna har ansökt om äktenskapsskillnad eller att de lever åtskilda under betänketid (prop.
1992/93:174, om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m., s. 60).
Den sökande avgör vilka uppgifter som han eller hon anser är bevis för särlevnad. Försäkringskassans uppgift blir bara att bedöma de uppgifter som den sökande lämnar. Om det behövs för att Försäkringskassan ska kunna bedöma de lämnade uppgifterna kan dessa behöva utredas närmare.
Exempel på sådana situationer kan vara när
• den sökande har haft bostadsbidrag tillsammans med make eller sambo omedelbart före den period som ansökan som ensamstående avser
• maken har en c/o adress eller inte är folkbokförd på egen bostad
• den egna bostaden är uthyrd till någon annan.
Om den sökande hänvisar till skilda folkbokföringsadresser och det inte finns något som tyder på att makarna bor tillsammans, räcker det för att betrakta dem som särlevande.
Makarna ska vara folkbokförda på skilda adresser för att kunna betraktas som särlevande (prop. 1992/93:174, s.60). Regeringsrätten (RegR) har i ett rättsfall prövat om makar kan söka bostadsbidrag som ensamstående trots att de är folkbokförda på samma adress. Regeringsrätten anslöt sig till kammarrättens bedömning att det inte är något direkt hinder att makarna är folkbokförda på samma adress om de kan visa att de lever isär (RÅ 1997 ref. 22).
Kammarrätten har i några avgöranden tagit ställning till om nyligen gifta makar ansågs leva tillsammans eller inte. Två av dessa redovisas här:
Kammarrätten i Göteborg har avgjort ett ärende där den sökandes make bodde utanför EU och inte hade rätt att bosätta sig eller arbeta i Sverige.
Han hade inga inkomster. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att makarna styrkt att de levde åtskilda då mannen saknade uppehållstill-stånd i Sverige och därmed inte hade rätt att bosätta sig här (KRNG mål nr 5781-2000).
I ett annat ärende som avgjorts av kammarrätten i Göteborg bodde den sökandes maka i Finland. Mannen hade två minderåriga barn varför han varken kunde eller ville flytta till Finland. Hustrun hade arbete i Finland och en son som studerade där. Hon kunde därför inte flytta till Sverige. Kam-marrätten instämde även här i länsrättens bedömning att mannen på så sätt som anges i 3 § BoL (numera 95 kap. 7 § SFB) styrkt att han inte levde tillsammans med sin hustru (KRNG mål nr 617-2000).
4.1.3 Registrerat partnerskap
Två personer av samma kön som lever tillsammans och har låtit registrera sitt partnerskap likställs med makar och ska söka bostadsbidrag gemensamt (3 kap. 1–4 §§ lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap och 95 kap. 8 § SFB).
4.1.4 Sambor
Sambor är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett par-förhållande och har gemensamt hushåll.
För att ett par ska betraktas som sambor enligt sambolagen ska följande tre förutsättningar ska vara uppfyllda. Personerna ska
• stadigvarande bo tillsammans. Sammanboendet ska ha en viss varaktig-het eller i vart fall vara tänkt att ha det. Mer eller mindre tillfälliga förbindelser kan normalt inte anses vara ett samboförhållande.
• bo tillsammans i ett parförhållande. Med detta avses att de ska bo tillsammans i ett förhållande vari normalt ingår sexuellt samliv.
• ha ett gemensamt hushåll. Med detta menas att de som bor ihop delar på sysslor och utgifter och har gemensam ekonomi, i vart fall ett sådant ekonomiskt samarbete att man kan tala om hushållsgemenskap.
Allt detta framgår av prop. 2002/03:80 Ny sambolag, s. 44.
Sambolagen trädde ikraft den 1 juli 2003. Samtidigt upphörde lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor att gälla. Definitionen av begreppet sambor görs tydligare i den nya lagen och den är också könsneutral.
Definitionen av sambor i sambolagen gäller även i andra lagar. När det talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden ska dessa anses som sambor enligt definitionen i sambolagen (1 § sambolagen).
Ibland kan Försäkringskassan ha anledning att anta att en ensam sökande är sambo. Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska de likställas med sambor. Det här gäller dock inte om den som ansöker om bostadsbidrag eller som bidrag betalas ut till visar att de inte är sambor. (95 kap. 6 § SFB)
Omständigheterna som kan tala för att en ensam sökande är sambo kan exempelvis vara
• gemensam folkbokföringsadress
• gemensam bostad, gemensamt hyresavtal, gemensamt ägande, namn på ytterdörr eller samma postadress kan vara indikationer på gemensam bostad
• gemensamma barn
• ytterligare gemensamma barn efter separation
• uppgifter i andra handlingar som finns tillgängliga på Försäkringskassan Vad som här räknas upp är några exempel på omständigheter som i vissa fall kan vara en anledning att närmare utreda om den som ansöker om eller som bidrag betalas ut till verkligen bor ensam. Det finns säkert fler exempel på omständigheter som kan leda till närmare utredning av boendeförhållan-dena.
Det är den försäkrade som ska visa att han eller hon är ensamstående när det kommer fram omständigheter som talar för motsatsen. Vid en sådan
utredning är det viktigt att den personliga integriteten inte kränks. Det är därför viktigt att den försäkrade är införstådd med att han eller hon själv råder över vilka uppgifter som han eller hon vill åberopa för att visa de faktiska boendeförhållandena.
Om Försäkringskassans underlag är tillräckligt för att anse att den sökande kan betraktas som sambo enligt sambolagen, ska han eller hon likställas med make enligt 95 kap. 6 § SFB.
Vägledning 2004:01, Kontrollutredning kan också vara till hjälp i hand-läggningen.