Nödvändiga uppgifter i ansökan

Det är den som ansöker om bostadsbidrag som ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bidrag (110 kap. 4 § SFB).

Uppgifter för beräkning av bostadskostnad ska styrkas

Den som första gången ansöker om bostadsbidrag för en bostad ska styrka de uppgifter som ligger till grund för att beräkna den bidragsgrundande bostadskostnaden. Finns tillförlitliga uppgifter tillgängliga hos Försäkrings-kassan behöver de inte lämnas på nytt (37 § RFFS 1998:9).

Det här innebär att den som ansöker om bostadsbidrag för en hyres- eller bostadsrätt som hushållet tidigare inte har fått bostadsbidrag eller bostads-tillägg för, ska bifoga hyresavtal respektive upplåtelse- eller överlåtelse-avtal. I hyresavtalet finns uppgifter om från och med när avtalet gäller, hyresbelopp och vad som ingår i beloppet, bostadens storlek med mera.

Detsamma gäller upplåtelse- eller överlåtelseavtal fast det här handlar om avgift. I de fall det inte klart framgår av hyresavtal, upplåtelse- eller över-låtelseavtal vad som ingår i bostadskostnaden ska sökande bifoga aktuell hyres- eller avgiftsspecifikation.

Vid kommande ansökningar för samma bostad behöver den sökande bifoga den aktuella hyres- eller avgiftsspecifikationen bara när bostadskostnaden har ändrats.

Den sökande lämnar själv uppgifter om inkomsten

Den som ansöker om bostadsbidrag ska ange beräknad inkomst från och med den 1 januari till och med den 31 december för varje kalenderår som bidrag söks. Han eller hon beräknar själv sin inkomst för kalenderåret och är skyldig att anmäla förändringar i bidragsgrundande inkomst.

Försäkringskassan kan inte beräkna den sökandes inkomster. Om den sökande däremot behöver hjälp med vissa räkneoperationer m.m. ska Försäkringskassan naturligtvis hjälpa till med det. Det ingår i service-skyldigheten (4 § förvaltningslagen [1986:223]).

Rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter

Det är viktigt att känna till vilka inkomster som är bidragsgrundande så att korrekt information kan lämnas till den som ansöker om bostadsbidrag. En utförlig beskrivning av BGI finns i kapitel 6.

Som tidigare nämnts kan inte Försäkringskassan beräkna hushållets in-komster utan endast bedöma om de inin-komster som den försäkrade lämnar är rimliga. Denna rimlighetsbedömning innebär att Försäkringskassan ska ta ställning till om den lämnade inkomstuppgiften är rimlig till exempel i förhållande till typ av inkomst, arbetets omfattning, tidigare BGI och andra inkomstuppgifter som finns tillgängliga i interna register. Bostadskostnad och hushållets storlek kan också påverka bedömningen.

När den försäkrade lämnar till synes rimliga inkomstuppgifter behöver dessa inte närmare kontrolleras. Det är den försäkrade som ansvarar för uppgifter-na om siuppgifter-na inkomster. I samband med avstämningen av bostadsbidraget rättas eventuella felaktiga eller ofullständiga uppgifter till. Det avser inkomster som har taxerats eller studiebidrag som har betalats ut från CSN eller etableringsersättning som betalats ut från Försäkringskassan.

Jonas studerar vid universitetet. Han bor ensam i en bostad om två rum och kök. Hans bostadskostnad är 3 200 kronor per månad. Hans inkomster består av studiebidrag och cirka 20 000 kronor i ferie-inkomster. Jonas har valt att försöka klara sig utan att ta studielån.

Försäkringskassans handläggare bedömer att utredning av Jonas inkomstförhållanden inte behöver göras eftersom det inte finns något som tyder på att Jonas sammanbor med någon eller att han har inkomster som han inte redovisar.

Första gången någon ansöker om bostadsbidrag är det ofta aktuellt att kontrollera lämnade uppgifter mer noggrant, liksom inkomster av annat slag som till exempel stipendier, utlandsinkomst eller förmögenhet.

Vid behov kan man ta hjälp av registrerade uppgifter som finns om den försäkrades inkomster hos Försäkringskassan vid bedömningen av om inkomsten är rimlig. Det kan även vara lämpligt att se till tidigare ärenden om bostadsbidrag, om den försäkrade till exempel har fått ett eller flera krav

på återbetalning. I de fall utredningen visar att det behövs ytterligare upp-gifter om inkomsterna är det inget som hindrar att Försäkringskassan begär in kompletterande uppgifter.

Rimlighetsbedömning visar att inkomstuppgiften inte är rimlig En sökande kan uppge att inkomster saknas eller att inkomsten är noll kronor. Då kan det finnas anledning att närmare utreda inkomstförhållan-dena. Detsamma gäller när lämnade uppgifter om bidragsgrundande inkomst verkar orimligt låga.

Om Försäkringskassan konstaterar att inkomstuppgiften är riktig men att det är uppenbart att hushållet har en orimligt hög levnadsstandard i förhållande till inkomsterna, kan det vara en impuls till att utreda om generalklausulen (97 kap. 29 § SFB) är tillämplig eller till att utreda hushållets sammansätt-ning.

Doris bor med två minderåriga barn. Hon ansöker om bostadsbidrag och uppger att hon saknar inkomster. Doris driver en rörelse som hon inte anser är lönsam längre. På Försäkringskassans förfrågan svarar Doris att hon inte får försörjningsstöd. Handläggaren anser att in-komstuppgiften inte är rimlig och påbörjar därför en utredning. Kan det vara så att Doris har inkomster som hon inte redovisar till Skatte-verket eller är hon sambo?

Utredningen visar att Doris bor ensam, men att hennes levnadsstan-dard är betydligt högre än vad som kan vara rimligt utifrån redovisade inkomster och tillgångar.

Efter utredning finner Försäkringskassan att det är uppenbart att Doris inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt SFB, eftersom hon torde ha inkomster som hon inte redovisar. Försäkringskassan beslutar därför att avslå ansökan om bostadsbidrag med stöd av 97 kap. 29 § SFB.

Hanna ansöker om bostadsbidrag i september. Hon bor med ett barn i en villa som är 160 kvm och har ett taxeringsvärde på 2 miljoner kro-nor. Hanna beräknar sin bostadskostnad till cirka 8 000 kronor per månad. I ansökan uppger hon att hon har slutat att arbeta på grund av beräknad förlossning under oktober. Hannas sjukpenninggrundande inkomst är 80 000 kronor.

Försäkringskassans handläggare bedömer att inkomstuppgiften inte är rimlig i förhållande till Hannas boendestandard och påbörjar därför en utredning. I första hand utreds hushållets sammansättning. Hand-läggaren finner att det finns flera omständigheter som talar för att barnens pappa bor tillsammans med familjen. Hanna kan inte visa att

han inte bor där. Försäkringskassan beslutar att avslå Hannas ansökan om bostadsbidrag med stöd av 95 kap. 6 § SFB.

2.1.4 Ofullständig ansökan – förelägga om komplettering