Nedan presenteras de övergripande teman som framkommit ifråga om inlärning av sångtekniska färdigheter.
Att grundlägga sångtekniken tidigt
Alla tre informanter säger att en god sångteknik bör grundläggas tidigt, enligt tenoren och alten så tidigt som runt 20-30 års ålder. Här säger tenoren att kroppen och stämbanden inte återhämtar sig lika snabbt efter 30-årsstrecket, vilket gör att exempelvis heshet kan ligga kvar mycket längre än hos en yngre sångare. Basen nämner ingen specifik ålder men anser att tekniken måste “vara
rätt så stadig och grundad när du kommer in på en operahögskola”. Att ha större problem med tekniken medför en risk att inte hinna lösa problemen innan utbildningens slut säger han, och tycker sig ha sett en sådan trend “på senare år”. Väl ute i yrkeslivet menar han att det är “väldigt svårt att hinna korrigera nånting som är fel”. Alten säger att hon tycker sig ha sett att sångare som sjunger “med sin naturröst...men ganska omedvetet” klarar sig fram till 30-40 års ålder. Sångare som sjunger förbi 40 års ålder “brukar oftast ha bra teknik”, säger hon. I koppling till detta säger basen i början av vår intervju att “en medveten sångteknik och rösthantering” kan ses som ett krav.
Den fysiska kroppens konstitution
På ämnet om eventuella personliga skillnader i sångteknik säger tenoren och basen att den personliga fysiken spelar roll för hur sångtekniken tillämpas. Basen säger att “grundtänket nog är ganska lika” men att sångaren själv måste tillämpa det efter sina individuella förutsättningar. Han menar också att sångarens mentalitet påverkar dennes förhållningssätt till den egna rösten och “hur man beter sig tekniskt”. Tenoren tror i sin tur att sångare “begåvats med olika förutsättningar” vilket kommer an på skillnader i fråga om dimensioner och fysik:
T: både när det kommer till stämband, akustiska utrymmen, stöd, konstitution, alla såna saker
Tenoren nämner sin egen konstitution, “lång och smal”, och menar att han därför inte fått de naturliga förutsättningarna att hitta mörker i röstklangen, utan måste “träna sig till dom”.
Alten beskriver sin fysiska upplevelse av att arbeta med stöd och säger kort därefter att upplevelsen förmodligen skiljer sig personer emellan ”lite beroende på hur man är byggd”. På frågan om vilka delar av sångtekniken som kan tänkas vara personliga säger hon att detta delvis handlar om vilket “ideal” samt vilken “estetik” och nivå man eftersträvar, och att sångare kan ha karriärer även med tekniska problem:
A: [...]men det är klart, har du en dålig andningsteknik - men faktum är att jag tycker att en del har det också och det på nåt sätt hankar och går i vilket fall
Alten verkar alltså ha uppfattat frågan något annorlunda än tenoren och basen. Analys: Den fysiska kroppens konstitution
Informanterna talar alla på olika sätt om att sångtekniska färdigheter kan upplevas olika eller behöva läras in utefter individuella förutsättningar: exempelvis verkar tenoren säga att hans fysik påverkar hans sångtekniska arbete. Också basen talar för detta, men på ett generellt plan. Detta kan tolkas som att sångtekniska färdigheter är techne som måste läras in och användas genom fronesis, anpassade efter det unika i den givna situationen - vilket då är sångarens individuella fysiska förutsättningar (jfr Gustavsson 2002). Att uppnå skicklighet i techne blir utifrån en sådan tolkning delvis en fråga om att handla enligt fronesis. En personanpassning av sångtekniken kan också ses som en av hävd tyst kunskap, då sångaren ifråga är den ende som har egentlig kännedom om sina fysiska egenheter och hur dessa påverkar arbetet - hen är så att säga den ende som lever i sin kropp. I denna mening är sångaren lämnad åt sig själv att upptäcka hur tekniken fungerar. Hur tekniken skall anpassas kan då i förlängningen ses som tyst kunskap även för sångaren själv, till en början.
Härmning
Tenoren diskuterar olika sätt att tillföra “mörker” i rösten och tar då upp härmning och negativa konsekvenser av detta:
T: [...]alltså det finns många då som ser mörkret som nån slags kosmetik som man lägger på J: mm
T: och då blir det ju ofta att man mörkar vokaler istället att liksom man på ett sätt härmar ett ljud ifrån en klassisk sångare, det vill säga att man har hört dessa duktiga fantastiska sångare Placido Domingo och compagni - Giacomini herregud vilket mörkt ljud han kan få fram - och sen så lyssnar man på hur de låter och så försöker man härma det ljudet istället för att göra vad dom gör
Detta sätt att tillföra mörker i tonen benämner tenoren täckning och säger att detta sångsätt ger ett felaktigt “övertonsspektra” och därför sämre hörbarhet. För att höras måste man då enligt tenoren “lägga på massvis med decibel alltså lägga på massa tryck...vilket gör att man ofta sjunger slut på sig”. Basen tycker att härmning kan vara ett bra sätt att lära men att sångare måste se till sin individualitet:
B: men också en sån här grundläggande tanke som jag, har att ingen sångare kan ju bli bättre än sig själv på nåt sätt, jag menar det gäller att söka sig själv så mycket som möjligt - vad är det jag har, vad är
specifikt hos mig
Analys: Härmning
Såsom de manliga informanterna uttrycker sig tolkar jag det som att de talar både om fronesis och techne. De verkar mena att tillvägagångssättet riskerar att bli felaktigt om man härmar en annan sångares ljud. Handlingen enligt techne blir då inte rätt utförd, och tenoren säger här att detta återverkar negativt på hörbarheten. Uttryck för fronesis kan här ses när basen säger att en sångare bör “söka sig själv” och förstå vad som är speciellt i ens eget fall. Att handla efter sådana premisser kan förstås som en handling enligt fronesis i och med att man avväger tillvägagångssättet efter det unika fallet - vilket då blir den egna rösten.
Sångpedagogens betydelse för det sångtekniska lärandet
Informanterna tar alla upp sångpedagoger de har eller haft som varit viktiga för deras sångtekniska lärande. I de båda manliga informanternas fall förefaller sångpedagogen varit synnerligen viktig för i att möjliggöra en karriär. Tenoren började i slutet av sin operahögskoletubildning ta lektioner för en lärare som enligt honom “var den första som egentligen pratade på riktigt om vad det handlar om att vara operasångare” och som gav honom en fungerande sångteknik. Detta påverkade även hans karriär:
T: och det var efter att jag började ta lektioner för honom som allting började att fungera för mig. Det var då jag började få koll på min sångteknik, och det var då som jag började få mina jobb och såna saker, och då efter det sen som det har ramlat på. Och jag har ju haft jobb sen jag gick ut
J: så det var viktigt för ditt sångtekniska lärande? T: helt avgörande
Det denne pedagog gjorde som fungerade var att arbeta “från grunden” och “med en förståelse för hur instrumentet fungerar”, säger tenoren. Basen berättar att han efter en tids arbete som musiklärare började ta lektioner för en sångpedagog var solist vid ett operahus. Denne lärare menar basen gav honom “de avgörande nycklarna” för att göra ”ett fungerande operaljud” genom
att söka en “naturlig” men alltjämt “fokuserad” ton. Basen säger också att sångpedagogen vid lärarprogrammet respektive operahögskolan haft avgörande roller för hans sångtekniska färdigheter. Också alten nämner sin sångpedagog, som hon började hos efter operahögskoletiden, som viktig för hennes sångtekniska lärande. Hon säger att denne arbetar med exempelvis
egalisering, randstimme, och inhalare la voce på ett “stillsamt” sätt. Analys: Sångpedagogens betydelse för det sångtekniska lärandet
Tenoren och basen yttrar sig båda om sina sångpedagoger som avgörande ifråga om att utveckla de nödvändiga sångtekniska färdigheterna för att arbeta som operasångare. Basen tar här ett tydligt exempel medan tenoren talar mer generellt om “fungerande sångteknik”, men båda verkar syfta på kunskaper i form av techne (jfr Gustavsson 2002). Deras sångpedagoger förefaller ha varit viktiga i den mening att de haft tydlig insikt i arbetslivets krav på en röst, men även en tydlig bild av vad deras elever saknat i förhållande till detta. Tenoren säger också att sångpedagogen arbetade med “en förståelse för hur instrumentet fungerar” vilket kan tolkas som att denne gav honom kunskap i form av episteme som var viktig för utvecklingen av hans färdigheter, det vill säga techne.