1 Inledning
Jag har i den här uppsatsen valt att rikta blicken mot det relativt nya fenomenet som i Sverige ofta kallas för ”meröppet”. Meröppet väckte mitt intresse för några år sedan då jag för första gången kom i kontakt med det på ett bibliotek där jag arbetade extra. Det var ett mindre folkbibliotek på landsbygden och genom att arbeta där fick jag inblick i hur meröppet bedrevs just på det biblioteket. Det fungerade på så vis att biblioteksanvändarna gavs tillgång till bibliotekets lokaler och resurser även efter ordinarie öppettid, genom att koppla sitt lånekort till den specifika tjänsten. Detta var möjligt under större delen av dagen hela veckan runt, från 8 till 22. Vilken frihet att kunna välja att komma när det passar en själv i stället för att behöva anpassa sig efter ordinarie öppettider, tänkte jag. Där och då väcktes min nyfikenhet inför fenomenet och hur det egentligen fungerar att göra biblioteket tillgängligt under tider då personalen inte är där. Just intresset för meröppet har även följt mig under utbildningens gång då jag kommit i kontakt med fenomenet på olika sätt. Till exempel så genomförde jag en förstudie i ämnet, inom ramarna för en
metodkurs, under senare delen av utbildningen. I den förstudien fördjupade jag mig i meröppet utifrån den bild av fenomenet som framkommit i svensk
dagspress och hur bibliotekets, bibliotekariens och användarens roll beskrivits i sammanhanget. I och med praktisk erfarenhet av meröppet samt ytterligare kunskap i ämnet, märkte jag att meröppet ofta kräver en stor portion självständighet av sina användare då personalen inte är tillgänglig och kan hjälpa till på samma sätt som under ordinarie öppettider.
Senare under uppsatsarbetet fångades jag av en tanke som formulerats från olika håll. Tanken grundade sig i det ”dygnetruntsamhälle” vi lever i och hur fenomenet meröppet anses vara sprunget ur denna samhällsutveckling (Johansson, Lindberg & Rivano Eckerdal, 2015). Jag fann det intressant att dagens samhälle är format utifrån en tanke om att vi ska klara det mesta själva och hur meröppet kan ses som ett led i den utvecklingen. Jag läste även nyligen om ett projekt som kallas för ”Nightshift” som också kan anses gå i linje med den rådande dygnetrunt-trenden. Projektet ”Nightshift” innebär att olika verksamheter inom industri- och kultursektorn delar på samma yta, så när den ena verksamheten stänger för dagen så tar en annan verksamhet över lokalerna (Gillberg, 2020). Att på detta sätt öppna upp lokaler som annars står tomma känns inte helt olikt hur meröppet fungerar. Med tanke på dygnetruntsamhället och dess krav på ökad självständighet blev jag intresserad av hur biblioteket är tänkt att fungera utan bibliotekariers fysiska närvaro, under meröppettid. Hur tillgängliggörs egentligen biblioteket under meröppet? För att koppla an till detta så har jag valt att lyfta in begreppet ”nudging” i uppsatsen, ett intressant och relativt nytt begrepp i sammanhanget som tidigare har diskuterats i anslutning till meröppet av Johannsen (2017). I övrigt har nudging mestadels omnämnts i andra kontexter såsom miljö, design och ekonomi och inte i så stor utsträckning inom just biblioteks- och informationsvetenskap. Nudging
kommer nämnas längre fram i uppsatsens teoriavsnitt, men också senare då det kommer att diskuteras i förhållande till just tillgängliggörandet av det
meröppna biblioteket.
2
1.1 Problemformulering
Det råder delade meningar om vilket bibliotek som först införde meröppet.
Vissa menar att ett koncept som liknade meröppet infördes på ett bibliotek i Singapore redan 2002 (Johansson et al., 2015). Andra menar att det var danskarna som var pionjärer och introducerade meröppet först 2004 (Johannsen, 2017). Förutom dessa exempel har självbetjänande bibliotek funnits i olika former även innan dess (Tseng & Kuo, 2009). Vad som kan konstateras är dock att fenomenet spridit sig i allt snabbare takt sedan det för första gången introducerades och att forskning i ämnet är relativt begränsad trots att fenomenet numera finns i många länder.
Att studera just tillgänglighet under meröppet blir intressant utifrån huruvida mer öppet egentligen leder till ökad tillgänglighet och om tillgängligheten ökar för alla, vilket är frågor rörande meröppet som har lyfts i tidigare forskning (Engström, 2019). Genom att denna studie nu tar sikte på en så ny företeelse som meröppet fortfarande kan anses vara, så skulle resultatet även kunna bidra till att utöka den kunskap som finns i ämnet och göra denna kunskap tillgänglig för fler. På det sättet kommer studien även vara relevant för ämnesområdet biblioteks- och informationsvetenskap.
Att studera ämnet blir också intressant utifrån den egna upplevelsen av att allt fler bibliotek numera erbjuder meröppet och att jag förmodligen under mitt yrkesliv kommer att arbeta på olika bibliotek som redan har eller kommer att anamma konceptet. Att meröppet etableras i ökande grad motiverar också studier som denna då kunskap inom området, lämpliga metoder och sätt att arbeta behöver utvecklas i samma takt för att kunna implementeras inom biblioteksfältet, i det praktiska arbetet med meröppet. Studien kan därför komma att bli givande inom det professionella fältet, för blivande kollegor och för mig personligen.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att nå fördjupad kunskap om hur folkbibliotek tillgängliggörs under meröppet, utifrån bibliotekspersonalens perspektiv.
De forskningsfrågor som ligger till grund för studien är följande:
• Vilka intentioner uttrycker personalen i relation till införandet av meröppet?
• Hur beskriver personalen att meröppet har inverkat på bibliotekets verksamhet?
• På vilka sätt skapar personalen förutsättningar för användarna att ta del av meröppet?
3
1.3 Avgränsningar
I denna studie kommer ett antal intervjuer att genomföras med personal som är anställda vid svenska folkbibliotek i sex kommuner inom en och
samma region. Just ordet personal har använts för att beskriva urvalet med anledning av att informanterna kan ha olika roller inom den
biblioteksverksamhet som de är anställda vid, såsom bibliotekarier, chefer, föreståndare eller samordnare. Fokus i studien är meröppet på folkbibliotek även om meröppet finns i olika varianter på andra typer av bibliotek också, såsom forsknings- och specialbibliotek.
1.4 Disposition
Efter detta inledande kapitel kommer en litteraturöversikt presenteras i kapitel två. Här ges en bakgrundsbild till ämnet i tre avsnitt om begreppet meröppet, dess historiska bakgrund samt forskning om tillgänglighet kopplat till
meröppet. Tre delar som alla kan ses som centrala och som kan kopplas till uppsatsens syfte och frågeställning.
Kapitel tre behandlar uppsatsens teoretiska ramverk. Inledningsvis presenteras nyinstitutionell teori, därefter begreppen tillgänglighet och nudging. Här presenteras de teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen som framför allt kommer att användas senare i uppsatsens analys. I analysen används de teoretiska redskapen för att bearbeta och belysa det empiriska materialet.
Fjärde kapitlet handlar om uppsatsens metod och presenterar den kvalitativa ansats som valts, insamlingsmetoden som tagit formen av semistrukturerade intervjuer, analysmetoden i form av en hermeneutisk orienterad kvalitativ innehållsanalys och de etiska riktlinjer som tagits i beaktande i arbetet med uppsatsen.
I det femte kapitlet presenteras resultatet av den genomförda analysen. De olika teman som framkommit genom denna analys presenteras i tur och ordning.
Avslutningsvis sker en återkoppling till studiens syfte och forskningsfrågorna besvaras.
I kapitel sex diskuteras först studiens resultat tematiskt i förhållande till relevanta tidigare studiers resultat. Därefter förs ett resonemang kring den potential och de begränsningar som iakttagits gällande studiens teoretiska och metodiska redskap.
Det sjunde kapitlet presenterar de slutsatser som dragits i studien, samt ges förslag till vidare forskning i ämnet. Genom arbetet med uppsatsen samlas här vissa tankar och reflektioner som uppstått.
Uppsatsen avslutas i kapitel åtta med en sammanfattning där arbetets centrala delar presenteras i kondenserad form.
4