Att nå ut utan att vara på plats Om tillgänglighet på det meröppna folkbiblioteket

MASTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

Att nå ut utan att vara på plats

Om tillgänglighet på det meröppna folkbiblioteket

SOPHIE NILSSON

© Sophie Nilsson

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Att nå ut utan att vara på plats: Om tillgänglighet på det meröppna folkbiblioteket

Engelsk titel: Reaching out without being there: On accessibility at the staffless public library

Författare: Sophie Nilsson

Färdigställt: 2020

Abstract: The first staffless library was introduced more than fifteen years ago, yet little research has been published. This study aims to contribute to our understanding of staffless libraries through semistructured interviews with library staff. The theoretical framework was inspired by the concept of “values of worth” introduced by Boltanski and Thévenot, the concept of accessibility as formulated by Buckland and the concept of nudging as

formulated by Thaler and Sunstein. Content analysis with a hermeneutic approach was used to analyze the empirical material. Based on the staff's own descriptions of ambitions and working methods, five themes emerged: creating a safe room, guiding to independence, improving access, adapting to different needs and inviting to a common room. The results indicate an ambition to meet the needs of the users by introducing staffless libraries. The study also reveals some dilemmas in meeting the needs of all citizens during staffless hours.

Nyckelord: Folkbibliotek, meröppet, nudging, nyinstitutionell teori, obemannade bibliotek, tillgänglighet

Förord

Tack till Jenny Lindberg för givande input och support under terminen i rollen som handledare, alla informanter för ert deltagande i studien, nära och kära för att ni läst och kommenterat längs vägen och John som alltid stöttar när det behövs som mest. Utan er, ingen uppsats.

Sophie Nilsson, 12 juni 2020

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställning... 2

1.3 Avgränsningar ... 3

1.4 Disposition ... 3

2 Litteraturöversikt ... 4

2.1 Begreppet meröppet ... 4

2.2 Historisk bakgrund ... 6

2.3 Tillgänglighet under meröppet ... 7

3 Teoretiska utgångspunkter ... 10

3.1 Nyinstitutionell teori ... 10

3.2 Tillgänglighet och nudging ... 12

4 Metod ... 15

4.1 Kvalitativ ansats ... 15

4.2 Urval ... 15

4.3 Presentation av informanter ... 16

4.4 Genomförande av intervjuer ... 17

4.5 Analysförfarande ... 19

4.6 Etiska aspekter ... 20

5 Resultat ... 21

5.1 Att skapa ett tryggt rum... 21

5.2 Att guida till självständighet ... 23

5.3 Att förbättra tillgången till biblioteket ... 26

5.4 Att anpassa efter olika behov ... 28

5.5 Att bjuda in till ett gemensamt rum... 30

5.6 Empirin i teoretisk belysning ... 32

5.6.1 Intentioner bakom meröppet ... 32

5.6.2 Meröppets inverkan på verksamheten ... 33

5.6.3 Förutsättningar att ta del av meröppet ... 34

6 Diskussion ... 38

6.1 Resultatdiskussion ... 38

6.1.1 Att möta användarnas behov ... 38

6.1.2 Att nå ut utan att vara på plats ... 39

6.2 Metoddiskussion ... 40

7 Slutsatser och vidare forskning ... 42

7.1 Vidare forskning... 43

Sammanfattning ... 45

Källförteckning ... 47 Bilaga A: E-postmeddelande till biblioteken ...

Bilaga B: Intervjuguide ...

1

1 Inledning

Jag har i den här uppsatsen valt att rikta blicken mot det relativt nya fenomenet som i Sverige ofta kallas för ”meröppet”. Meröppet väckte mitt intresse för några år sedan då jag för första gången kom i kontakt med det på ett bibliotek där jag arbetade extra. Det var ett mindre folkbibliotek på landsbygden och genom att arbeta där fick jag inblick i hur meröppet bedrevs just på det biblioteket. Det fungerade på så vis att biblioteksanvändarna gavs tillgång till bibliotekets lokaler och resurser även efter ordinarie öppettid, genom att koppla sitt lånekort till den specifika tjänsten. Detta var möjligt under större delen av dagen hela veckan runt, från 8 till 22. Vilken frihet att kunna välja att komma när det passar en själv i stället för att behöva anpassa sig efter ordinarie öppettider, tänkte jag. Där och då väcktes min nyfikenhet inför fenomenet och hur det egentligen fungerar att göra biblioteket tillgängligt under tider då personalen inte är där. Just intresset för meröppet har även följt mig under utbildningens gång då jag kommit i kontakt med fenomenet på olika sätt. Till exempel så genomförde jag en förstudie i ämnet, inom ramarna för en

metodkurs, under senare delen av utbildningen. I den förstudien fördjupade jag mig i meröppet utifrån den bild av fenomenet som framkommit i svensk

dagspress och hur bibliotekets, bibliotekariens och användarens roll beskrivits i sammanhanget. I och med praktisk erfarenhet av meröppet samt ytterligare kunskap i ämnet, märkte jag att meröppet ofta kräver en stor portion självständighet av sina användare då personalen inte är tillgänglig och kan hjälpa till på samma sätt som under ordinarie öppettider.

Senare under uppsatsarbetet fångades jag av en tanke som formulerats från olika håll. Tanken grundade sig i det ”dygnetruntsamhälle” vi lever i och hur fenomenet meröppet anses vara sprunget ur denna samhällsutveckling (Johansson, Lindberg & Rivano Eckerdal, 2015). Jag fann det intressant att dagens samhälle är format utifrån en tanke om att vi ska klara det mesta själva och hur meröppet kan ses som ett led i den utvecklingen. Jag läste även nyligen om ett projekt som kallas för ”Nightshift” som också kan anses gå i linje med den rådande dygnetrunt-trenden. Projektet ”Nightshift” innebär att olika verksamheter inom industri- och kultursektorn delar på samma yta, så när den ena verksamheten stänger för dagen så tar en annan verksamhet över lokalerna (Gillberg, 2020). Att på detta sätt öppna upp lokaler som annars står tomma känns inte helt olikt hur meröppet fungerar. Med tanke på dygnetruntsamhället och dess krav på ökad självständighet blev jag intresserad av hur biblioteket är tänkt att fungera utan bibliotekariers fysiska närvaro, under meröppettid. Hur tillgängliggörs egentligen biblioteket under meröppet? För att koppla an till detta så har jag valt att lyfta in begreppet ”nudging” i uppsatsen, ett intressant och relativt nytt begrepp i sammanhanget som tidigare har diskuterats i anslutning till meröppet av Johannsen (2017). I övrigt har nudging mestadels omnämnts i andra kontexter såsom miljö, design och ekonomi och inte i så stor utsträckning inom just biblioteks- och informationsvetenskap. Nudging

kommer nämnas längre fram i uppsatsens teoriavsnitt, men också senare då det kommer att diskuteras i förhållande till just tillgängliggörandet av det

meröppna biblioteket.

2

1.1 Problemformulering

Det råder delade meningar om vilket bibliotek som först införde meröppet.

Vissa menar att ett koncept som liknade meröppet infördes på ett bibliotek i Singapore redan 2002 (Johansson et al., 2015). Andra menar att det var danskarna som var pionjärer och introducerade meröppet först 2004 (Johannsen, 2017). Förutom dessa exempel har självbetjänande bibliotek funnits i olika former även innan dess (Tseng & Kuo, 2009). Vad som kan konstateras är dock att fenomenet spridit sig i allt snabbare takt sedan det för första gången introducerades och att forskning i ämnet är relativt begränsad trots att fenomenet numera finns i många länder.

Att studera just tillgänglighet under meröppet blir intressant utifrån huruvida mer öppet egentligen leder till ökad tillgänglighet och om tillgängligheten ökar för alla, vilket är frågor rörande meröppet som har lyfts i tidigare forskning (Engström, 2019). Genom att denna studie nu tar sikte på en så ny företeelse som meröppet fortfarande kan anses vara, så skulle resultatet även kunna bidra till att utöka den kunskap som finns i ämnet och göra denna kunskap tillgänglig för fler. På det sättet kommer studien även vara relevant för ämnesområdet biblioteks- och informationsvetenskap.

Att studera ämnet blir också intressant utifrån den egna upplevelsen av att allt fler bibliotek numera erbjuder meröppet och att jag förmodligen under mitt yrkesliv kommer att arbeta på olika bibliotek som redan har eller kommer att anamma konceptet. Att meröppet etableras i ökande grad motiverar också studier som denna då kunskap inom området, lämpliga metoder och sätt att arbeta behöver utvecklas i samma takt för att kunna implementeras inom biblioteksfältet, i det praktiska arbetet med meröppet. Studien kan därför komma att bli givande inom det professionella fältet, för blivande kollegor och för mig personligen.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att nå fördjupad kunskap om hur folkbibliotek tillgängliggörs under meröppet, utifrån bibliotekspersonalens perspektiv.

De forskningsfrågor som ligger till grund för studien är följande:

• Vilka intentioner uttrycker personalen i relation till införandet av meröppet?

• Hur beskriver personalen att meröppet har inverkat på bibliotekets verksamhet?

• På vilka sätt skapar personalen förutsättningar för användarna att ta del av meröppet?

3

1.3 Avgränsningar

I denna studie kommer ett antal intervjuer att genomföras med personal som är anställda vid svenska folkbibliotek i sex kommuner inom en och

samma region. Just ordet personal har använts för att beskriva urvalet med anledning av att informanterna kan ha olika roller inom den

biblioteksverksamhet som de är anställda vid, såsom bibliotekarier, chefer, föreståndare eller samordnare. Fokus i studien är meröppet på folkbibliotek även om meröppet finns i olika varianter på andra typer av bibliotek också, såsom forsknings- och specialbibliotek.

1.4 Disposition

Efter detta inledande kapitel kommer en litteraturöversikt presenteras i kapitel två. Här ges en bakgrundsbild till ämnet i tre avsnitt om begreppet meröppet, dess historiska bakgrund samt forskning om tillgänglighet kopplat till

meröppet. Tre delar som alla kan ses som centrala och som kan kopplas till uppsatsens syfte och frågeställning.

Kapitel tre behandlar uppsatsens teoretiska ramverk. Inledningsvis presenteras nyinstitutionell teori, därefter begreppen tillgänglighet och nudging. Här presenteras de teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen som framför allt kommer att användas senare i uppsatsens analys. I analysen används de teoretiska redskapen för att bearbeta och belysa det empiriska materialet.

Fjärde kapitlet handlar om uppsatsens metod och presenterar den kvalitativa ansats som valts, insamlingsmetoden som tagit formen av semistrukturerade intervjuer, analysmetoden i form av en hermeneutisk orienterad kvalitativ innehållsanalys och de etiska riktlinjer som tagits i beaktande i arbetet med uppsatsen.

I det femte kapitlet presenteras resultatet av den genomförda analysen. De olika teman som framkommit genom denna analys presenteras i tur och ordning.

Avslutningsvis sker en återkoppling till studiens syfte och forskningsfrågorna besvaras.

I kapitel sex diskuteras först studiens resultat tematiskt i förhållande till relevanta tidigare studiers resultat. Därefter förs ett resonemang kring den potential och de begränsningar som iakttagits gällande studiens teoretiska och metodiska redskap.

Det sjunde kapitlet presenterar de slutsatser som dragits i studien, samt ges förslag till vidare forskning i ämnet. Genom arbetet med uppsatsen samlas här vissa tankar och reflektioner som uppstått.

Uppsatsen avslutas i kapitel åtta med en sammanfattning där arbetets centrala delar presenteras i kondenserad form.

4

2 Litteraturöversikt

Den forskning som finns tillgänglig i ämnet är till viss del begränsad i och med att fenomenet fortfarande anses vara relativt nytt, vilket har nämnts tidigare i uppsatsen. Vid sökningar efter artiklar om meröppet i referensdatabaserna LISA (Library & Information Science Abstracts) och LISTA (Library, Information Science & Technology Abstracts), blir resultatet relativt få relevanta artiklar. De relevanta artiklar som ändå finns tillgängliga är

framförallt publicerade av forskare med anknytning till de nordiska länderna, speciellt Sverige och Danmark, men studier från sydostasiatiska länder som Taiwan och Singapore förekommer också.

Sökningar har även gjorts efter svenskspråkigt material och då i databaserna LIBRIS (Library information system) och DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Att söka i DiVA blir intressant då databasen avslöjar vad blivande bibliotekarier riktar sina blickar mot. Databasen DiVA innehåller uppsatser som behandlar meröppet utifrån olika perspektiv, bland annat hur användarnas upplevelse av biblioteket har påverkats av meröppet, hur det samtalas om meröppet i svensk dagspress och hur yrkesrollen har förändrats i och med att meröppet införts. Uppsatserna har ofta en kvalitativ ansats och i många fall är det frågan om intervjuer och observationer som har gjorts.

Den forskning som finns publicerad om meröppet utgår även den ifrån

skiftande perspektiv och merparten har en kvalitativ ansats, vilket även denna studie kommer anta. Forskningen berör bland annat meröppets utveckling, för- och nackdelar med den nya tjänsten samt användarnas syn på självbetjäning och nyttjandet av biblioteket under obemannad tid. I flera av studierna riktas fokus mot just användarnas perspektiv men i denna studie utgår istället perspektivet ifrån personalen. Mer om litteraturen följer i kommande avsnitt, benämnda som begreppet meröppet, historisk bakgrund och tillgänglighet under meröppet.

2.1 Begreppet meröppet

Den här uppsatsen riktar fokus mot en bredare bild av fenomenet meröppet men begreppsanvändningen blir en viktig del i att förstå fenomenet. Därför följer nu ett avsnitt om begreppet meröppet som beskriver vad meröppet kan sägas vara. När det gäller forskning inom området så har den danske forskaren Carl Gustav Johannsen, verksam vid Köpenhamns universitet, varit mycket produktiv. Hans forskning om meröppet har därför varit till stor hjälp i uppsatsarbetet och varit en mycket användbar källa. Han har under sin långa karriär vid universitetet bidragit med forskning inom området och har även författat en bok i ämnet. En av artiklarna som varit extra användbar är en utvärdering av de obemannade biblioteken i Danmark, baserat på enkätsvar från samtliga kommuner i landet (Johannsen, 2012a). I den bok han författat ges en introduktion till meröppet med fokus på utmaningar men också det positiva som meröppet har lett till (Johannsen, 2017). Boken ger en bred bild av fenomenet med fokus på dess historiska utveckling. Här behandlas

meröppet främst utifrån hur det bedrivs i Danmark, Sverige, Norge, Finland,

5

Tyskland, Storbritannien och USA. Vad som också framkommer i boken är att andra länder utanför Europa också varit tidiga med att införa meröppet som koncept, bland annat Taiwan, Singapore, Kina och Japan. Meröppet som begrepp är inte helt enkelt att definiera då det finns olika varianter av meröppet med olika benämningar och olika språk som dessutom använder sig av olika uttryck för det som meröppet står för, enligt Johannsen (2017). Vidare menar han att begreppet ”staffless libraries” innebär att användare med bibliotekskort i princip har möjlighet att vara på biblioteket och använda sig av bibliotekets tjänster utanför ordinarie öppettider då biblioteket är obemannat.

Meröppet är ett begrepp som framför allt används i Sverige men utanför landets gränser används istället ofta ”open library”, ”staff-less library”,

”unstaffed library” eller ”intelligent library” (Johannsen, 2017, Tseng & Kuo, 2009). Johannsen (2017) menar att det finns skillnader i hur orden kan

uppfattas såsom ”staff-less” och ”unstaffed” som han menar kan uppfattas ha negativa konnotationer. Detta gör att ”open library” eller meröppet som har en mer positiv klang ofta föredras, åtminstone i de nordiska länderna menar han.

Inledningsvis infördes meröppet på mindre bibliotek i Danmark som redan hade begränsade öppettider och där det fanns ett stort behov av att öppna upp mer för allmänheten, därav användes ofta begreppet ”open libraries” eller

”åpne biblioteker” (Johannsen, 2017; 2012b). I andra länder i Norden ville man istället betona att biblioteket var mer öppet än tidigare och använde sig därför hellre av begreppet meröppet, enligt Johannsen (2017). Vidare menar han att tanken var att tillgängligheten till biblioteket skulle öka i och med att

biblioteket var mer öppet än tidigare. Målet var från början att biblioteken skulle vara öppna i stort sett dygnet runt men många bibliotek har anammat konceptet på olika sätt och med olika öppettider men oftast gällde det sena kvällar och tidiga morgnar, enligt Johannsen (2017).

En annan produktiv forskare som varit givande i uppsatsarbetet är den svenska forskaren Lisa Engström, som publicerat sig rikligt inom området. I sin

avhandling från Köpenhamns universitet har Engström (2019) fördjupat sig i meröppet i Danmark och Sverige. I avhandlingen använder sig Engström (2019, s. 12) av begreppet ”obemannade bibliotek” och definierar dessa som:

”[…] folkbibliotek, där användarna under delar av öppettiden har tillgång till bibliotekets lokaler, material samt fysiska och digitala resurser, när

bibliotekspersonal inte är tillgänglig för användarna”. Orsaken till att begreppet meröppet valdes bort i avhandlingen är att begreppet, enligt henne ofta

relateras till företaget Axiell som riktar sig till bibliotekssektorn och säljer olika typer av produkter och tjänster inom det här området, bland annat då produkten ”Meröppet”. Vidare menar hon att de bibliotek i Sverige som inte har anlitat Axiell, har använt andra begrepp för att beskriva den nya tjänsten som till exempel ”obemannat bibliotek”. Det finns också varianter på tjänsten i Sverige så som till exempel lätt-öppet som innebär att biblioteket inte är helt obemannat utan erbjuder viss begränsad service (Berg, 2009).

I en svensk rapport om meröppet belyser Johansson et al. (2015) de biblioteksanställdas perspektiv på meröppet som de tar del av genom djupintervjuer och enkäter. De delar in olika typer av öppethållande av

biblioteket i två typer: dels det öppna biblioteket med personal närvarande, dels det meröppna biblioteket som är obemannat. När det gäller det bemannade biblioteket så kan besökare gå in utan lånekort och få hjälp av personal på

6

plats. Under obemannad, meröppen tid så måste biblioteksanvändaren äga ett lånekort och på så sätt ta sig in i biblioteket med hjälp av det. Väl inne på det meröppna biblioteket kan i princip det som normalt brukar gå att göra vara möjligt även under meröppet, men ingen personal finns på plats som kan hjälpa till om det uppstår frågor. Enligt Johansson et al. (2015, s. 1) definieras den meröppna biblioteksverksamheten, som: ” […] som en utökning av

bibliotekens öppettider genom att ge besökare tillgång till biblioteket utan att det finns någon personal på plats”. Då fenomenet uppenbarligen kan förstås och beskrivas på skiftande sätt har just begreppet ovan med dess definition använts genomgående i den här uppsatsen. Anledningen är att utgångspunkten i det här fallet är utifrån ett svenskt perspektiv och meröppet är ett begrepp som många i Sverige känner till och som ofta används i sammanhanget.

2.2 Historisk bakgrund

Förmodligen var det bibliotekarier som låg bakom de första stegen som togs mot att introducera meröppet (Johannsen, 2012a). Det första meröppna

biblioteket var troligtvis beläget i Sengkang i Singapore enligt Johansson et al.

(2015) och de refererar då till en artikel av Lek Choh (2003), som beskriver ett bibliotek med ett meröppetliknande koncept redan 2002. Johannsen (2017) menar istället att det bibliotek som var först med att införa meröppet var ett bibliotek i Danmark 2004. Dock har självbetjänande bibliotek omnämnts i litteraturen tidigare än så, exempelvis av Tseng och Kuo (2009) som beskriver Tokyos självbetjänande tunnelbanebibliotek som kom till redan 1989. Redan på 90-talet så kom de automatiserade lånemaskinen till biblioteken vilket gjorde att besökare kunde göra många av sina biblioteksärenden på egen hand, utan hjälp av en bibliotekarie och självservice blev lite utav en trend på

biblioteken i och med detta, enligt Johannsen (2017). Den tekniska utvecklingen i kombination med mer avancerade bevakningssystem var

avgörande för fenomenets intåg på biblioteken och som gjorde det hela möjligt (Johannsen, 2012a). Han menar att följden av detta nu blev att besökare hade möjlighet att ta sig in på biblioteket trots att det var stängt tack vare tekniska lösningar, de kunde också på egen hand låna och lämna tillbaka böcker i de automatiserade maskinerna och med bevakningen igång kunde de också känna sig säkra när de uppehöll sig inne på det meröppna biblioteket.

Trots skilda meningar om när meröppet först introducerades så började fenomenet anammas av fler och fler länder allt eftersom. I Danmark var meröppet inledningsvis en slags besparingsåtgärd och ett sätt att

kostnadseffektivisera kulturbudgeten i många kommuner, enligt Johannsen (2012a). Ekonomiska skäl har däremot inte i första hand legat bakom

införandet av meröppet i Sverige, snarare var det ett sätt att tillgodose de behov som uttrycktes ifrån användarnas håll menar Johansson et al. (2015). I Sverige var den skånska orten Veberöd först med att introducera meröppet 2009 (Engström, 2020). I deras fall så var intention bakom införandet av meröppet en vilja att tillgodose biblioteksanvändarnas behov av större tillgänglighet, vilket framkom i samband med en undersökning som gjordes då ett nytt

bibliotek var planerat att byggas i Lunds kommun och möjligheten fanns att bli kulturhuvudstad, enligt Johansson et al. (2015). Lund blev inte kulturhuvudstad det året men ett frö hade såtts hos några bibliotekarier på Lunds stadsbibliotek

7

som hade fått nys om det danska konceptet och en överenskommelse om att testa på meröppet kom till. På det sättet initierades meröppet på det första biblioteket i Sverige.

Förutom den självservice-trend som nämnts tidigare i avsnittet kan en annan trend sägas ha influerat till utvecklingen av meröppet. Johansson et al. (2015) belyser det så kallade dygnetruntsamhället som de menar går i linje med meröppet. De menar att det mesta i dagens samhälle kan göras på en gång när helst det passar och att det sin tur har gjort att förväntningarna höjts överlag.

Vidare menar de att meröppet kan ses vara sprunget ur denna strömning i samhället. Lisa Engström (2015) har i sin masteruppsats fördjupat sig i just användarnas perspektiv och genom intervjuer och observationer riktar hon fokus mot deras föreställningar av och förväntningar på biblioteket samt hur dessa kan ha förändrats i och med meröppet. Hon fokuserar också på hur biblioteket utifrån en social aspekt kan ha förändrats efter att meröppet har införts. Det framkommer att biblioteken är i förändring och påverkas i ett större sammanhang av ekonomiska och demokratiska diskurser i samhället. Med utgångspunkt i Engströms masteruppsats studerar Engström och Rivano Eckerdahl (2017) hur användarnas syn på biblioteket påverkas av allt mer självbetjäning och hur biblioteken och användarnas syn kan förstås utifrån samhälleliga förändringar. De har i samband med studien genomfört intervjuer med biblioteksanvändare i södra Sverige för att ta del av deras perspektiv av självbetjäning.

Den initiala debatten innehöll starka röster både för och emot meröppet, så det var inte helt utan motstånd som fenomenet togs emot. Debatten rörde sig kring eventuella risker med meröppet såsom skadegörelse och stölder och oron över att det skulle ske personalbesparingar var påtaglig (Kultur Skåne, 2011). Hur bibliotekariens roll skulle komma att förändras var det många som frågade sig.

Tina Åhman Billing (2014) har till exempel genomfört en studie om meröppet just med utgångspunkt i hur bibliotekariernas yrkesroll och arbetsinnehåll har förändrats i och med införandet av meröppet. I studien fann hon att

arbetsinnehållet hade förändrats på så sätt att nya arbetsuppgifter tillkommit, kontakten med användarna hade förändrats och nya synsätt hade utvecklats hos personalen. Det krävs dock mer tid att avgöra hur meröppet skulle ha påverkat yrkesrollen, menar hon. I en studie av Mikaela Segerstedt (2013) behandlas meröppet istället utifrån hur fenomenet beskrivits i Biblioteksbladet och i dagspressen samt vilka följder den beskrivningen kan få för folkbiblioteket.

Hon menar att bilden som framkommer framförallt är positiv och speglar en vilja att underlätta för bibliotekets användare. Dock talas det även om en oro över nedskärningar och hur bibliotekariens roll ska stå sig gentemot det nya meröppna konceptet. Trots oro och en livlig inledande debatt har antalet

meröppna bibliotek bara ökat sedan det först introducerades. Numera ska minst 114 svenska kommuner ha vandrat i Veberöds fotspår, enligt den senaste statistiken från Kungliga biblioteket (2018, s. 58).

2.3 Tillgänglighet under meröppet

Att nyttja ett meröppet bibliotek innebär att du i princip kan göra det du brukar göra när du besöker biblioteket under ordinarie öppettid, såsom att låna och

8

lämna tillbaka böcker, hämta reserverade böcker, använda datorer, läsa tidningar och på andra sätt nyttja lokalerna och bibliotekets tjänster, beskriver Johannsen (2017). De olika definitionerna som används för att beskriva fenomenet meröppet antyder att biblioteket är obemannat eller utan tillgänglig personal. Det kan dock även innebära att personalen befinner sig på biblioteket under meröppet, men då i så kallad ”inre tjänst” och finns inte tillgängliga ute i biblioteket för att hjälpa besökare såsom under ordinarie öppettid. Personalens roll när det gäller meröppet handlar därför mer om att tillgängliggöra

biblioteket för användarna när de själva inte är närvarande då konceptet kräver en stor del självständighet hos sina användare, menar Johannsen (2017). Att klara sig på egen hand under meröppet är inte självklart för alla, menar

Engström (2019) som i sin avhandling lyfter vikten av att se till den eventuella ojämlikhet som kan uppstå mellan de som kan tillgodogöra sig det nya

konceptet och de som har svårare för det.

I samband med avhandlingen har Engström (2019) genomfört intervjuer med meröppetanvändare och fokuserar på hur de klarar sig själva under obemannad tid, då bibliotekarier inte är närvarande. Hur guidas användarna till att klara sig själva? Hur skapas självstyrande individer? I sin avhandling sätter hon också detta i en större samhällelig kontext. Hon menar även att rummets utformning spelar in i styrningen av användarna tillsammans med de förväntningar som finns inbyggda i användandet av meröppet. Engström (2020) nämner också verbet ”att biblioteka” som enligt Rivano Eckerdal (2016, s. 44) förklaras som

”ett kontinuerligt uppförande, görande, tillblivande” av biblioteket. Engström (2020, s. 31) menar att: ”När biblioteket är bemannat sker bibliotekariens bibliotekande i realtid, medan bibliotekandet under meröppet istället sker på distans och som en förberedelse för användarens nyttjande av biblioteket”. Vidare menar hon att båda delar behövs och att meröppet därför bör ses som ett komplement till den bemannade tiden. I samma studie lyfter hon också betydelsen av ”bibliotekariens organisering av meröppet” (s. 31). I denna nyligen publicerade forskningsrapport genomför Engström (2020) intervjuer med biblioteksanvändare med syftet att ta reda på hur biblioteket nyttjas under meröppet och hur användarna vill kunna nyttja tjänsten.

Vad som anses vara speciellt viktigt under meröppet är hur biblioteket

används, vad som erbjuds och hur det erbjuds besökarna, framhåller Johannsen (2012a). Han lyfter fram fyra olika fokus att utgå ifrån när det gäller att

utveckla meröppet och dessa handlar om att stärka bibliotekets roll som medborgarnas självklara mötespunkt, göra biblioteket till en säker och välkomnande plats, arbeta mer med användarvänlighet och att arbeta för att motverka skadegörelse och andra störande inslag. Vidare menar han att personalen måste se till att all teknisk apparatur fungerar och att användandet av biblioteket fortlöper smidigt då de inte själva kan vara närvarande.

Engström och Rivano Eckerdahl (2017) lyfter vikten av bibliotekariernas ansvar att tillgängliggöra biblioteket så att användarna lätt kan navigera bland hyllorna. Vad som också blir extra viktigt under meröppet är hur böcker presenteras i bokhyllorna på ett lättillgängligt sätt och hur biblioteket möbleras för olika syften men också variation i utbudet såsom utställningar och

skyltningar på biblioteket, menar Johannsen, (2012a). Extra städning och möjlighet att fika kan anses som självklart men är också viktiga komponenter som kan behöva tas i beaktande vid meröppet, framhåller Johannsen (2012a).

9

Johannsen (2012a) menar också att det är grundläggande att inge trygghet och förtroende när det gäller att locka besökare till biblioteket. Det är framförallt viktigt att utforma miljön på ett sådant sätt att det skapar trygga och

självständiga besökare i och med att det inte finns personal på plats, menar han.

På ett målade vis beskriver han vidare om hur det lyser i fönsterna på det meröppna biblioteket under mörka vinterkvällar och mornar, vilket inbjuder förbipasserande att komma in i värmen. Han menar att biblioteket på detta sätt syns mer i samhället och dess roll som samlande punkt och öppen mötesplats stärks med anledning av att biblioteket blir mer synligt. På olika sätt kan biblioteket göras välkomnande rent praktiskt och ett sätt kan vara att använda sig av god ljussättning, både när det gäller inomhus- och utomhusmiljön, menar Johannsen (2012a). När biblioteket blir öppet senare på kvällar och tidigare på morgnarna menar han att det därför blir viktigare att se till att miljön utomhus är upplyst och att mörka delar av utomhusmiljön lyses upp så att besökarna kan känna sig trygga. Vidare menar han att målet med alla insatser är att besökarna upplever biblioteket som en inbjudande miljö som de gärna återkommer till och att en viktig del i det arbetet är att inge trygghet och förtroende.

10

3 Teoretiska utgångspunkter

Då biblioteks- och informationsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin så finns det en tradition av ett öppet förhållningssätt gentemot andra discipliner, dess teorier och metoder. I den här studien som kommer att belysa hur folkbiblioteket tillgängliggörs under meröppet med personalens egna

upplevelser som utgångspunkt, har nyinstitutionell teori utifrån Boltanski och Thévenot använts, tillsammans med Bucklands teorier om tillgänglighet och nudging utifrån Thaler och Sunstein. Dessa teorier kommer att användas som stöd i tolkningen utav personalens utsagor. De teoretiska utgångspunkterna kommer att ligga till grund för den analys och diskussion som kommer att redovisas senare i uppsatsen. Ansatsen är kvalitativ och tolkande, med

inspiration från hermeneutisk analys, vilket är vidare beskrivet i nästa kapitel.

Baserat på uppsatsens övergripande syfte och frågeställning som formulerats utifrån det, så har teoriavsnittet delats upp i de två följande avsnitten om nyinstitutionell teori samt tillgänglighet och nudging.

3.1 Nyinstitutionell teori

Uppsatsens första forskningsfråga behandlar de bakomliggande intentioner som funnits för att införa meröppet på biblioteket. Som ett sätt att tolka och förstå de intentioner som personalen på biblioteken ger uttryck för i

intervjuerna, har nyinstitutionell teori utifrån Boltanski och Thévenot, lyfts in i uppsatsen. Boltanski och Thévenot (1999) är två franska professorer som utgår ifrån Paris och verkar inom det sociologiska fältet. Teorin handlar om hur människor inom olika organisationer och institutioner i samhället, på olika sätt väljer att legitimera den egna verksamheten utifrån vad som kan kallas olika

”värdeprinciper” (”orders of worth”). Enligt deras teori har de olika värdeprinciperna sitt ursprung i olika världar (”the common worlds”) som människors värderingar och handlande kan sägas ta avstamp ifrån.

De belyser sex världar, som i denna kontext har översatts till följande:

medborgarvärlden (”the civic world”), marknadsvärlden (”the market world”), produktionsvärlden (”the industrial world”), traditionernas värld (”the domestic world”), inspirationens värld (”the inspired world”) och anseendets värld (”the world of fame”). Världarna utgår inte på något sätt från just biblioteksvärlden utan skall appliceras utifrån sina olika värden, vilka på ett tydligt sätt särskiljs genom sina olika inriktningar. Dessa världar är mer eller mindre bra på att täcka de flesta situationer men det framhålls också att fler världar skulle kunna tillkomma, beroende på vilket underlag en viss studie baseras på. Att deltagare i en studie rör sig mellan olika ”världar” och värdesystem bör betraktas som naturligt, snarare än motsägelsefullt. Nedan följer en mer ingående beskrivning av världarna, enligt Boltanski och Thévenot (1999; 2006).

I medborgarvärlden ligger fokus på kollektivet snarare än den enskilda individen och det är som grupp människor kan göra skillnad och påverka i samhället. Därav står förtroendevalda, offentliga organisationer och förbund högt i kurs. Den gemensamma viljan är något som bör genomsyra

människornas handlande inom denna värld. Kollektivet hålls samman av

11

solidaritet i samhället och medborgerliga rättigheter och lagar ser till att den gemensamma viljan prioriteras. För att koppla samman eventuella intentioner bakom meröppet och den här världen så skulle ett exempel kunna vara att öka tillgängligheten och på så sätt se till det stora kollektivet och tillgodose den allmänna viljan.

När det gäller marknadsvärlden är det snarare människors individuella önskningar som ligger till grund för deras handlingar och ägande och konkurrens är väsentligt inom denna värld. I marknadsvärlden ligger

människors värde i deras ekonomiska förutsättningar och framgångar. Oftast handlar det om de som kan förutse de möjligheter som marknaden kan erbjuda och samtidigt vara opartiska och hålla känslorna i schack. Köpare och säljare ses som de mest framstående i den här världen. För att ge ett exempel utifrån den här världen kopplat till den första forskningsfrågan så kan det vara att ett ökat tillgängliggörande av biblioteket vid meröppet leder till ett ökat

användande av biblioteket och dess tjänster vilket kan ses som en framgång i marknadsvärlden.

Genom att vara arbetsam, effektiv och professionell upplevs du som

framstående i produktionsvärlden. Här handlar det om att inom ett fungerande organisatoriskt system kunna producera varor, investera och blicka framåt för att lyckas. Olika sätt att mäta och kontrollera utfall genom olika metoder är väsentligt här. Det standardiserade organiserade och funktionella präglar relationerna inom denna värld. De som kan kalla sig experter inom ett område är de mest framstående människorna i den här världen. Ett exempel utifrån den här världen skulle kunna vara att utvärdering av meröppet hos andra bibliotek har lett till en vilja att haka på trenden och då med stora förväntningar att själva lyckas med meröppet.

I traditionernas värld är förtroende en viktig grundbult och värdet hos människor avgörs av hur förtroendeingivande du är. Tradition, verkliga relationer och möten människor emellan är viktigt inom den här världen.

Människor ses inte som enskilda individer utan hör alltid ihop med familjen, släkten och sin omgivning. Människor med chefsposter och andra liknande poster i samhället värderas högt här. Att vara rättfram, att ha karaktär och att vara lojal, leder till framgång i traditionernas värld. I den här världen där förtroende är viktigt kan en intention till att införa meröppet vara att skapa ytterligare förtroende för biblioteket i samhället och även locka till möten människor emellan.

I inspirationens värld handlar mycket om kreativitet, att fantisera, drömma, känna känslor och att leva och få erfarenheter. De människor som skapar upplevelser av olika slag är de mest framstående här. Att vara unik, annorlunda och lite utanför ramarna är något som eftersträvas för att vara framgångsrik i den här världen. Målet för skapandet är inte ett erkännande av andra utan snarare att nå ett tillstånd av välbehag inför sig själv. Andras åsikter är inte viktiga här. Ett exempel på en intention utifrån den här världen skulle kunna vara att vilja skapa något nytt, att vara framstående och nytänkande då meröppet fortfarande kan anses vara ett relativt nytt fenomen.

När det gäller anseendets värld däremot handlar istället människors värde om andras åsikter och att bli erkänd av så många som möjligt. Framstående ledare,

12

skribenter och journalister, kändisar och mediapersonligheter är de mest hyllade människorna här. Det är viktigt att lyckas influera den stora massan och att påverka genom sitt kändisskap. I den här världen talar alla om varandra och för att vara lyckad ska du vara den som står i centrum. För att exemplifiera en typ av intention som kan grunda sig i den här världen kan just erkännandets värde lyftas fram. Meröppet som är ett så pass nytt fenomen kan införas med intentionen att vilja få uppmärksamheten riktad mot just det egna biblioteket.

3.2 Tillgänglighet och nudging

Den här uppsatsen kretsar till stor del kring begreppet tillgänglighet på det meröppna biblioteket. Med anledning av det kommer det här avsnittet att beröra tillgänglighet utifrån Bucklands definition och även nudging utifrån Thaler och Sunstein. När det kommer till begreppet tillgänglighet så kan den amerikanska professorn Michael Buckland och hans verk “Information and information systems” (1991) lyftas fram. Precis som titeln säger så behandlas olika aspekter av information och informationssystem i det här verket. Kapitlet

“Access to information” har varit speciellt användbart och genom ett citat därifrån klargörs innebörden av begreppet (Buckland, 1991, s. 78):

[…] the means to enable an inquirer to learn from – to become informed by – a source pertinent to an inquiry, to accede to the evidence that results in acquiring the knowledge desired.

I citatet definierar Buckland (1991) tillgänglighet som ett sätt att göra det möjligt att ta del av önskad information, kunskap eller ett dokument. Han lyfter i samma kapitel fram olika aspekter av tillgänglighet som kan ses som villkor för att få tillgång till exempelvis information. I den här studien ligger fokus på tillgänglighet utifrån vad biblioteket erbjuder i form av utbud och tjänster och Bucklands definition av tillgänglighet kommer därför appliceras i ett bredare bibliotekssammanhang.

De villkor som Buckland (1991) lyfter fram är följande: identifikation, tillgång, krav på användaren, krav på den som står för tjänsten, förståelse och acceptans.

När det gäller identifikation så menar han att systemet måste göra det möjligt att få tillgång till det som eftersöks och tillgång handlar om att det måste finnas ett fungerande logiskt system för detta. Det kan i kontexten av den här studien handla om exempelvis det system som gör meröppet möjligt. Krav på

användaren handlar om den insats som krävs av användaren för att kunna få tillgång till den information som eftersöks, vilket exempelvis kan handla om den ansträngning och tid som användaren behöver offra för att lära sig ett nytt system, exempelvis meröppet. Krav på den som står för tjänsten handlar i stället om vad som krävs för att kunna erbjuda tjänsten och måste gå i linje med det uppdrag och de värderingar som innehavaren har, i det här fallet biblioteket. Förståelse handlar om att inneha rätt kompetens för att kunna ta del av det som erbjuds vilket ligger på den som använder till exempel meröppet.

Det sista villkoret handlar slutligen om acceptans, vilket innebär att den information som kommuniceras ska anses vara trovärdig. Många av de ovan nämnda villkoren kan ses som självklara i sammanhanget, men när det gäller acceptans skulle det också kunna handla om att ta till sig det som erbjuds och

13

känna att det som biblioteket erbjuder är riktat till mig som användare och att jag därför känner mig inkluderad.

Ett sätt att närma sig begreppet tillgänglighet på ett konkret sätt kan vara att lyfta in begreppet nudging, vilket kan ses som ett sätt att skapa tillgänglighet.

De två forskare som grundade begreppet är Richard Thaler verksam inom nationalekonomi och Cass Sunstein, inom juridik (Lemoine, Lindström, Lindström & Salzer, 2019). Richard Thaler erhöll nobelpriset i ekonomi 2017, vilket gjorde att nudging då fick större uppmärksamhet (Lemoine et. al, 2019).

Det engelska ordet ”nudge” betyder att puffa eller knuffa och just när det gäller att ge människor en knuff i rätt riktning i syfte att underlätta tillvaron, så är begreppet nudging relevant att använda (Nudge, u.å.; Sunstein, 2014). Att en person påverkas att göra något på ett visst sätt kan alltså sägas initieras av en så kallad ”nudge” (Thaler & Sunstein, 2009). Oftast används ordet nudging även i Sverige, men har av vissa även översatts till ”beteendeinsatser” (Ramsberg, 2016). Med beteendeinsatser menas följande, enligt Ramsberg (2016, s. 8):

[…] små förändringar av beslutssituationer i syfte att förenkla för

individer att fatta beslut som främjar dennes och ibland även kollektivets välfärd utan att för den skull begränsa den egna handlingsfriheten.

I uppsatsen används dock begreppet nudging genomgående, då detta begrepp är mer vedertaget än vad beteendeinsatser är. Betydelsen av orden är

densamma och formuleringen ovan är därför också en definition av nudging.

På många sätt handlar nudging om att göra det lättare för människor att ta sig fram i livet och klara vardagen på ett enkelt sätt, enligt Sunstein (2014). Det kan enligt honom handla om skyltar i olika sammanhang, förenklade formulär, rådgivning, guider, påminnelsesystem, alarm, automatisering av olika moment, standardiseringar, förprogrammerade inställningar och så vidare. Samtidigt som nudging kan ses som en slags styrning av människors beteende är det också viktigt att förstå att det fria valet alltid finns närvarande, menar han. Så kallade ”nudges” uppmuntrar till ett visst fördelaktigt beteende men valet ligger hos varje individ att ta, menar Sunstein (2014). Han kallar det för ”soft paternalism” eller en slags förmyndarmentalitet med en lätt styrning.

Ett exempel på nudging som tydligt kan förklara vad det hela handlar om är gps:en, en så kallad ”nudge” som visar den lättaste vägen men aldrig gör själva vägvalet åt dig (Sunstein, 2014). Johannsen (2017) nämner just begreppet nudging i kombination med meröppet i den bok han författat inom ämnet. Han menar att begreppet kan implementeras när det gäller själva utformningen av biblioteket, i information till besökare, rätt typ av belysning, skyltning och så vidare. Han lyfter fram ett exempel på nudging när han beskriver ett bibliotek på Bornholm som placerade ut skyltar vid utlånsautomaterna vilket påminde användarna om att be varandra om hjälp under meröppet, vilket i sin tur resulterade i färre antal larm. Sunstein (2014) har kartlagt tio typiska tekniker för nudging och de är följande: standardisera och automatisera system, förenkla, påverka genom normer genom att upplysa om hur andra gör, skapa lättillgänglighet och bekvämlighet när människor ska göra olika val, avslöja konsekvenserna av ett visst samhällsproblem, varna genom ett tydligt grafiskt formspråk, förändra vanor genom gemenskap och engagemang, påminna, lyfta fram ett visst föredömligt beteende samt informera människor om orsak och verkan när det gäller de individuella val som görs. Precis som meröppet är

14

nudging också ett relativt nytt begrepp då det introducerades runt 2009.

Intresset för begreppet ökar allt mer och fler och fler länder är intresserade av att använda sig av konceptet menar Sunstein (2014).

15

4 Metod

I det initiala skedet av uppsatsarbetet så fanns det en tanke om att genomföra en litteraturstudie i ämnet, men detta alternativ valdes tidigt bort då de

relevanta artiklar som finns tillgängliga inom ämnesområdet är relativt få. Att producera eget empiriskt underlag blev då istället ett alternativ. I avsnitten nedan följer en beskrivning av uppsatsens metod i de olika delarna om kvalitativ ansats, urval, presentation av informanter, genomförande av intervjuer, analysförfarande och etiska aspekter.

4.1 Kvalitativ ansats

I den här uppsatsen är det personalens perspektiv som skildras och det är deras utsagor som resultatet kommer att ta sats ifrån. För att angripa studiens syfte och få en ökad förståelse för deras perspektiv på tillgängliggörandet av biblioteket under meröppet, har en kvalitativ ansats valts. Enligt Bryman (2018) passar en kvalitativ ansats bra då en vilja att förstå verkligheten utifrån hur människor beskriver den är det centrala. Han menar att en studie med en kvalitativ ansats utgår ifrån ett induktivt synsätt, vilket betyder att eventuella teorier genereras utifrån det insamlade materialet i undersökningen.

Motsvarigheten är det deduktiva synsättet inom den kvantitativa forskningen där utgångspunkten istället är hypoteser grundade i teori, menar Bryman (2018).

Då meröppet fortfarande kan anses vara ett relativt nytillkommet fenomen så finns det också få större undersökningar som behandlar ämnet, ännu färre av dessa är kvantitativa till sin karaktär. De flesta studier som har sökts fram i och med denna uppsats har visat sig ha en kvalitativ ansats. Det kan dessutom vara svårt att dra slutsatser utifrån kvantitativa data som än så länge inte sträcker sig över ett så långt tidsspann, såsom i det här fallet. Kvalitativa studier däremot kan inte generaliseras på samma sätt som en kvantitativ studie men kan istället ge mer djupgående kunskap och förståelse för ett fenomen, framhåller Bryman (2018). Då syftet handlar om att få en förståelse för ett fenomen utifrån

människors beskrivningar av det blir det kvalitativa angreppssättet självklart att välja i sammanhanget.

4.2 Urval

Målet var att genomföra minst sex intervjuer men det kunde komma att bli fler eller färre beroende på hur mycket material som kunde anses behövas och när eventuell mättnad i materialet skulle uppstå. Med mättnad menas att det inte längre framkommer något nytt utifrån det material som samlats in (Bryman, 2018). Det urval som gjordes inför intervjuerna kom att bli en kombination av ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval. De informanter som valdes ut till intervjuerna skulle vara folkbiblioteksanställda med erfarenhet av att införa meröppet på ett folkbibliotek. De fick gärna ha erfarenhet av tiden innan och efter meröppet så att erfarenheter av hela processen kunde få berika materialet.

16

Det skulle också finnas vissa skillnader mellan kommunerna och mellan de folkbibliotek som informanterna arbetade vid, såsom storlek på kommunen, området biblioteket var placerat i och hur besöksgruppen såg ut. Detta

påverkade urvalet på det sättet att det kan sägas vara ett målstyrt urval till viss del. Ett ändamålsstyrt eller målstyrt urval är en form av ”icke-

sannolikhetsurval” som handlar om att strategiskt välja ut informanter i syfte att finna ett mer varierat och på så sätt mer rikt material, enligt Bryman (2018).

När det gäller kvalitativa studier menar han att just målstyrda urval ofta används och att grunden till urvalet då ligger i den frågeställning som har formulerats, som sen ska kunna besvaras med hjälp av det material som inhämtats.

Inledningsvis skickades intervjuförfrågningarna ut via mejl till olika

folkbibliotek, enligt det urval som tidigare specificerats. Tidsaspekten fanns i åtanke och resekostnaderna fick inte heller bli alltför för höga. Tanken var att kunna göra extra intervjuer om det skulle vara så att behovet av mer material skulle uppstå under datainsamlingens gång, vilket hade möjliggjorts av närheten till informanterna. Av olika anledningar såsom sjukdom och speciell händelse i samhället vid tidpunkten för intervjuerna så genomfördes de tre sista intervjuerna per telefon. Här fanns inga direkta begränsningar när det gällde tid och kostnad då de genomfördes på distans. Dock skickades dessa

intervjuförfrågningar ut inom samma region då tanken var att det åtminstone på det sättet skulle vara inom ramarna för det urval som tidigare specificerats.

Urvalet kan med tanke på detta också ses som en form av bekvämlighetsurval, som är en annan form av ”icke-sannolikhetsurval”. Med bekvämlighetsurval menas att de personer som finns i närheten samt är tillgängliga och villiga att ställa upp som informanter kommer att väljas till studien (Bryman, 2018).

Urvalet baserades utifrån ett exceldokument som visar var meröppet finns i regionen och när meröppet infördes på respektive bibliotek. Dokumentet fick författaren ta del av genom att regionens kulturförvaltning mejlade dokumentet i samband med en annan, tidigare kurs i utbildningen.

4.3 Presentation av informanter

Siktet var inställt på att fånga upp informanter från folkbibliotek i några olika kommuner. Några tillfrågade bibliotek tackade nej till intervju på grund av att ingen längre jobbade kvar som hade varit med vid införandet av meröppet, vilket var ett av mina urvalskriterier. Några tackade också nej på grund av stor sjukfrånvaro vid tillfället och tidsbrist till följd av det. Tanken var från början att 1-2 personer från varje kommun och bibliotek skulle väljas ut, vilket också framkommer i utskicket. Detta ändrades under tiden och eftersom några intervjuer blev inställda så prioriterades en person per kommun, för att på så sätt få en bra fördelning.

Det var sex informanter som valdes ut till intervjuer och de kom från olika folkbibliotek i sex olika kommuner inom samma region. De hade varierad erfarenhet av yrket, några av dem hade arbetat några år i yrket, andra nästan hela livet. Informanterna hade även olika yrkesroller, såsom bibliotekschef, bibliotekarie, samordnare eller verksamhetsledare. Nedan följer en presentation av informanterna (med fiktiva namn), deras roll på respektive bibliotek och

17

information om de bibliotek som respektive respondent arbetar vid, för att skapa en bild av de förutsättningar som råder på de olika biblioteken.

• Marika, idag verksamhetsledare på ett meröppet folkbibliotek i ett litet samhälle på landsbygden. Även erfarenhet av arbete som bibliotekarie på ett folkbibliotek som var tidiga med att införa meröppet i Sverige.

Båda biblioteken inom samma kommun.

• Emil, bibliotekarie med erfarenhet av att införa meröppet på ett nyöppnat mindre stadsdelsbibliotek i en större stad. Varit med i hela processen från tidigt planerande till genomförande och arbetar idag fortfarande på samma bibliotek.

• Sofia, samordnare och bibliotekarie på ett kombinerat skol- och folkbibliotek i ett litet samhälle, i en mindre kommun. Har erfarenhet av när meröppet infördes och har nu arbetat i några år på samma bibliotek.

• Ingela, bibliotekarie på ett mindre filialbibliotek på landsbygden, i en liten kommun, med erfarenhet av att införa meröppet där för några år sedan. Arbetar numera även som kulturutvecklare för barn och unga i samma kommun.

• Åke, bibliotekarie med erfarenhet av att införa meröppet på ett litet filialbibliotek, i en mindre kommun på landsbygden där han har jobbat större delen av sitt yrkesliv. Har erfarenhet av tiden innan meröppet, genomförandet av det och tiden efter.

• Ulrika, bibliotekschef över två folkbibliotek i samma kommun, där man i ett tidigt skede införde meröppet på båda biblioteken. Arbetade tidigare bland annat som bibliotekarie i samma kommun innan hon blev chef.

4.4 Genomförande av intervjuer

Enligt Bryman (2018) är en av de vanligaste metoderna för att samla in data inom den kvalitativa forskningen just intervjuer. Intervjuer ansågs också vara en lämplig metod i det här fallet då uppsatsens syfte var att nå en ökad

förståelse för hur personalen beskriver att folkbiblioteket tillgängliggörs under meröppet. Genom intervjuer skulle deras beskrivningar kunna bidra med att svara på det syfte uppsatsen har. Intervjuerna genomfördes med personal som varit delaktig vid genomförandet av meröppet på olika folkbibliotek. Med utgångspunkt i det urval (se 5.3 Urval) som gjordes inför intervjuerna har sedan intervjuförfrågningar skickats ut via e-post till lämpliga folkbibliotek i regionen. Den information som skickades ut via e-post till biblioteken har bifogats i slutet av uppsatsen (se Bilaga A). När det gäller kvalitativa intervjuer är dessa vanligtvis inte lika styrda av manus och fokus ligger inte heller på att finna konkreta svar på den frågeställning som ställts upp utan snarare på att belysa informanternas bild av det som undersöks (Bryman, 2018). Intervjuerna genomfördes i en semistrukturerad form, vilket enligt Bryman (2018) innebär

18

en lite friare variant av intervju som inte är helt styrd av ett manus utan snarare är uppbyggd i olika teman. Genom att utföra intervjuerna på detta sätt, menar han att informanterna ges mer utrymme i sina svar till de frågor som ställs och spontana följdfrågor kan också komma att ställas under intervjun i och med den lite friare formen.

Intervjuguiden utformades utifrån tre olika teman med koppling till uppsatsens frågeställning: om meröppet, om intentioner samt om tillgänglighet och

nudging. Den innehöll också exempel på frågor för att underlätta vid

genomförandet av intervjuerna (se Bilaga B). Innan intervjuerna startade fick informanterna information om mig som masterstudent och den högskola jag studerar vid, om studien och dess syfte samt de etiska aspekter som skulle komma att tas i beaktande vid hanteringen av materialet (se 4.5 Etiska aspekter). Intervjuguiden lämnades inte ut till informanterna på förhand då syftet var att få till en spontan intervjusituation med utgångspunkt i

informanternas egna upplevelser. En viss förförståelse i ämnet från

informanternas och min egen sida kan ha antagits och på så sätt påverkat vad som sagts i intervjuerna. Detta kan ha gjort att vi exempelvis inte gått djupare in på detaljer som ansetts vara självklara utifrån båda parters perspektiv. Hur informanterna valt att tolka och svara på frågorna och hur jag sedan tolkat deras svar kan också ha påverkats av våra roller gentemot varandra samt vilken roll de haft i den egna verksamheten. Att informanterna hade skilda roller inom verksamheten kan dock ha bidragit till ett rikare och bredare material, vilket var förhoppningen med det urval som gjordes. En viss förförståelse hos mig kan även ha bidragit till att fler relevanta följdfrågor kan ha ställts under intervjuerna.

Intervjuerna genomfördes under mars månad 2020, tog cirka 40-75 minuter och genomfördes på informanternas respektive bibliotek eller via telefon. De första tre intervjuerna genomfördes på informanternas respektive arbetsplats medan de sista tre genomfördes som telefonintervjuer, med anledning av ovan nämnda skäl (se 4.2 Urval). Telefonintervjuer ansågs vara ett relativt bra alternativ till vanliga intervjuer då inget bättre alternativ fanns i den uppkomna situationen. Fördelar med telefonintervjuer skulle kunna vara att de kan

genomföras på distans och att avståndet därför inte blir ett problem. Det hade också varit lättare att genomföra någon extra intervju om mer material hade behövts. Fokus kan också ligga på själva samtalet och vad som sägs och inte på annat runt i kring. Nackdelar kan vara att det blir svårare att få till en fördjupad intervju med följdfrågor då det finns en viss distans i och med att samtalet sker per telefon. Gester och kroppsspråk kompletterar inte heller intervjun på samma sätt som om de genomförts som vanligt. Miljön blir inte heller ett komplement till intervjun på samma sätt som vid de första tre intervjuerna som genomfördes på plats på respektive folkbibliotek. Dock vägde för- och

nackdelar relativt jämnt och telefonintervjuer ansågs därför som ett bra alternativ i den uppkomna situationen.

Med hjälp av två mobiltelefoner så kunde intervjuerna spelas in via

högtalarfunktion och en app på den ena mobiltelefonen. Det ansågs fördelaktigt att spela in intervjuerna så att fokus kunde ligga på att lyssna på vad

informanterna svarade istället för att hinna anteckna, vilket förmodligen också skulle minska risken att missa något viktigt senare vid analysen. Allt eftersom intervjuerna genomfördes så transkriberades de manuellt. Inspelningarna

19

lyssnades igenom och skrevs ner i textform, i ett ordbehandlingsprogram. Inför transkriberingen bestämdes vissa förhållningsregler på förhand såsom att tvekningar, utfyllnadsord, upprepningar och pauser inte skulle tas med då materialet skulle bli alltför omfattande och dessa ord troligtvis inte skulle komma att inverka på det slutgiltiga resultatet. Mycket tid kom att avsättas för transkriberingen av intervjuerna då tidigare erfarenhet av detta visat på att momentet kan vara mycket tidskrävande. En hel månad avsattes för att genomföra intervjuerna och att transkribera dessa.

4.5 Analysförfarande

Redan vid intervjuerna och transkriberingen av dessa tog analysprocessen fart och de transkriberade intervjuerna låg sedan till grund för den fortsatta

analysen. Då uppsatsen har en kvalitativ ansats valdes en kvalitativ

innehållsanalys som analysmetod. Just innehållsanalysen kan också sägas vara den vanligaste analysmetoden inom den kvalitativa forskningen (Bryman, 2018). Till skillnad från den kvantitativa innehållsanalysen som fokuserar på att kategorisera materialet under förutbestämda teman så är den kvalitativa forskningen istället inriktad på att hitta svar i den data som genereras

(Wildemuth, 2017). Grunden i den kvalitativa innehållsanalysen handlar om att lyfta fram underliggande teman i materialet och det finns flera olika

tillvägagångssätt för det, enligt Bryman (2018). Oftast handlar det om ett slags cirkulärt tolkande av materialet, det vill säga en slags ständig rörelse mellan materialinsamling och bearbetning av materialet, menar han. Med detta menar han att den pendlande rörelsen mellan olika moment i analysen innebär att arbetssättet är iterativt i sitt upprepande av moment. Det iterativa arbetssättet är också något som följt genom analysarbetet i den här uppsatsen.

Teorin har också varit en integrerad del i analysen då denna har funnits i tankarna under tiden som empirin har analyserats. Ett samspel mellan empiri och teori har därför influerat analysprocessen. Den valda analysmetoden är hermeneutiskt orienterad. Inom hermeneutiken används ett slags gradvis tolkande där förståelsen av helheten påverkar sättet att förstå och tolka delarna i texterna som i sin tur återigen påverkar sättet att se på helheten, vilket även kallas ”den hermeneutiska cirkeln” enligt Wildemuth (2017). Hon menar att ett särskilt fokus ligger på att urskilja hur texterna kan relatera till varandra och sinsemellan. En grundläggande tanke när det gäller den valda analysmetoden är att: ” […] meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten” (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 134). För att kunna införliva det hermeneutiska tankesättet i analysprocessen har strukturen för analysen utgjorts av att inledningsvis läsa allt material för att få en överblick. Efter det steget har texterna lästs var för sig och detaljer i texterna har varit i fokus.

I en cirkulär, iterativ arbetsprocess arbetades materialet igenom och analysen pendlade mellan helheten och delarna, mellan empiri och teori. Materialet genomlästes flera gånger och anteckningar fördes i marginalen kontinuerligt under processen, likaså urskildes stycken som markerades med olika färger utifrån teman som framträdde i materialet. Under analysprocessen markerades relevanta delar i texterna som sen blev tilldelade teman som resultatet slutligen presenterades under i nästa kapitel. Temana växte fram under läsningens gång

20

med de teoretiska begreppen i åtanke. Just att skapa teman är en typ av kodning eller indexering av materialet som i de flesta fall är utgångspunkten för den kvalitativa analysen, menar Bryman (2018). Resultatet som redovisas i nästkommande kapitel presenteras med hjälp av infällda citat i den löpande texten vilket enligt Bryman (2018) kan stötta upp det resultat som presenteras.

De citat som lyftes in i resultatredovisningen putsades till viss del till så exempelvis upprepningar och tvekanden togs bort och namn på personer och arbetsplatser ersattes, utan att uttalandets innebörd för den sakens skull skulle gå förlorad. På så sätt skyddades informanternas identitet ytterligare och texten fick en något mindre talspråklig karaktär.

4.6 Etiska aspekter

Intervjuer som metod inrymmer en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till och dessa finns till för att skydda informanternas integritet i undersökningen (Bryman, 2018). Vetenskapsrådet (2017) lyfter bland annat vikten av att deltagarna i en forskningsstudie ska informeras om syftet och ge sitt samtycke till att deras utsagor får användas i studien, gärna skriftligt. De ska också få information om att de när som helst kan dra tillbaka sitt samtycke. Det är den som utför studien som bär ansvaret för att skydda sina deltagares integritet.

Med detta i åtanke samt högskolans egna etiska regler har informanternas integritet tagits i beaktande genom att alla informanter blev informerade om studiens syfte, hur undersökningen skulle genomföras samt den grad av

konfidentialitet som kunde utlovas dem, innan intervjuerna påbörjades. De fick också information om frivilligheten att delta och möjligheten att dra sig ur undersökningen när helst de ville. Samtyckesblanketter utformade av Högskolan i Borås, modifierades av uppsatsförfattaren, godkändes i sin nya form av ansvarig handledare och skrevs under av informanterna. Vid

telefonintervjuerna skickades blanketterna via e-post och informanterna skrev ut, läste igenom samt skrev på dessa, för att sedan posta i original till

uppsatsförfattaren. Blanketterna skickades sedan via post till ansvarig handledare på högskolan.

De genomförda intervjuerna spelades in via en app i uppsatsförfattarens mobiltelefon och materialet fördes sedan över till USB-minnen. Under uppsatsskrivandets gång så förvarades de transkriberade dokumenten på författarens privata dator och utskrifter av dessa samt USB-minnena, förvarades i hemmet. När materialet inte längre behövs och uppsatsen är färdigbedömd och klar så kommer detta att tas bort från alla enheter. De genomförda intervjuerna analyserades med de etiska riktlinjerna i åtanke men samtidigt med en tanke att inte förlora innebörden av vad som sagts i

intervjuerna. Informanternas verkliga namn eller ingående beskrivningar av de olika biblioteken som skulle kunna avslöja deras identitet skrevs aldrig ut i uppsatsen. I uppsatsen användes istället fiktiva namn och endast så lite

information om biblioteken som var nödvändigt för att kunna beskriva de olika bibliotekens förutsättningar. Alla åtgärder genomfördes med hänsyn till de etiska aspekter som bör inrymmas i en forskningsstudie för att skydda informanternas integritet, vilket beskrivs mer ingående av Vetenskapsrådet (2017).

21

5 Resultat

Det empiriska materialet som presenteras under denna rubrik skapades utifrån de intervjuer som genomfördes med personal anställda vid olika folkbibliotek.

Informanterna har fiktiva namn i texten och kallas för Marika, Emil, Sofia, Ingela, Åke och Ulrika (se 4.3 Presentation av informanter). Tillsammans med informanternas uttalanden och den egna tolkningen av deras ord, tog resultatet form med hjälp av en hermeneutisk analysmetod (se 4.5 Analysförfarande).

Genom bearbetning, tolkning och analys av materialet så valdes fem olika innehållsliga teman som delvis går in i varandra men samtidigt också har en egen karaktär. De är utformade utifrån personalens beskrivningar av arbetssätt och ambitioner på biblioteken. Temana som lyftes fram var: att skapa ett tryggt rum, att guida till självständighet, att förbättra tillgången till biblioteket, att anpassa efter olika behov och att bjuda in till ett gemensamt rum. En

fördjupning i dessa teman följer under respektive rubrik nedan. Sist i kapitlet följer en belysning av empirin utifrån studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter.

5.1 Att skapa ett tryggt rum

Flera av de intervjuade lyfter det faktum att det initialt fanns en viss oro då meröppet skulle införas, både hos de anställda och hos allmänheten. Flera av informanterna berättar att det har varit viktigt att skapa ett tryggt rum att mötas i och att ha en kommunikation kring det nya som ska komma att införas. Flera vittnar om att det funnits en tanke bakom att införa meröppet hos just dem, eftersom området varit lugnt och tryggt. Marika berättar till exempel att det bibliotek där hon arbetade som bibliotekarie hade ett bra läge, mitt i byn och att det var ett lugnt område. Kanske vågade man inte riktigt ha ett meröppet

bibliotek centralt, fortsätter hon. I följande citat berättar hon om den första tiden med meröppet:

I början så var det ju ganska, det upplevdes ju faktiskt ganska negativt i början. Och det pratades mycket om det obemannade biblioteket och självbetjäning och den typen av beskrivningar. (Marika)

[…] det var både de som var jättepositiva och de som var jättenegativa men det var liksom så häftigt att se att det faktiskt fungerade tycker jag, för vi var ju inte heller helt övertygade om att det var en bra idé liksom.

Men sen ju mer positiv feedback man fick desto roligare var det ju och så. (Marika)

Flera nämner att det varit viktigt att visa sig positiva från personalens sida för att på så sätt minska den eventuella oro som fanns bland allmänheten. Ulrika beskriver till exempel att de hade en gemensam kommunikationsplan utåt där alla kommit överens om att bemöta allmänheten på ett professionellt sätt. Hon beskriver att det var delade meningar både bland personal och allmänhet.

Därför var det viktigt att samlas och sprida en trygghet kring det nya som skulle komma, menar hon. Med hjälp av marknadsföringsmaterial som var tänkt att locka allmänheten till biblioteket så ville man kunna besvara frågor på

22

plats och stilla eventuell oro genom att mötas och prata om det. Sofia berättar också att det fanns en oro hos biblioteksbesökarna kring hur det nya skulle bli.

Det fanns också ett förebyggande tänkande inför meröppet berättar hon och personalen arbetade utifrån vilka risker som fanns och hur man skulle kringgå dessa. Miljön anpassades också och målet var att få till en trygg känsla i rummet berättar hon och fortsätter:

[…] det ska kännas tryggare, att man ska kunna se både liksom inifrån, alltså om man står ute, att man ska se in men också liksom när man är här inne att man får en överblick på ett annat sätt, att man inte ska vara rädd att det står någon bakom någon hylla eller så. Så att trygghetstänket var väldigt stort […] (Sofia)

Flera av de intervjuade är inne på samma linje som Sofia och håller med om att trygghetsskapandet varit viktigt. Då ingen personal är närvarande verkar det utifrån vad som framkommer i intervjuerna vara extra viktigt att skapa trygghet i rummet och en avslappnad stämning för att få människor att komma dit. Emil berättar:

[…] det jag tycker är bra med lokalen är att där finns en överblick, det finns en fördel med att ha ett litet bibliotek på det sättet, folk kommer in på meröppet och kan se lokalen, då har vi också medvetet valt låga hyllor för att man ska kunna se över lokalen och för att det inte ska ta upp allt solljus också såklart. Så det är en aspekt som är bra med att man ser allt när man kommer in och det ger också liksom en trygghet […] (Emil) Det bibliotek som Emil arbetar vid huserar i en mindre lokal på en öppen plats med människor i rörelse utanför och lokalen har många stora fönster som ökar tryggheten, påpekar han. Åke berättar att en del användare, oftast kvinnor, inte vill besöka biblioteket under meröppet eftersom de är rädda att vara där då. Det är inte många som upplever det så, fortsätter han och är svårt att göra något åt trots att man försökt skapa en trygg miljö genom att skapa en överblickbarhet med till exempel lägre hyllor. Han påpekar också att det inte har hänt några incidenter under meröppet och att det är en slags garanti på att man faktiskt kan lita på användarna och att man från bibliotekets sida verkar kunna ge dem det förtroendet. I flera av intervjuerna framkommer det att det inte inträffat några incidenter under meröppet, såsom vandalisering eller stölder. Ingela berättar om oron som ändå funnits och hur man försökte trygga låntagarna:

[…] det var lite oro med om saker och ting blev saboterade och såhär och om man liksom blev skyldig till någonting som man inte gjort och då får man ju försöka trygga folk med att det brukar skötas bra på alla ställen, det händer ibland, men de reglerna med att man helst inte ska släppa in folk och… eller att man inte ska göra det och att man måste vara över arton och sådant, så… ja, så funkar det bra. (Ingela)

Vissa förhållningsregler finns på samtliga informanters arbetsplatser även om de kan vara utformade på olika sätt. Ulrika berättar att det på hennes arbetsplats är de vanliga förhållnings- och lånereglerna som gäller då man skaffar ett lånekort som också gäller under meröppet. Dessa regler innebär att den som besöker biblioteket ska visa respekt och bete sig på ett hyggligt sätt, precis som under ett vanligt biblioteksbesök. Ulrika berättar också att man som

meröppetanvändare får ta med sig en vän eller bekant in men att ansvaret då