Vidare forskning

7.1 Vidare forskning

Under uppsatsarbetets gång har det dykt upp tankar om vidare forskning i ämnet och ett antal olika förslag kommer i detta avsnitt att presenteras. Då meröppet fortfarande kan anses vara relativt obeforskat så finns det flertalet ingångar till ämnet som skulle kunna utforskas ytterligare. Närmast det perspektiv denna uppsats har haft skulle exempelvis en fördjupning i tillgänglighet under meröppet kunna genomföras i en vidare studie. Denna studie hade till exempel kunnat utgå ifrån användarnas perspektiv då det hade varit intressant att se på tillgänglighet utifrån ett annat håll. Hur hanterar användarna det faktum att de ska klara sig på egen hand allt mer och vad anser de själva behövs för att förbättra tillgängligheten ytterligare under meröppet?

Hur användarna ser på det obemannade biblioteket och bibliotekariens roll i och med att de guidas till allt mer självständighet, skulle vara en intressant ingång.

En longitudinell studie om hur meröppet påverkat bibliotekets utbud och tillgänglighet över längre tid, hade också kunnat vara en ingång till vidare studier i ämnet. Då meröppet fortfarande är relativt obeforskat men samtidigt börjar bli alltmer etablerat i flertalet länder, kan det i en jämförande studie vara intressant att studera hur meröppet inledningsvis bedrevs i jämförelse med hur meröppet bedrivs idag. Hur har utvecklingen sett ut? Att studera detta över längre tid skulle vara av intresse för vidare forskning. Det skulle också vara intressant att studera hur personal och användare ser på meröppet utifrån ett längre tidsperspektiv. Hur har egentligen bilden av meröppet förändrats över tid? I och med att meröppet nu varit omtalat i mer än 15 års tid, skulle dessa longitudinella studier idag vara möjliga att genomföra i större utsträckning än tidigare.

Andra tankar om vidare studier som väckts under uppsatsarbetet var mer inriktat på biblioteksrummet och dess inverkan på användandet. Det hade varit

44

intressant att studera olika metoder för att på ett rent konkret sätt tillgängliggöra biblioteket ytterligare med exempelvis nudging som utgångspunkt. Då nudging inte har kopplats ihop med biblioteks- och

informationsvetenskap vid särskilt många tillfällen tidigare, så hade det varit givande att utforska denna koppling ytterligare. Inom andra ämnesområden såsom miljö och hållbarhet, design och ekonomi, har begreppet nudging implementerats i en större utsträckning. Med anledning av att både meröppet och nudging fortfarande är relativt nya begrepp skulle det vara intressant att se forskningens utveckling inom båda områdena i framtiden samt också dessa i kombination i fler studier framöver också inom biblioteks- och

informationsvetenskap.

45

Sammanfattning

Mot bakgrund av att meröppet fortfarande är ett relativt obeforskat område trots att det nu varit omtalat i över 15 år och spridits till ett stort antal länder i världen har den här uppsatsen kommit till. Att det inte finns så mycket

forskning inom området var en av anledningarna till att studien kom att inrikta sig på just meröppet och mer specifikt på just tillgänglighet under meröppet.

Syftet med studien var att nå fördjupad kunskap om hur folkbibliotek

tillgängliggörs under meröppet och utgångspunkten var personalens perspektiv.

De tre forskningsfrågorna följde syftet och berörde vilka bakomliggande intentioner som funnits vid införandet av meröppet, hur meröppet inverkat på bibliotekets verksamhet och i en sista forskningsfråga undersöktes hur

personalen skapat förutsättningar för användarna att ta del av meröppet.

Den teori som studien utgår ifrån är dels nyinstitutionell teori utifrån Boltanski och Thévenot, dels Bucklands tillgänglighetsbegrepp och begreppet nudging utifrån Thaler och Sunstein. Den nyinstitutionella teorin med dess olika värdeprinciper med ursprung i olika världar, användes för att tolka de utsagor från personalen som berörde intentioner bakom införandet av meröppet.

Bucklands tillgänglighetsteorier har i stort varit betydelsefulla för uppsatsens helhet och specifikt när det gäller meröppets inverkan på utbud och

tillgänglighet men också dess koppling till nudging och i diskussionen kring tillgängliggörandet av det meröppna biblioteket. De teoretiska

utgångspunkterna i uppsatsen har legat till grund för den analys som genomförts.

Med studiens syfte och frågeställning i åtanke antog studien en kvalitativ ansats och ett antal semi-strukturerade intervjuer med personal anställda vid olika folkbibliotek genomfördes under våren. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Materialet genomlästes, tolkades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som var hermeneutiskt orienterad. Det var en iterativ process som ledde fram till resultatet där analysen växlade mellan helheten och delarna, mellan empiri och teori. Fem teman med utgångspunkt i informanternas beskrivningar presenterades i resultatkapitlet: att skapa ett tryggt rum, att guida till självständighet, att förbättra tillgången till biblioteket, att anpassa efter olika behov och att bjuda in till ett gemensamt rum.

Resultatet visade på att intentionerna bakom införandet av meröppet var ett sätt att tillgodose användarnas behov, vilket kunde sägas höra hemma i den så kallade medborgarvärlden men även ses som en spegling av tiden vi lever i just nu. Det framkom även att det krävs självständiga användare under meröppet, då personalen inte är på plats och kan hjälpa till. På olika sätt försöker

personalen förbereda användarna inför att klara sig på egen hand. Viktigt blir dock att från personalens sida uppmärksamma att en eventuell ojämlik tillgång till biblioteket kan uppstå då vissa av användarna har svårare att nyttja

meröppet än andra. Det blir därför viktigt att tillgängliggöra biblioteket utifrån olika behov hos användarna, speciellt under meröppet. Nudging kan vara ett sätt att nå ut till de lite mer ovana användargrupperna, genom att putta dem i riktningar som förenklar användandet.

I och med meröppet tycks nya tankar rörande tillgänglighet ha väckts och ett nytt tankesätt tagit form. Det handlar om att lyckas nå ut, utan att vara på plats

46

i det fysiska rummet. Nudging är fortfarande ett relativt nytt begrepp, men skulle kunna tillföra något ytterligare i arbetet med att förbättra tillgängligheten under meröppet. På ett rent konkret sätt skulle nudging kunna användas genom den modell som presenterats i studien, med fokus på att informera, utforma, vägleda och kommunicera. Genom nudging kan bibliotekspersonalen guida användarna i det meröppna biblioteket, utan att vara där. Nudging har i den här studien kopplats ihop med tillgänglighet under meröppet, vilket är relativt obeforskat kombination som därför kan tillföra ytterligare kunskap inom ämnet.

47

Källförteckning

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion:

vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Berg, R. (2009, 26 augusti). Nya och bättre öppettider på biblioteket. Södra Dalarnes tidning. Hämtad från https://www.dt.se/artikel/nya-och-battre-oppettider-pa-biblioteket

Boltanski, L., & Thévenot, L. (2006). On justification: economies of worth.

Princeton: Princeton University Press.

Boltanski, L., & Thévenot, L. (1999). The Sociology of Critical Capacity.

European Journal of Social Theory, 2(3), 359-377.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm:

Liber.

Buckland, M. (1991). Information and Information systems. Westport: Praeger Publishers.

Engström, L. (2015). Bara mera öppet? Hur meröppet förändrar biblioteket som social praktik – en användarstudie (Masteruppsats). Lund:

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Engström, L. (2019). Att skapa självstyrande individer; effektivitet och motrörelser: Styrningsrationalitet och icke-rationalitet i bibliotek med obemannade öppettider (Doktorsavhandling). Köpenhamn:

Humanistiska fakulteten, Köpenhamns universitet.

Engström, L. (2020). Lokalsamhällets bibliotek: kan meröppet öppna dörrar?

(Forskningsrapport). Lund: Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Engström, L., & Rivano Eckerdal, J. (2017). In-between strengthened

accessibility and economic demands. Journal of Documentation, 73(1), 145-159.

Gillberg, J. (2020, 29 februari). NGBG vill se ett konstmuseum i Malmös kulturella hjärta. Sydsvenskan. Hämtad från

https://www.sydsvenskan.se/2020-02-29/ngbg-vill-se-ett-konstmuseum-i-malmos-kulturella-hjarta?redirected=1

Johannsen, G. C. (2012a). Staffless libraries - recent Danish public library experiences. New Library World, 113(7/8), 333-342.

Johannsen, G. C. (2012b). Åbne biblioteker: et kortlægningsprojekt

(Forskningsrapport). Köpenhamn: Institutionen för informationsstudier, Köpenhamns universitet.

Johannsen, G. C. (2017). Staff-Less Libraries. Oxford: Chandos Publishing.

48

Johansson, G., Lindberg, E. & Rivano Eckerdal, J. (2016). Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla? (Forskningsrapport). Lund:

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Kultur Skåne. (2011). “Tack vare det meröppna biblioteket finns det ett bibliotek även för mig”: En utvärdering av Veberöds meröppna bibliotek 2010-2011. Malmö: Kultur Skåne.

Kungliga biblioteket. (2018). Bibliotek 2018: Offentligt finansierade bibliotek.

Stockholm: Kungliga biblioteket.

Lek Choh, N. (2003). A Totally Do-It-Yourself Library without a Library Customer Service Desk: the Singapore experience. IFLA Journal, 29(4), 298-300.

Lemoine, I., Lindström, K., Lindström, L., & Salzer, S. (2019). Nudging i praktiken. så gör organisationen det lätt att göra rätt. Stockholm:

Natur & Kultur.

Nudge. (u.å.). I Norstedts engelska ordbok. Hämtad 24 februari 2020 från https://ne.ord.se/ordbok/svenska/engelska/s%C3%B6k/nudge Ramsberg, F. (2016). När det rätta blir det lätta: en ESO-rapport om

"nudging". Stockholm: Finansdepartementet, Regeringskansliet.

Rivano Eckerdal, J. (2016). Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne (Forskningsrapport).

Lund: Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Segerstedt, M. (2013). Bilder av meröppet: En textanalys av samtalet kring bibliotekens ”meröppet” i dagspress och biblioteksbladet

(Kandidatuppsats). Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sunstein, C. (2014). Nudging: A Very Short Guide. Journal of Consumer Policy, 37(4), 583-588.

Thaler, R., & Sunstein, C. (2009). Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness. New York: Penguin Books.

Tseng, S., & Kuo, P. (2009). A study on the patronage of the intelligent library:

The Ximen intelligent library of the Taipei public library system. New Library World, 110(9), 410-429.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wildemuth, B. M. (2017). Applications of social research methods to questions in information and library science (2. uppl.). Santa Barbara, California:

Libraries Unlimited.

Åhman Billing, T. (2014). Meröppet = merarbete? Om bibliotekariers förändrade arbetsinnehåll, kompetenskrav och yrkesroll på det meröppna biblioteket (Kandidatuppsats). Borås: Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås.

49 Empiriskt material

Ljudupptagning vid intervju med ”Marika” 20-03-05 (42 min) Ljudupptagning vid intervju med ”Emil” 20-03-09 (63 min) Ljudupptagning vid intervju med ”Sofia” 20-03-13 (42 min) Ljudupptagning vid intervju med ”Ingela” 20-03-19 (54 min) Ljudupptagning vid intervju med ”Åke” 20-03-22 (77 min) Ljudupptagning vid intervju med ”Ulrika” 20-03-23 (49 min)

Samtliga förtecknade ljudfiler och transkriptioner av dessa finns i författarens ägo.

Bilaga A: E-postmeddelande till biblioteken

Hej!

Jag heter Sophie Nilsson och läser till bibliotekarie via Högskolan i Borås. Just nu går jag sista terminen på utbildningen och skriver en masteruppsats om meröppet. Syftet med uppsatsen är att nå fördjupad kunskap om hur folkbibliotek tillgängliggörs under meröppet, utifrån bibliotekspersonalens perspektiv.

Med anledning av detta undrar jag om det är möjligt att få komma i kontakt med en till två personer som har varit involverade i införandet av meröppet hos er, helst både innan och efter. Tanken är att genomföra intervjuer där

personalen får berätta om sin syn på hur biblioteket tillgängliggörs under meröppet. Intervjuerna skulle ta ca 45 minuter.

Jag hoppas detta är möjligt!

Mvh,

Sophie Nilsson Högskolan i Borås

Bilaga B: Intervjuguide

Presentera uppsatsens syfte, meddela om inspelning av intervju, frivillighet att delta och rätt att dra sig ur samt gå igenom samtyckesblanketten.

Om meröppet

Vill du presentera dig själv och berätta mer om din roll här på biblioteket?

Hur länge har du arbetat här?

Hur länge har du arbetat som bibliotekarie?

Vad är detta för typ av bibliotek och vill du beskriva förutsättningarna här?

(tex. storlek, hur besöksgruppen ser ut och hur området är) När kom du först i kontakt med begreppet meröppet?

När infördes meröppet här?

Hur skulle du beskriva att meröppet bedrivs på det här biblioteket?

Om intentioner

Vem tog beslutet att biblioteket skulle införa meröppet?

Hur kommer det sig att meröppet initierades?

Vad ville ni åstadkomma genom att införa meröppet?

Hur planerades det inför meröppet och vilka förändringar gjordes?

Hur var den första tiden med meröppet?

Hur har det fungerat sedan dess?

Blev det som det var tänkt efter införandet av meröppet?

Har det gjorts ytterligare förändringar sedan meröppet infördes?

Om tillgänglighet & nudging

Hur blev användarna informerade om meröppet?

Hur blev användarna förberedda inför användandet av meröppet?

- Berätta om nudging

Hur ser du på begreppet nudging i förhållande till meröppet?

- Berätta om tillgänglighet

Hur har ni arbetat med tillgängligheten under meröppet?

Vad fungerar bra och mindre bra när det gäller tillgängligheten under meröppet?

Ser du, utifrån din erfarenhet, möjligheter att förbättra tillgängligheten ytterligare under meröppet?

Avslutningsvis, finns det något ytterligare du skulle vilja tillägga?

Avsluta med att säga att det är fritt fram att höra av sig om det skulle dyka upp någon ytterligare tanke efter intervjun och fråga om det går bra att jag tar kontakt i efterhand om komplettering behövs.