Metod

I det initiala skedet av uppsatsarbetet så fanns det en tanke om att genomföra en litteraturstudie i ämnet, men detta alternativ valdes tidigt bort då de

relevanta artiklar som finns tillgängliga inom ämnesområdet är relativt få. Att producera eget empiriskt underlag blev då istället ett alternativ. I avsnitten nedan följer en beskrivning av uppsatsens metod i de olika delarna om kvalitativ ansats, urval, presentation av informanter, genomförande av intervjuer, analysförfarande och etiska aspekter.

4.1 Kvalitativ ansats

I den här uppsatsen är det personalens perspektiv som skildras och det är deras utsagor som resultatet kommer att ta sats ifrån. För att angripa studiens syfte och få en ökad förståelse för deras perspektiv på tillgängliggörandet av biblioteket under meröppet, har en kvalitativ ansats valts. Enligt Bryman (2018) passar en kvalitativ ansats bra då en vilja att förstå verkligheten utifrån hur människor beskriver den är det centrala. Han menar att en studie med en kvalitativ ansats utgår ifrån ett induktivt synsätt, vilket betyder att eventuella teorier genereras utifrån det insamlade materialet i undersökningen.

Motsvarigheten är det deduktiva synsättet inom den kvantitativa forskningen där utgångspunkten istället är hypoteser grundade i teori, menar Bryman (2018).

Då meröppet fortfarande kan anses vara ett relativt nytillkommet fenomen så finns det också få större undersökningar som behandlar ämnet, ännu färre av dessa är kvantitativa till sin karaktär. De flesta studier som har sökts fram i och med denna uppsats har visat sig ha en kvalitativ ansats. Det kan dessutom vara svårt att dra slutsatser utifrån kvantitativa data som än så länge inte sträcker sig över ett så långt tidsspann, såsom i det här fallet. Kvalitativa studier däremot kan inte generaliseras på samma sätt som en kvantitativ studie men kan istället ge mer djupgående kunskap och förståelse för ett fenomen, framhåller Bryman (2018). Då syftet handlar om att få en förståelse för ett fenomen utifrån

människors beskrivningar av det blir det kvalitativa angreppssättet självklart att välja i sammanhanget.

4.2 Urval

Målet var att genomföra minst sex intervjuer men det kunde komma att bli fler eller färre beroende på hur mycket material som kunde anses behövas och när eventuell mättnad i materialet skulle uppstå. Med mättnad menas att det inte längre framkommer något nytt utifrån det material som samlats in (Bryman, 2018). Det urval som gjordes inför intervjuerna kom att bli en kombination av ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval. De informanter som valdes ut till intervjuerna skulle vara folkbiblioteksanställda med erfarenhet av att införa meröppet på ett folkbibliotek. De fick gärna ha erfarenhet av tiden innan och efter meröppet så att erfarenheter av hela processen kunde få berika materialet.

16

Det skulle också finnas vissa skillnader mellan kommunerna och mellan de folkbibliotek som informanterna arbetade vid, såsom storlek på kommunen, området biblioteket var placerat i och hur besöksgruppen såg ut. Detta

påverkade urvalet på det sättet att det kan sägas vara ett målstyrt urval till viss del. Ett ändamålsstyrt eller målstyrt urval är en form av

”icke-sannolikhetsurval” som handlar om att strategiskt välja ut informanter i syfte att finna ett mer varierat och på så sätt mer rikt material, enligt Bryman (2018).

När det gäller kvalitativa studier menar han att just målstyrda urval ofta används och att grunden till urvalet då ligger i den frågeställning som har formulerats, som sen ska kunna besvaras med hjälp av det material som inhämtats.

Inledningsvis skickades intervjuförfrågningarna ut via mejl till olika

folkbibliotek, enligt det urval som tidigare specificerats. Tidsaspekten fanns i åtanke och resekostnaderna fick inte heller bli alltför för höga. Tanken var att kunna göra extra intervjuer om det skulle vara så att behovet av mer material skulle uppstå under datainsamlingens gång, vilket hade möjliggjorts av närheten till informanterna. Av olika anledningar såsom sjukdom och speciell händelse i samhället vid tidpunkten för intervjuerna så genomfördes de tre sista intervjuerna per telefon. Här fanns inga direkta begränsningar när det gällde tid och kostnad då de genomfördes på distans. Dock skickades dessa

intervjuförfrågningar ut inom samma region då tanken var att det åtminstone på det sättet skulle vara inom ramarna för det urval som tidigare specificerats.

Urvalet kan med tanke på detta också ses som en form av bekvämlighetsurval, som är en annan form av ”icke-sannolikhetsurval”. Med bekvämlighetsurval menas att de personer som finns i närheten samt är tillgängliga och villiga att ställa upp som informanter kommer att väljas till studien (Bryman, 2018).

Urvalet baserades utifrån ett exceldokument som visar var meröppet finns i regionen och när meröppet infördes på respektive bibliotek. Dokumentet fick författaren ta del av genom att regionens kulturförvaltning mejlade dokumentet i samband med en annan, tidigare kurs i utbildningen.

4.3 Presentation av informanter

Siktet var inställt på att fånga upp informanter från folkbibliotek i några olika kommuner. Några tillfrågade bibliotek tackade nej till intervju på grund av att ingen längre jobbade kvar som hade varit med vid införandet av meröppet, vilket var ett av mina urvalskriterier. Några tackade också nej på grund av stor sjukfrånvaro vid tillfället och tidsbrist till följd av det. Tanken var från början att 1-2 personer från varje kommun och bibliotek skulle väljas ut, vilket också framkommer i utskicket. Detta ändrades under tiden och eftersom några intervjuer blev inställda så prioriterades en person per kommun, för att på så sätt få en bra fördelning.

Det var sex informanter som valdes ut till intervjuer och de kom från olika folkbibliotek i sex olika kommuner inom samma region. De hade varierad erfarenhet av yrket, några av dem hade arbetat några år i yrket, andra nästan hela livet. Informanterna hade även olika yrkesroller, såsom bibliotekschef, bibliotekarie, samordnare eller verksamhetsledare. Nedan följer en presentation av informanterna (med fiktiva namn), deras roll på respektive bibliotek och

17

information om de bibliotek som respektive respondent arbetar vid, för att skapa en bild av de förutsättningar som råder på de olika biblioteken.

• Marika, idag verksamhetsledare på ett meröppet folkbibliotek i ett litet samhälle på landsbygden. Även erfarenhet av arbete som bibliotekarie på ett folkbibliotek som var tidiga med att införa meröppet i Sverige.

Båda biblioteken inom samma kommun.

• Emil, bibliotekarie med erfarenhet av att införa meröppet på ett nyöppnat mindre stadsdelsbibliotek i en större stad. Varit med i hela processen från tidigt planerande till genomförande och arbetar idag fortfarande på samma bibliotek.

• Sofia, samordnare och bibliotekarie på ett kombinerat skol- och folkbibliotek i ett litet samhälle, i en mindre kommun. Har erfarenhet av när meröppet infördes och har nu arbetat i några år på samma bibliotek.

• Ingela, bibliotekarie på ett mindre filialbibliotek på landsbygden, i en liten kommun, med erfarenhet av att införa meröppet där för några år sedan. Arbetar numera även som kulturutvecklare för barn och unga i samma kommun.

• Åke, bibliotekarie med erfarenhet av att införa meröppet på ett litet filialbibliotek, i en mindre kommun på landsbygden där han har jobbat större delen av sitt yrkesliv. Har erfarenhet av tiden innan meröppet, genomförandet av det och tiden efter.

• Ulrika, bibliotekschef över två folkbibliotek i samma kommun, där man i ett tidigt skede införde meröppet på båda biblioteken. Arbetade tidigare bland annat som bibliotekarie i samma kommun innan hon blev chef.

4.4 Genomförande av intervjuer

Enligt Bryman (2018) är en av de vanligaste metoderna för att samla in data inom den kvalitativa forskningen just intervjuer. Intervjuer ansågs också vara en lämplig metod i det här fallet då uppsatsens syfte var att nå en ökad

förståelse för hur personalen beskriver att folkbiblioteket tillgängliggörs under meröppet. Genom intervjuer skulle deras beskrivningar kunna bidra med att svara på det syfte uppsatsen har. Intervjuerna genomfördes med personal som varit delaktig vid genomförandet av meröppet på olika folkbibliotek. Med utgångspunkt i det urval (se 5.3 Urval) som gjordes inför intervjuerna har sedan intervjuförfrågningar skickats ut via e-post till lämpliga folkbibliotek i regionen. Den information som skickades ut via e-post till biblioteken har bifogats i slutet av uppsatsen (se Bilaga A). När det gäller kvalitativa intervjuer är dessa vanligtvis inte lika styrda av manus och fokus ligger inte heller på att finna konkreta svar på den frågeställning som ställts upp utan snarare på att belysa informanternas bild av det som undersöks (Bryman, 2018). Intervjuerna genomfördes i en semistrukturerad form, vilket enligt Bryman (2018) innebär

18

en lite friare variant av intervju som inte är helt styrd av ett manus utan snarare är uppbyggd i olika teman. Genom att utföra intervjuerna på detta sätt, menar han att informanterna ges mer utrymme i sina svar till de frågor som ställs och spontana följdfrågor kan också komma att ställas under intervjun i och med den lite friare formen.

Intervjuguiden utformades utifrån tre olika teman med koppling till uppsatsens frågeställning: om meröppet, om intentioner samt om tillgänglighet och

nudging. Den innehöll också exempel på frågor för att underlätta vid

genomförandet av intervjuerna (se Bilaga B). Innan intervjuerna startade fick informanterna information om mig som masterstudent och den högskola jag studerar vid, om studien och dess syfte samt de etiska aspekter som skulle komma att tas i beaktande vid hanteringen av materialet (se 4.5 Etiska aspekter). Intervjuguiden lämnades inte ut till informanterna på förhand då syftet var att få till en spontan intervjusituation med utgångspunkt i

informanternas egna upplevelser. En viss förförståelse i ämnet från

informanternas och min egen sida kan ha antagits och på så sätt påverkat vad som sagts i intervjuerna. Detta kan ha gjort att vi exempelvis inte gått djupare in på detaljer som ansetts vara självklara utifrån båda parters perspektiv. Hur informanterna valt att tolka och svara på frågorna och hur jag sedan tolkat deras svar kan också ha påverkats av våra roller gentemot varandra samt vilken roll de haft i den egna verksamheten. Att informanterna hade skilda roller inom verksamheten kan dock ha bidragit till ett rikare och bredare material, vilket var förhoppningen med det urval som gjordes. En viss förförståelse hos mig kan även ha bidragit till att fler relevanta följdfrågor kan ha ställts under intervjuerna.

Intervjuerna genomfördes under mars månad 2020, tog cirka 40-75 minuter och genomfördes på informanternas respektive bibliotek eller via telefon. De första tre intervjuerna genomfördes på informanternas respektive arbetsplats medan de sista tre genomfördes som telefonintervjuer, med anledning av ovan nämnda skäl (se 4.2 Urval). Telefonintervjuer ansågs vara ett relativt bra alternativ till vanliga intervjuer då inget bättre alternativ fanns i den uppkomna situationen. Fördelar med telefonintervjuer skulle kunna vara att de kan

genomföras på distans och att avståndet därför inte blir ett problem. Det hade också varit lättare att genomföra någon extra intervju om mer material hade behövts. Fokus kan också ligga på själva samtalet och vad som sägs och inte på annat runt i kring. Nackdelar kan vara att det blir svårare att få till en fördjupad intervju med följdfrågor då det finns en viss distans i och med att samtalet sker per telefon. Gester och kroppsspråk kompletterar inte heller intervjun på samma sätt som om de genomförts som vanligt. Miljön blir inte heller ett komplement till intervjun på samma sätt som vid de första tre intervjuerna som genomfördes på plats på respektive folkbibliotek. Dock vägde för- och

nackdelar relativt jämnt och telefonintervjuer ansågs därför som ett bra alternativ i den uppkomna situationen.

Med hjälp av två mobiltelefoner så kunde intervjuerna spelas in via

högtalarfunktion och en app på den ena mobiltelefonen. Det ansågs fördelaktigt att spela in intervjuerna så att fokus kunde ligga på att lyssna på vad

informanterna svarade istället för att hinna anteckna, vilket förmodligen också skulle minska risken att missa något viktigt senare vid analysen. Allt eftersom intervjuerna genomfördes så transkriberades de manuellt. Inspelningarna

19

lyssnades igenom och skrevs ner i textform, i ett ordbehandlingsprogram. Inför transkriberingen bestämdes vissa förhållningsregler på förhand såsom att tvekningar, utfyllnadsord, upprepningar och pauser inte skulle tas med då materialet skulle bli alltför omfattande och dessa ord troligtvis inte skulle komma att inverka på det slutgiltiga resultatet. Mycket tid kom att avsättas för transkriberingen av intervjuerna då tidigare erfarenhet av detta visat på att momentet kan vara mycket tidskrävande. En hel månad avsattes för att genomföra intervjuerna och att transkribera dessa.

4.5 Analysförfarande

Redan vid intervjuerna och transkriberingen av dessa tog analysprocessen fart och de transkriberade intervjuerna låg sedan till grund för den fortsatta

analysen. Då uppsatsen har en kvalitativ ansats valdes en kvalitativ

innehållsanalys som analysmetod. Just innehållsanalysen kan också sägas vara den vanligaste analysmetoden inom den kvalitativa forskningen (Bryman, 2018). Till skillnad från den kvantitativa innehållsanalysen som fokuserar på att kategorisera materialet under förutbestämda teman så är den kvalitativa forskningen istället inriktad på att hitta svar i den data som genereras

(Wildemuth, 2017). Grunden i den kvalitativa innehållsanalysen handlar om att lyfta fram underliggande teman i materialet och det finns flera olika

tillvägagångssätt för det, enligt Bryman (2018). Oftast handlar det om ett slags cirkulärt tolkande av materialet, det vill säga en slags ständig rörelse mellan materialinsamling och bearbetning av materialet, menar han. Med detta menar han att den pendlande rörelsen mellan olika moment i analysen innebär att arbetssättet är iterativt i sitt upprepande av moment. Det iterativa arbetssättet är också något som följt genom analysarbetet i den här uppsatsen.

Teorin har också varit en integrerad del i analysen då denna har funnits i tankarna under tiden som empirin har analyserats. Ett samspel mellan empiri och teori har därför influerat analysprocessen. Den valda analysmetoden är hermeneutiskt orienterad. Inom hermeneutiken används ett slags gradvis tolkande där förståelsen av helheten påverkar sättet att förstå och tolka delarna i texterna som i sin tur återigen påverkar sättet att se på helheten, vilket även kallas ”den hermeneutiska cirkeln” enligt Wildemuth (2017). Hon menar att ett särskilt fokus ligger på att urskilja hur texterna kan relatera till varandra och sinsemellan. En grundläggande tanke när det gäller den valda analysmetoden är att: ” […] meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten” (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 134). För att kunna införliva det hermeneutiska tankesättet i analysprocessen har strukturen för analysen utgjorts av att inledningsvis läsa allt material för att få en överblick. Efter det steget har texterna lästs var för sig och detaljer i texterna har varit i fokus.

I en cirkulär, iterativ arbetsprocess arbetades materialet igenom och analysen pendlade mellan helheten och delarna, mellan empiri och teori. Materialet genomlästes flera gånger och anteckningar fördes i marginalen kontinuerligt under processen, likaså urskildes stycken som markerades med olika färger utifrån teman som framträdde i materialet. Under analysprocessen markerades relevanta delar i texterna som sen blev tilldelade teman som resultatet slutligen presenterades under i nästa kapitel. Temana växte fram under läsningens gång

20

med de teoretiska begreppen i åtanke. Just att skapa teman är en typ av kodning eller indexering av materialet som i de flesta fall är utgångspunkten för den kvalitativa analysen, menar Bryman (2018). Resultatet som redovisas i nästkommande kapitel presenteras med hjälp av infällda citat i den löpande texten vilket enligt Bryman (2018) kan stötta upp det resultat som presenteras.

De citat som lyftes in i resultatredovisningen putsades till viss del till så exempelvis upprepningar och tvekanden togs bort och namn på personer och arbetsplatser ersattes, utan att uttalandets innebörd för den sakens skull skulle gå förlorad. På så sätt skyddades informanternas identitet ytterligare och texten fick en något mindre talspråklig karaktär.

4.6 Etiska aspekter

Intervjuer som metod inrymmer en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till och dessa finns till för att skydda informanternas integritet i undersökningen (Bryman, 2018). Vetenskapsrådet (2017) lyfter bland annat vikten av att deltagarna i en forskningsstudie ska informeras om syftet och ge sitt samtycke till att deras utsagor får användas i studien, gärna skriftligt. De ska också få information om att de när som helst kan dra tillbaka sitt samtycke. Det är den som utför studien som bär ansvaret för att skydda sina deltagares integritet.

Med detta i åtanke samt högskolans egna etiska regler har informanternas integritet tagits i beaktande genom att alla informanter blev informerade om studiens syfte, hur undersökningen skulle genomföras samt den grad av

konfidentialitet som kunde utlovas dem, innan intervjuerna påbörjades. De fick också information om frivilligheten att delta och möjligheten att dra sig ur undersökningen när helst de ville. Samtyckesblanketter utformade av Högskolan i Borås, modifierades av uppsatsförfattaren, godkändes i sin nya form av ansvarig handledare och skrevs under av informanterna. Vid

telefonintervjuerna skickades blanketterna via e-post och informanterna skrev ut, läste igenom samt skrev på dessa, för att sedan posta i original till

uppsatsförfattaren. Blanketterna skickades sedan via post till ansvarig handledare på högskolan.

De genomförda intervjuerna spelades in via en app i uppsatsförfattarens mobiltelefon och materialet fördes sedan över till USB-minnen. Under uppsatsskrivandets gång så förvarades de transkriberade dokumenten på författarens privata dator och utskrifter av dessa samt USB-minnena, förvarades i hemmet. När materialet inte längre behövs och uppsatsen är färdigbedömd och klar så kommer detta att tas bort från alla enheter. De genomförda intervjuerna analyserades med de etiska riktlinjerna i åtanke men samtidigt med en tanke att inte förlora innebörden av vad som sagts i

intervjuerna. Informanternas verkliga namn eller ingående beskrivningar av de olika biblioteken som skulle kunna avslöja deras identitet skrevs aldrig ut i uppsatsen. I uppsatsen användes istället fiktiva namn och endast så lite

information om biblioteken som var nödvändigt för att kunna beskriva de olika bibliotekens förutsättningar. Alla åtgärder genomfördes med hänsyn till de etiska aspekter som bör inrymmas i en forskningsstudie för att skydda informanternas integritet, vilket beskrivs mer ingående av Vetenskapsrådet (2017).

21